Olof Armini om fåglar och natur

På dagen 12 september, en månad efter senaste inlägget!

0300 skräller väckarklockan. Metodiskt startar jag den 72-åriga motorn. Gröt, vask, kläder, matsäck, beväpning (kikare mm). Avstår gympa för att inte stressa maskineriet.

Vi rusar genom Göteborgsnatten och plockar upp Peder Winding på Mariatorget. Peder framstående ringmärkare, fotograf och skådare. Hinner färjan till Hönö och min aspekt på gympan kommer väl till pass när David älgar iväg över de hala klipporna i F1-tempo.

I regnskyddet mornar sig några söderkisar, en finne, skåningar, ölänningar – flera superskådare, alla med pannlampor. Davids 49 Mindre liror i går eftermiddag lockar. Fin stämning.

Gryning men också furiös attack, hagelstormbyar som drar rakt in i “skyddet”. Alla, klättrar efter väggarna eller höljer sig med regnsjok (som jag). Ngn timmes kämpande och allt torkar i 17 ms från SW – och det börjar droppa in.

Två granna Fjällabbar. Peder både räknar och fotar medan David också räknar – och hittar. Så två Klyksvalor och Hönös första förbiflygande Kaspiska trut! De riktiga essen.

Till detta både Mindre o Grå liror, 83 Storlabbar, 20 Toppskarvar, 649 Havssulor, 35 Stormfåglar

lite krafs som Tretå, mkt Silltrut, Dvärgmås, Fisk o Silvertärna.

Och förstås ett bastant gäng prominenta skådare

12 augusti ansatt av värme/resefrossa och abstinens för fågelskådning, blev det igen Röd Express till Amhult.

Både värmen och fågeltorkan är allmänt omvittnad av berörda (jämnåriga lämnar in höljda i svart och skådare slaknar över tuberna). Och flygfärderna tor Gotland kräver alltid en bemanning. Dels contra miljösamvetet dels för att packningen för jämnan stämplas röd med “HEAVY LUGGAGE”.

Kanske ändå Torsviken? Ägrett och Islandsspov igår. Plus att få litet bättre obsar på Kejsargåsen

Loggade ut på Amhult och siktade genast två hängtuber på vallen åter från fågeltornet. Shit, kastade mig direkt in i gröten på golfbanan .

Torslandabanan är lätt att gå för icke-golfaren. Gång-och cykelbanan skär tvärs igenom, gott om skyddsnät och vallar, fina skyddade sittplatser. Hittade hotspoten 5:e hålet, alldeles vid klubbhuset.

Redan på långt håll såg jag den! – eller, va fasen!? – vitt huvud och hals, men för stor och svart på baksidan halsen istället för tvärtom. Missmodigt scannade jag de ca hundra kanadickerna med någon Grågås. Inget kunde göra den “vita” gåsen till annat än en missfärgad kanadensare med leucism. Illuster men…

Gav upp och sökte mig till de norra delarna av banan också angivna som heta. Såg på avstånd hängtuberna. Borde jag inte? Dom gick mot Driving range och SO-ligaste delen av banan.

På nordligaste greenen hittade jag en  mindre flock Kanadagäss. Nu, då! Jominsann en mindre gås. Adrenalinet flödade och pulsen slog – men ack, en kanadensare. Kanske ändå en Dvärgkanadagås!? Kändes inte riktigt bra med vita kinden!

Började tappa stinget, men ett sista frest på 5an igen. Suck-suck. Och där på P-platsen vid klubbhuset. Hängtuberna äntrar långsamt sin bil. Nej nu, med raska steg och strax ett glatt igenkännande – ett av essen på torsdagsskådningarna.

“Olof Armini, roligt att ses!” Jag flämtar, “Haft något?” “Ingen Rödspov, ingen Ägrett men Kejsargåsen går härnere!” Ivrigt men artig, “Kul-kul med gäss. Hade en liten Kanadick” “En Dvärgkanadagås har rapporterats på Band från Ödsmåls kile”. Hastigt farväl, stort tack och med förnyad spänst i stegen – mot och förbi Driving range.

Och där på sydligaste hålet först en flock Kanadagäss, så en flock Vitkindade gäss och där …

Skönt att titta och att kunna fota KEJSARGÅSEN. Blev ett tag litet bekymrad över bruna inslaget i dräket, men tror att det förklaras av en ruggande 2K-fågel. Har hittat superbilder på Apan av Ulf Persson, en annan av superessen på torsdagsskådningarna.

Innan jag lämnade anslöt ytterligare några Kanadicker från Norra delen och bland dem

Kul, men asch! Bl.a. den vita kinden och pannan utesluter Dvärgkanadagås och ger högst sannolikt en hybrid VitkindadXKanadagås!

Visst mår man efter en sådan här repa.

Tillbaka på Gotland 13 augusti.

16:e har David en veritabel Bonanza I Falserbo, Vattensångare, Prärielöpare, Kornsparv, Ägretthäger, Svarthakad busk och-och

Sudret replikerar med Fjällabb och Brunglada

Jag försöker svara med ett läte i gryningen 17:e som lät som en Sibpip.

Får vara glad om jag hörde en vanlig järnsparv HÖ!

Och Ägretter, fint med vadare mm

Försvinner arterna eller blir de fjärran den synkning till människans audiovisuella förmåga de nu har,

då blir fågelskådandet som att spela fotboll utan läderkula eller att spela golf utan golfboll.

Visst kan man roa sig annorledes på både fotbollsplanen och golfbanan men…

Forumet för inte bara fågelskådare utan för alla naturfluktare heter ART-PORTALEN

Allt där, rapportering, tävling, elitisering,  bygger på ARTANDET.

Eliten jublar när svårighetsgraden höjs. Nu skall alla stringande durangos sättas på plats.

Fram med trumfesset, DNA-testet!

Vi såg det på fotbolls-VM – snart kan en match avgöras på datorskärmen. Behövs boll eller spelare?

Kanske skall man nöja sig med att rapportera ett antal fåglar?

Men stopp, tänk om det var fjärilar, fladdermöss eller drönare????

Ja, jag vet att jag utmålar en Apokalyps, och det vill jag inte.

Så gå tillbaka till det du ser – DET SER DU!

1964 gjorde jag ett grannt mål i en match mot Herrljunga. Planen var en lervälling och domaren hade vadarstövlar. Han ursäktade sig med att han inte sett målet. Jag godtog och minns ännu med välbehag – känslan!!

PSS njuter jag Kejsargäss, Nilgäss, allehanda mås/trutderivat, röda sångare mm. Känslan är god!

Som på dessa bilder från OR25

“Befriande regn” 13°C åska. Våra jämnåriga dör som flugor.

Ser fram emot en härlig höst och artligan

Fantastiskt att V-garn helt dominerar den Gotska ligan. Länge sedan om ens någonsin!!!

Mitt i den Afrikanska dårskapen rusar vikingablodet i ådrorna.

Så befann jag mig åter i Västerled. Fegade med 11:28 från Stelor istället för 12:28.

Mindre nagelbitande men en timme längre V-garn – OR, 5hrs vs 4hrs – och visst har visst innovertats.

Men är priset högt, ibland skyhögt – utbrändhet, nedsmutsning, klimatet…

Så vad hitta på i flyktväg. Något i fågelväg?

Härligt med David, Zachis, Claudia på Brac, ö utanför Split i Kroatien.

Plötsligt klättrar jag upp på Adriatiska havets högsta bergstopp, svettas 2 mil i 35°C, simmar med syrgastuber, lyssnar på Olivsångare, Balkanmes och ser Stenhöna och Hökörn. Alltmedan jag suger på en mexikansk sura.

Har aldrig bestigit bergstoppen 800 möh men har svettats hur många mil som helst i +35°C, har aldrig simmat med syrgastub men hade min första Olivsångare i kassawaträd på SSS 1977!

För att få motion, action – styrsel på dårskap och Viking.

Röd Express från Korsvägen till Amhult i Torslanda. Smart drag rakt på görfina vandringar i Torslandaviken.

Förvisso varning för svärmande drönare på gamla flyget, gasattacker från räddningsverket, nedgrävda gifttunnor…

Men förbluffande vandring i vild lokal. Buffaloskit och några elstängsel förtog inte friden och njutningen.

Men TARGET SPECIES !? Jag försökte förgäves omvandla biffiga Gråtrutar och överexponerade Kanadagäss. Men det bidde en Gråhake, några Smådoppingar och 2 Gjusar som bäst.

Besteg en utsiktspunkt på det nesliga återtåget. Och där bland golfare och annat löst gick den

KEJSARGÅSEN,

förärar den en skärmbild av en skådare som räddade mig från nesan att benämnas stringare TACK

Är det en lifer, Sverigekryss eller…

Hmmmm, en skicklig genetiker hittar säkert spår…???

Dock alltid jätteroligt att hitta det litet udda. Är det inte essensen i fågelskådandet!?

Gav mig därför ut i STORMEN

30 ms i byarna och klämde en STORLABB Gött!!!

Duger som fyndig beskrivning på mitt naturupplevande

Kom in i andra andningen efter ökenvandringen under ungdomsåren

Naturen hade 000 på machoskalan på 60-talet

Innan dess hade den hos barnet kopplats till segling, fiske och spårning i “vilda djungler” ( i ytterligare fantasi med en pilbåge)

Men som sagt, i 25-årsåldern på 70-talet, stadgad med familj ändrades värderingarna

En del kvarstod dock. Jag tänkte mig, inga hjälpmedel, spårning, smygande, kanske inte ens bestämningslitteratur. Anteckna, rita, skapa en egen fauna!?

Första avsteget blev svärfars binokulär, som efter skada förvandlats till monokulär – tveksamt om innovation till blotta ögat.

En side-cut till detta är att jag samtidigt ärvde hans hagelbössa med trasig kolv och mysko avfyringsanordning. Vid några heroiska jakter på 80-talet lyckades jag avfyra muskedundret en enda gång. Hagelsvärmen återvände som en stilla skur och avslutade mitt jagande.

Nå efterhand vässade jag upp mig, två år i Östafrikas ultimata WildLife fuskade jag med en Domus 7X50 för 75 spänn. Idag har jag Zeiss, Kowa och Swarre.

Men helt kan jag inte lämna min gamla route

Passade fint 20 maj att ta en tur på Skatås enmilare och samtidigt ha både Mindre Flugsnappare och Brandkronad Kungsfågel

Bilderna på mindre flugen lever upptill “good ol´times”, i flygande fläng medan jag gör något annat.

En annan tur som gett mig både hälsporre och vatten i knät, löper uppochned i Joberg utanför knuten. Turen har förutom skador gett såväl Mindre flugsnappare som Lundsångare och dessutom

en grann Råbock mitt i storstad!

Och så förstås Route de la Route, Tomt 510 – Paviken – Svältholmen

På tre dagar 75+ arter, 2 Ägretter, Havsörn, Pungmes, Busksångare, Höksångare, Sommargylling…

Och även här Råbock

Att välja hektiska storstaden i värsta skådartid, maj med omgivande tid i april och juni. Och varmast på ett sekel med ständigt SO-drag.

Kräver skådning “WildLife a la route” för att inte gå lottlös!

Här drar man runt i Sveriges andra stad medan ett nästan tropiskt drag från SO drar in. Maj, den optimala månaden.

Ändå knorras det. För bra väder, dålig reproduktion förra året – eller kanske för högt ställda förväntningar?

Jobbar litet med alternativ rapportering, E-bird. Lodar runt kring Joberg. Ganska stilla men kanske fler Rödstjärtar och kul med Rörhöna i dammen. Dystert med ingen Mindre hackspett, arten för att förhindra ett asfaltshelvete!?

Ändock Större hack och Gröngöling! Totalt 30 arter. Kan bli ett tiotal till när det maxar och det borde det göra kring 10:e maj

Här på toppen av mitt Joberg, som bjudit så mycket

Frestade ett avstick till Kärralund och Brudare

Forsärla, en art jag kryssade hösten 1979 vid Brudslöjan på Hunneberg

Så igår 1530 på Band Gbg300, Nilgås i Välen, trist tamanka – men kryssbar

Har några taffliga obsar från Skåne och Halland. Har den från de Londonska parkerna.

Och från Africa, south of the equator, common stuff.

Har tom nedlagt och avmakat dess sega kött, som kalkongamen Kalle Anka tillagade på Thanksgiving i min barndoms serietidning.

Milt intresserad, men ändå fågelskådare och DRAG!!!

Dom 21 min till Chalmers krympte ihop. Skärper mig, gör några misstag. Springer förbi Chalmers bibliotek. 1 min när jag rundar sista gaveln på Chalmers huvud entré. 8:an på ingång. 250 m och jag trotsar röd gubbe och min smärtande hälsporre. Flåsar som ett lokomotiv och ser Sahlgrenskas akut som ett alternativ. Men passerar med återställd andning.

Kollar, har 6 min till 93 och Hults. Missar 94 till Näset – shit. Hoppar av på Ängås. 500 m och några gäss lyfter oroligt. Djävla typiskt!

Framme, halvvägs upp i tornet. Där går den ju!!!

fin uppslutning med Hans,Silke mfl – ett riktigt megadrag.

Hann med 2 bussar, 2 spårvagnar, handling på Willy – 1,5 h dörr t dörr. Kul!

Prognoser om våldsamma nedslag under sista aprilhelgen.

Notoriskt bra fågeltid och i år såg det ut att kunna bli något alldeles extra enligt prognosmakarna och väderexperterna på C3!

Redan veckan innan mjukades det upp med fina nedfall av Brandkronad, Svarthakad busk och Ringtrastar. Toppades av en sjungande Vitstjärnig Blåhake i Kungsbacka, den gamle bekantingen Sibirknölsvärtan på Öland och inte minst duggandet lite varstans av Rödstrupiga sångare, förmodligen Balkanrasen “albistriata”.

Zachi och jag laddade för två nätter på görfina Brännö Varf, bara ett stenkast från Rödsten

Raskt besteg vi Södra skärgårdens högsta topp, Utsikten. I akt och mening att arta en SUBALPIN sångare, det gamla samlande artnamnet på treartkomplexet, Rödstrupig, Rost o Moltonisångare

Fantastiskt att David kunde fota oss från sin våning i Tynnered många, många km i sydost. Inte konstigt att han skrapat ihop en “tomt”lista på en månad på Briljantgatan 76 – 70+ arter. Bla denne läckerbit

Vi lyckades också med två Ringtrastar på vår subalpina spaning. Före god kvällsvard och sänggång.

Lördagen 28 april jobbade vi frenetiskt, 18+km, och en del vårprimörer som Göktyta, Stenskvätta, Backsvala, Hussvala mm. Ända ut på sista utposten mot Atlanten, Galterö Huvud

Det förväntade nedfallet gick längre österut och i Sverige var det nästan bara Gotland som “drabbades”, Tjockfot, Rostgumpsvala, fler Rödstrupig sångare och en del “krafs” som Ringtrast och Brandkronad kungsfågel. Förvisso av det sistnämnda en som kanske var samma som jag såg vid Paån för tre(3!) veckor sedan.

Det som brändes mest på Brännö denna helg var 4 Späckhuggare som tangerade Sverige mellan Kungsbacka och Varberg – hade varit maffe i det lugna vädret.

Vi tog en trösterik Skärgårdslunch på Wärdshuset. Havets Wallenbergare följt av Tarte tatin – Mums!

Avslut söndag 29 april med repris på Ringtrast vid Utsikten och fler vårprimörer som Rödstjärt, Svartvit flug, Fisk o Kentsk tärna – totalt 64 arter och klart G+

Tack Zachi för fint sällskap och David som skjutsade tor färjan.

För tredje året!

Härligt att sammanstråla vid volvon utanför blomsterhandeln

Driver, Anders, behagfullt, mjukt, lagom snabbt

Co-driver och dirigent, Bernt, klockrent ALLT

Bara att sjunka ned i sätet och susa genom Västgötaslätten, min bördiga jordmån

Gryningen stiger till en dag med sol, 24°c och solvind från ssv

Fjärran polarvindar från norr och regnstänk som förr om åren

Några Dovhjortar över ett fält och fullt med Råkor vid Vara. Så prickar vi brottsplatsen för den försvinnande Svartand, en våtmark i Norra Lundby. Anden fortsatt försvunnen, men annat godis som en 2K Rödglada

Vi fortsätter till Fågeludden. Trevliga skådarinnor och goda matsäckar sällskapar med Svarthakedoppingar, Bergand, Salskrake och på litet håll 2 Mindre sångsvanar

Allt flyter bra och vi forsar ned till Vadarboden. Som vanligt ett myller, plockar efter hand, Bläsgås, Stjärtand, Bläsand mm bland alla Tranor, gäss och änder.

MEN! – så kommer något vinglande med ett hängande ben – hugger som en kobra!

KOLLA, här kommer den – FJÄLLGÅS! En relik från förr i tiden, nu en replik från Ryssland!

Hör till den karismatiska skara av fåglar som utrotats/nästan utrotats under min skådartid. Mycket kan naturligtvis skrivas om genuinitet, men ögonblicket var magiskt för oss alla

Som vanligt avslut vid Utloppet. Litet jobbigt med en presumtiv Brandkronad kungsfågel vid P-platsen.Hade napp på en god kandidat, men vågade inte play-back, för mycket andra skådare, och en flogg med A och B gav nada

Blev Grönbenor, Brushane och Gulärlor

Hemfärden repriserade Råkor och Dovvilt och ljuvliga Vä´götakänslan

60+ arter

Tack Anders och Bernt 

Landade några timmar försenade på tisdagen. David hämtade lika galant som han lämnade för en månad sedan. Vi tog det lugnt. Vana att leva i kappsäck.

Ganska skönt att inte hålla reda på över 1000 fågelarter. Hade några Gråsiskor som bäst, på fredagspromenaden frånEvas gym. Hon gjorde en julklappsraid på eftermiddagen och jag skrotade med liten matlagning.

Mobilen plingade några gånger. Kollade efter ett tag –

STÖRRE GULBENA! – väl en string eller ???

Aj, aj verkade OK! Bäst ringa David, snart skymning! Stora Amundön.

Telefonen ringer! David: “Väl bara att dra!?”

Kläder, kikare och fångas upp på Voltat Thamsgatan. Trafiken flyter hyfsat, vi ligger bara några minuter efter vägbeskrivningens. Bör ha hyfsat ljus en halvtimme.

Mycket bekvämt vid parkeringen. Bakomen bergknalle upplyser Micke N, en av de mkt snabba utryckarna. Vi rycker upp på en knalle med Magnus U och David L, från Gotland!!!

Ser den bra och när man vet! – Här alldeles själv vid en udda tidpunkt, men vid en annan tid och i ett vimmel av Rödbenor och Gluttsnäppor!?

En Glutt alter Rödbena/Robusta har setts vid Ödsmåls kile 19 dec, men ombestäms till Större Gulbena. Foton stöder.

Här mitt eget försök med mobil och Davids tub.

4 oktober medelvind VSV 15 m/s och stormbyar. En och annan regnby och varning för högvatten.

Äventyrligt värre, när Bernt mötte upp 0600 utanför OR. Bemannad, men fick ändå reprisera de fyra trapporna för mobilen på toaletten.

Kontakt med David som övernattat i bilen på Kråkudden. Kunde rapportera faran över för högvattnet och plats i “skyddet” – bara det – och så att Albin Trossen inte passerat.

Med raska steg forcerade vi vindbyar och regnstänk. Fick hjärtat i halsgropen när Bernt störtade ned i ett slånbärsris. Ingen fara och inte heller vadet beredde något problem.

Fina platser bredvid en räcka prominenser som Niklas A, Bertil B, Lars A, Jan-Åke N m fl. Hann också lagom till en Svartnäbbad Islom. Gott tryck på både vind och fåglar. Havssulor förstås, och rätt säsong för Storlabbar. Inte Davids presumtiva Sydpolslabb från gårdagen dock.

Ser bra ut med kontrasterande ljus kropp och tydligt vitt diagonalband på undervinge men, men… Kanske ändå inom ramen för en gammal sliten Storlabb???

Faktum är att David och jag hade en Sydpolare i Hua Hins hamn julen-87. Den omnämns i “Birds of Thailand” och närmaste misstagsrisken var ett gäng Brellar.

En Bredstjärtad labb passerade också Hönö, liksom 2 Fjällabbar, alla ungfåglar. Brellen jagade först småfåglar men övergick sedan till Havstrutar!

Tärnmåsen från igår inte idag, men Dvärgmåsar och Tretåmåsar. Litet dystert när Albin rapporterades från Skåne. Måste ha passerat långt ut. Sågs ju igår i Grosshamn.

Kompenserade med Grålira, 2 Brednäbbade Simsnäppor, åtminstone nr 2 sågs mycket bra, en Lunnefågel och gott om Toppskarvar.

Bernt avvek litet tidigare och fick kraftiga förhållningsorder att hålla mobilen redo. Istället höll alla vi i “hajdet” på att blåsa väck, en orkanby med knytnävsstora hagel vräkte rätt in. David och jag klarade oss hyfsat, med utrustning tryckte vi oss mot bakväggen. Andra kröp ihop på golvet och lämnade kikare och kameror åt sitt öde.

Alla red vi dock ut attacken från vädrets makter och kunde summera en strålande skådardag trots Trossens svek!