Olof Armini om fåglar och natur

Fältbestämning, fåglar, miljö, natur.

Archive for the ‘Göteborg’ Category

Kanadick på drift

without comments

Jag gör som Muminpappan.

Romanen om den djärva Romresan startar med “min veranda”!

Eller Davids

En riktig läckerbit för freakar. Mörk med vittrutsnäbb!

Ganska lätt att hitta – hade den över Frölunda torg när jag gick från David.

Gärna en KANADATRUT (Larus smithsonianus), 3:e vinter, klockren i Florida typ 1990, när jag var där.

Men,men – hamnar  bland ytterligheter av ATLANTTRUT (Larus atlantis), BRITTISK SILLTRUT (Larus graellsii) och ISLANDSTRUT (Larus ssp iclandica) samt diverse hybrider.

Här fina parallellutmaningar från Island.

Och här fler!

 

Vågar påstå att Davids trut har västligt Atlantiskt ursprung. Hårda stormar!

problematik,

filosofisk, vad ägnar jag mig åt?

Människan är begränsad i sin uppfattning av “verkligheten”.

För sin mentala överlevnad strävar hon efter att “förstå”.

En ständig konflikt!

Det är roligt att bråka – TACK DAVID

 

 

 

Written by admin

January 25th, 2019 at 6:18 pm

Jorden vänder

without comments

Idag, Julafton 24 december och norra halvklotet vänder åter upp sig mot solen.

Dax att vända blad – kanske? – i alla fall dax att exponera sig på bloggen.

Följer man sann soltid så…

En rapsodisk summering av 2018 och nya friska tag 2019.

 

Fågelmässigt kändes 2018 litet rörigt.

 

Jämfört med 2017 som avslutades med en månad i ett av fågelskådningens Mecca,

ÖSTAFRIKA och då alldeles speciellt  Rift Valley och Tanzanias östkust! Mer än 500 arter, många riktiga läckerbitar.

Skymtar både Leopard och Rothschild Giraffe i kikarsiktet över Lake Elementeita, saltsjö i Riften.

Och minst ett tiotal vadararter på en enda bild från stranden i Indiska oceanen.

 

Så på hemmaplan 22 december, tidig julklapp ett superdrag med David, STÖRRE GULBENA vid Amundön.

 

Det var 2017. 2018 har innehållit två resor med tung och givande skådning.

Fuerteventura med endem som KANARIEBUSKSKVÄTTA och en drös andra finesser

vid fri sikt över Atlanten, spännande Barranco och långa ökenvandringar.

 

 

Så härliga två veckor på Rhodos med sina trutar, liror, piplärkor och allehanda finesser som ELEONORAFALK, MAJNASTARE och KARETTSKÖLDPADDA – you name it

Här på plats: Medelhavstrut, Scopolis lira, Rödstrupig piplärka, Fältpiplärka, Karettsköldpadda och undertecknad med kamera

 

Mitt i den historiska staden och med utsikt över Turkiet – från hotellbalkisen.

Som förra året drog David upp spurten och satte finishen med en 1K BLEK TORNSEGLARE 10 november i Utteros, dessutom ett ÄDELKRYSS! Tidigare under dagen hade vi mjukat med en tidigare upptäckt BLEKSEGLARE på Gubbanäsan.

Utteros: Conny Palms rappa skott

Gubbanäsan: David behövde inte upptäcka, hann skjuta

Nå, kanske inte riktig finish? Harvat ett decembergrått Västergarn i en vecka.

Och prickat den Kaspiska truten på Skeppsholmen 15 december. Alldeles bestämt satt den på Slottet.

Och alldeles bestämt “sköt” jag den från höften.

Skeppsholmsbron: Olof från höften

Vitt huvud, välruggad mantel, mörka vitspetsade tertialer, fjällvråksstjärt, ögonprick, mörk kraftig näbb, långa ben – syns det? – tja!?

Här hemma låter Kattugglan (med ungar?!?) och en Entita mumsar vid matningen.

Nya friska tag inför 2019, på bloggen, på “Old times”.

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR

 

 

 

 

 

 

Written by admin

December 24th, 2018 at 4:03 pm

Fördämningarna rämnar

without comments

“När proppen går ur…”

Såg en film från en oljetanker på östra Medelhavet. Det kryllade av det vanliga och sällsynta fåglar på däcket och i luften/ på vattnet runt båten. Även med tanke på att det var en sammanställning – Fantastiskt!!!

Och jag drog parallellen med att jag under samma tid töffade runt i fjorton dagar på “båten” Rhodos. Inte så konstigt vad jag hittade (och missade!). Ena dagen kryllade det och andra var det nästan fågeltomt. Letade bland buskar och sparvar på Udden, plötsligt, en Tamarisk sparv (Passer moabiticus) ! Travade runt på Monte Smith, första piplärkan i ett träd, en Mongolpiplärka (Anthus godlewski) ! Och andra stenskvättan, en Cypernstenskvätta (Oenanthe cypriaca)! Alla flyktiga och osannolika och otillräckligt dokumenterade. Men nyligen sedda av vassa skådare på närbelägna “kryssarfartyget” Cypern så…!

Att en Common Myna (Acridotheres tristis) sjöng från en dadelpalm och att en Myskand (Cairina moschata) simmade runt i Mandrakehamnen kändes “normalt”.

Åter i Svedala! En förvånansvärt tom höst med ett ganska litet inflöde av långflyttare långt österifrån. Typ Brun/Vide/Kungsfågelsångare…  Ihållande – kanske litet för sydliga jetströmmar bibehöll dock en liten blodsmak i munnen på skådaren – och visst!

Senhösten inleddes med normalt inflöde av Bergstajga, Sibpip, Tajgablåstjärt och ngn Mongolpip och Större Turtur. Så tre riktiga “bomber” och ffg i Sverige Rubinnäktergal, Svart Buskskvätta och Rödtrast – oj,oj,oj!

Runt om i landet rycktes tuber, kikare och skådare ur sin inledda vinterdvala. Jag hörde till dom som “oljat in arsenalen” på rapporter om ugglor och blåsdagar på Västkusten.

Lyckan var stor, men är aldrig fullkomlig och de sociala skådarmedierna fylldes av hybrider, miss(foster)färgade, g(l)ömda raser, felbestämningar, stringar. Men indicier och ibland direkta bevis ( förolyckade och omhändertagna individer!) talade ett tydligt språk – vi var träffade av BOMBER!

Tydligast var influxet av SEGLARE. Så här långt kanske från 20 till 30 observationer av BLEK TORNSEGLARE (Apus pallidus) i Sverige och massiva siffror från övriga NW Europa!!!

Och härligt att befinna sig i stormens öga! David bjöd upp till en exkursion med upplägg att starta på Gubbanäsan och en “dragbar” Blekseglare. 9 entusiaster från Nils Erikssonsplatsen möttes av negativt BA på E4. Lugn utfärd mot “Näsan” så nytt larm och rusning mot

Vicken känsla! Och god consensus. Så här såg det ut! David har fångat det! Vi pustade ut, slöskådade Näsan och drog söderut mot N Lynga, typ bilkonvoj!

Tvärbroms vid Utteros! SEGLARE!!! – David apporterade, vi stoppar konvojen, jag vräker mig ut med Davids och min kikkert. Vi fokuserar och iskallt spanar vi in en än mer consensial  BLEKSEGLARE (Apus pallidus) och Conny Palm i bakomvarande bil fotar

Pu, pust skall försöka sammanställa. Tack alla för allt!

Written by admin

November 16th, 2018 at 6:14 pm

Vitgumpskvätta drag 27 sep

without comments

Typiskt drag har tidigare varit stålhingsten till Hönö. På vägen en Tullamore dew o några öl i Almhults glasbutik. Så en hane VITNACKAD SVÄRTA ute vid Bolleskären. Några klunkar och vidare till Björkö för ledningsmöte över skola med 500+ elever.

Nu allmänna kommunikationer under gratistid bemannad med någon frukt och nötter, kanske en kexchoklad.

Planerad Laholmsflog uteblev den 27e  och jag sneglade på VITGUMPSKVÄTTAN på gamla flygplatsen. Vag rapport på morgonen, vinden ökade och ett tråkigt duggande närmade sig rent regn.

Jag tog ändå beslutet. Eva, efter träning, föreslog combo. Så vi träffades vid Lilla Bommen, där jag överlämnade litet bytesvaror och sedan i duggregnet joggade till Operan och Röd express!

Deppig tur över Älvsborgsbron och till Almhult. Tilltagande regn och blåst och inte röken av några skådare.

Men där! – en jämnårig i bilen på parkeringen – kanske? Och visst Osborn från Alingsås, som mindes att jag visat på Kaspisk trut i Fiskhamnen. Han har haft skvättan, men den flög sin väg och försvann.

Villrådigt går jag litet fel och först efter en dryg halvtimme vidgar jag mitt sökande. Går tillbaka, tar en annan väg. Och där sitter en vanlig Buskskvätta och där en Ängspiplärka – och så sitter den där VITGUMPSKVÄTTAN!

Larmar och är beredd att sitta nöjd. Men så dyker det upp några andra skådare som ger mig tillfälle att summera. En ungfågel och troligen hona, en hane (även ung!?) skulle nog börjat visa mörka fjäderbottnar i blåsten.

Och att fota

Uj, bra, bättre, bäst och hinner med marginal gratisåkandet – en sport!

Written by admin

September 29th, 2018 at 7:11 pm

Knut

without comments

22 september och stor dramatik på Kråkudden. David har sovit i regnskyddet och vattenståndet är högt.

Kämpen Bertil Briefe stupar i vadet med blodvite och förlorat okular som följd.

Men reser sig och bidrar till en grym havsfågeldag i stormen Knuts turbulens.

Jag slöar i sänghalm och kollar med David

Så ringer Berndt och föreslår Hönö. Jag avråder och alternerar med jokerplatsen Lerkil i Onsala. Platsen för Ismåsen 2004!

Förvisso en chansning. Inte samma Hotspot som Hönö och inte med samma batteri superskådare.

MEN – lugnare och med utrymme att själv hitta och bestämma.

Bernt är en utmärkt partner – både ser det man pekar ut och hittar, en skådare av naturen! Vi assisterades stundligen fint av en inflyttad skåning och mina nyvunna bekanta på Getterön igår, Hiltunen family.

Men som sagt, mycket halkar förbi som passerar Hönö och sedan fångas upp i Laholmsbukten.

Det enda VI möjligen unikt fångade upp var en ISLOM med en Storlom som passerade rakt över oss. Möjligen samma två lommar som man såg i Marstrand och tog för troliga Islommar.

Skärmdumparna nedan som får försvara min lapsus att larma Islommen som Vitnäsa.

Islom tv och Vitnäbbad th och fy skäms!

Vi inledde mycket starkt med en LUNNEFÅGEL och en vinterfärgad BREDNÄBBAD SIMSNÄPPA. Fåglar som sågs både norr och söder om oss.

Liksom våra övriga, alla labbarter. Enstaka ung FJÄLLABB och adult BREDSTJÄRTAD LABB, några Kustlabbar och ännu fler STORLABBAR.

Inte ens MÖRK STORMFÅGEL blev vi ensamma om. Rapporterades från Hönö.

Sparsamt med liror och vi lyckades få in den (enda?) GRÅLIRAN som drog längs Västkusten.

Vad som sänkte Lerkils (mitt) betyg var inte en enda Klyka. Dom sågs i antal överallt! – utom!

Litet bonus istället var en sträckande Bivråk längs E6 och en strandad Sillgrissla som togs omhand av Fågelcentralen.

STORT TACK

i första hand Berndt

också andra i när och fjärran

 

Written by admin

September 29th, 2018 at 6:21 pm

Äntligen!

without comments

På dagen 12 september, en månad efter senaste inlägget!

0300 skräller väckarklockan. Metodiskt startar jag den 72-åriga motorn. Gröt, vask, kläder, matsäck, beväpning (kikare mm). Avstår gympa för att inte stressa maskineriet.

Vi rusar genom Göteborgsnatten och plockar upp Peder Winding på Mariatorget. Peder framstående ringmärkare, fotograf och skådare. Hinner färjan till Hönö och min aspekt på gympan kommer väl till pass när David älgar iväg över de hala klipporna i F1-tempo.

I regnskyddet mornar sig några söderkisar, en finne, skåningar, ölänningar – flera superskådare, alla med pannlampor. Davids 49 Mindre liror i går eftermiddag lockar. Fin stämning.

Gryning men också furiös attack, hagelstormbyar som drar rakt in i “skyddet”. Alla, klättrar efter väggarna eller höljer sig med regnsjok (som jag). Ngn timmes kämpande och allt torkar i 17 ms från SW – och det börjar droppa in.

Två granna Fjällabbar. Peder både räknar och fotar medan David också räknar – och hittar. Så två Klyksvalor och Hönös första förbiflygande Kaspiska trut! De riktiga essen.

Till detta både Mindre o Grå liror, 83 Storlabbar, 20 Toppskarvar, 649 Havssulor, 35 Stormfåglar

lite krafs som Tretå, mkt Silltrut, Dvärgmås, Fisk o Silvertärna.

Och förstås ett bastant gäng prominenta skådare

Written by admin

September 26th, 2018 at 12:04 pm

Torslanda 12 augusti

without comments

12 augusti ansatt av värme/resefrossa och abstinens för fågelskådning, blev det igen Röd Express till Amhult.

Både värmen och fågeltorkan är allmänt omvittnad av berörda (jämnåriga lämnar in höljda i svart och skådare slaknar över tuberna). Och flygfärderna tor Gotland kräver alltid en bemanning. Dels contra miljösamvetet dels för att packningen för jämnan stämplas röd med “HEAVY LUGGAGE”.

Kanske ändå Torsviken? Ägrett och Islandsspov igår. Plus att få litet bättre obsar på Kejsargåsen

Loggade ut på Amhult och siktade genast två hängtuber på vallen åter från fågeltornet. Shit, kastade mig direkt in i gröten på golfbanan .

Torslandabanan är lätt att gå för icke-golfaren. Gång-och cykelbanan skär tvärs igenom, gott om skyddsnät och vallar, fina skyddade sittplatser. Hittade hotspoten 5:e hålet, alldeles vid klubbhuset.

Redan på långt håll såg jag den! – eller, va fasen!? – vitt huvud och hals, men för stor och svart på baksidan halsen istället för tvärtom. Missmodigt scannade jag de ca hundra kanadickerna med någon Grågås. Inget kunde göra den “vita” gåsen till annat än en missfärgad kanadensare med leucism. Illuster men…

Gav upp och sökte mig till de norra delarna av banan också angivna som heta. Såg på avstånd hängtuberna. Borde jag inte? Dom gick mot Driving range och SO-ligaste delen av banan.

På nordligaste greenen hittade jag en  mindre flock Kanadagäss. Nu, då! Jominsann en mindre gås. Adrenalinet flödade och pulsen slog – men ack, en kanadensare. Kanske ändå en Dvärgkanadagås!? Kändes inte riktigt bra med vita kinden!

Började tappa stinget, men ett sista frest på 5an igen. Suck-suck. Och där på P-platsen vid klubbhuset. Hängtuberna äntrar långsamt sin bil. Nej nu, med raska steg och strax ett glatt igenkännande – ett av essen på torsdagsskådningarna.

“Olof Armini, roligt att ses!” Jag flämtar, “Haft något?” “Ingen Rödspov, ingen Ägrett men Kejsargåsen går härnere!” Ivrigt men artig, “Kul-kul med gäss. Hade en liten Kanadick” “En Dvärgkanadagås har rapporterats på Band från Ödsmåls kile”. Hastigt farväl, stort tack och med förnyad spänst i stegen – mot och förbi Driving range.

Och där på sydligaste hålet först en flock Kanadagäss, så en flock Vitkindade gäss och där …

Skönt att titta och att kunna fota KEJSARGÅSEN. Blev ett tag litet bekymrad över bruna inslaget i dräket, men tror att det förklaras av en ruggande 2K-fågel. Har hittat superbilder på Apan av Ulf Persson, en annan av superessen på torsdagsskådningarna.

Innan jag lämnade anslöt ytterligare några Kanadicker från Norra delen och bland dem

Kul, men asch! Bl.a. den vita kinden och pannan utesluter Dvärgkanadagås och ger högst sannolikt en hybrid VitkindadXKanadagås!

Visst mår man efter en sådan här repa.

Tillbaka på Gotland 13 augusti.

16:e har David en veritabel Bonanza I Falserbo, Vattensångare, Prärielöpare, Kornsparv, Ägretthäger, Svarthakad busk och-och

Sudret replikerar med Fjällabb och Brunglada

Jag försöker svara med ett läte i gryningen 17:e som lät som en Sibpip.

Får vara glad om jag hörde en vanlig järnsparv HÖ!

Och Ägretter, fint med vadare mm

 

 

Written by admin

August 17th, 2018 at 2:31 pm

Artligor

without comments

Försvinner arterna eller blir de fjärran den synkning till människans audiovisuella förmåga de nu har,

då blir fågelskådandet som att spela fotboll utan läderkula eller att spela golf utan golfboll.

Visst kan man roa sig annorledes på både fotbollsplanen och golfbanan men…

Forumet för inte bara fågelskådare utan för alla naturfluktare heter ART-PORTALEN

Allt där, rapportering, tävling, elitisering,  bygger på ARTANDET.

Eliten jublar när svårighetsgraden höjs. Nu skall alla stringande durangos sättas på plats.

Fram med trumfesset, DNA-testet!

Vi såg det på fotbolls-VM – snart kan en match avgöras på datorskärmen. Behövs boll eller spelare?

Kanske skall man nöja sig med att rapportera ett antal fåglar?

Men stopp, tänk om det var fjärilar, fladdermöss eller drönare????

Ja, jag vet att jag utmålar en Apokalyps, och det vill jag inte.

Så gå tillbaka till det du ser – DET SER DU!

1964 gjorde jag ett grannt mål i en match mot Herrljunga. Planen var en lervälling och domaren hade vadarstövlar. Han ursäktade sig med att han inte sett målet. Jag godtog och minns ännu med välbehag – känslan!!

PSS njuter jag Kejsargäss, Nilgäss, allehanda mås/trutderivat, röda sångare mm. Känslan är god!

Som på dessa bilder från OR25

“Befriande regn” 13°C åska. Våra jämnåriga dör som flugor.

Ser fram emot en härlig höst och artligan

Fantastiskt att V-garn helt dominerar den Gotska ligan. Länge sedan om ens någonsin!!!

Written by admin

August 11th, 2018 at 6:03 pm

Västerled

without comments

Mitt i den Afrikanska dårskapen rusar vikingablodet i ådrorna.

Så befann jag mig åter i Västerled. Fegade med 11:28 från Stelor istället för 12:28.

Mindre nagelbitande men en timme längre V-garn – OR, 5hrs vs 4hrs – och visst har visst innovertats.

Men är priset högt, ibland skyhögt – utbrändhet, nedsmutsning, klimatet…

Så vad hitta på i flyktväg. Något i fågelväg?

Härligt med David, Zachis, Claudia på Brac, ö utanför Split i Kroatien.

Plötsligt klättrar jag upp på Adriatiska havets högsta bergstopp, svettas 2 mil i 35°C, simmar med syrgastuber, lyssnar på Olivsångare, Balkanmes och ser Stenhöna och Hökörn. Alltmedan jag suger på en mexikansk sura.

Har aldrig bestigit bergstoppen 800 möh men har svettats hur många mil som helst i +35°C, har aldrig simmat med syrgastub men hade min första Olivsångare i kassawaträd på SSS 1977!

För att få motion, action – styrsel på dårskap och Viking.

Röd Express från Korsvägen till Amhult i Torslanda. Smart drag rakt på görfina vandringar i Torslandaviken.

Förvisso varning för svärmande drönare på gamla flyget, gasattacker från räddningsverket, nedgrävda gifttunnor…

Men förbluffande vandring i vild lokal. Buffaloskit och några elstängsel förtog inte friden och njutningen.

Men TARGET SPECIES !? Jag försökte förgäves omvandla biffiga Gråtrutar och överexponerade Kanadagäss. Men det bidde en Gråhake, några Smådoppingar och 2 Gjusar som bäst.

Besteg en utsiktspunkt på det nesliga återtåget. Och där bland golfare och annat löst gick den

KEJSARGÅSEN,

förärar den en skärmbild av en skådare som räddade mig från nesan att benämnas stringare TACK

Är det en lifer, Sverigekryss eller…

Hmmmm, en skicklig genetiker hittar säkert spår…???

Dock alltid jätteroligt att hitta det litet udda. Är det inte essensen i fågelskådandet!?

Gav mig därför ut i STORMEN

30 ms i byarna och klämde en STORLABB Gött!!!

 

 

Written by admin

August 10th, 2018 at 6:52 pm

WildLife on my route

without comments

Duger som fyndig beskrivning på mitt naturupplevande

Kom in i andra andningen efter ökenvandringen under ungdomsåren

Naturen hade 000 på machoskalan på 60-talet

Innan dess hade den hos barnet kopplats till segling, fiske och spårning i “vilda djungler” ( i ytterligare fantasi med en pilbåge)

Men som sagt, i 25-årsåldern på 70-talet, stadgad med familj ändrades värderingarna

En del kvarstod dock. Jag tänkte mig, inga hjälpmedel, spårning, smygande, kanske inte ens bestämningslitteratur. Anteckna, rita, skapa en egen fauna!?

Första avsteget blev svärfars binokulär, som efter skada förvandlats till monokulär – tveksamt om innovation till blotta ögat.

En side-cut till detta är att jag samtidigt ärvde hans hagelbössa med trasig kolv och mysko avfyringsanordning. Vid några heroiska jakter på 80-talet lyckades jag avfyra muskedundret en enda gång. Hagelsvärmen återvände som en stilla skur och avslutade mitt jagande.

Nå efterhand vässade jag upp mig, två år i Östafrikas ultimata WildLife fuskade jag med en Domus 7X50 för 75 spänn. Idag har jag Zeiss, Kowa och Swarre.

Men helt kan jag inte lämna min gamla route

Passade fint 20 maj att ta en tur på Skatås enmilare och samtidigt ha både Mindre Flugsnappare och Brandkronad Kungsfågel

Bilderna på mindre flugen lever upptill “good ol´times”, i flygande fläng medan jag gör något annat.

En annan tur som gett mig både hälsporre och vatten i knät, löper uppochned i Joberg utanför knuten. Turen har förutom skador gett såväl Mindre flugsnappare som Lundsångare och dessutom

en grann Råbock mitt i storstad!

Och så förstås Route de la Route, Tomt 510 – Paviken – Svältholmen

På tre dagar 75+ arter, 2 Ägretter, Havsörn, Pungmes, Busksångare, Höksångare, Sommargylling…

Och även här Råbock

Att välja hektiska storstaden i värsta skådartid, maj med omgivande tid i april och juni. Och varmast på ett sekel med ständigt SO-drag.

Kräver skådning “WildLife a la route” för att inte gå lottlös!

 

 

 

Written by admin

June 8th, 2018 at 3:05 pm