Olof Armini om fåglar och natur

Fältbestämning, fåglar, miljö, natur.

Archive for the ‘Resor’ Category

Silltrutar juni-17

without comments

Inregnad med litet funderingar. Satt igår på Paley´s med nästäldsta barnbarnet, Lydia. Jag är inte alert med avtryckerfingret men den här gången

Igår var det Tundratrut (Larus heuglini heuglini) och Stäpptrut (Larus heuglini babarensis) som gällde på Öland och Gotland. Silltrutsderivat österifrån.

Idag tycks vinden ha vänt och det “dräller” av Västliga Silltrutar (Larus fuscus graellsii) och Västkust Silltrutar (Larus fuscus intermedius). Samma fåglar med olika glasögon?

Utanför Paley´s en “intermedius” classico.

Och här

en “graellsii”-classico i St James park London. Manteln blir succesivt ljusare grå. Vår Östersjö Silltrut (Larus fuscus fuscus) har  en mantel lika svart som vingspetsen.

Klinen med ljusare mantel utifrån “vår”, svart-svarta Silltrut gör det omöjligt att plocka säkra fåglar även om sannolikheten…!?

Kanske anledning för arten, Trut (Larus classico)

 

 

 

Written by admin

June 16th, 2017 at 6:07 pm

ROSTIG

without comments

Jag  har haft ett mycket gott fågelår 2017 hittills.

MEN

Trots att jag på både Gotlands-och Sverigelistan för året ligger så bra till som jag någonsin gjort.

Trots att jag travat runt som i fornstora dag. Dagligen på fågelrika rutter.

Trots att jag plockat massor av smågodis. Praktejder, Alförrädare, Brunglada mm – You name it!!!

Frånsett veckan på Fuerteventura har jag missat guldådern. Hela tiden och ibland medveten men – men!?

Känns jag inte litet rostig!

Som ett tecken från ovan, dagen efter min nedkomst på rikets framsida – 2 Roständer (Tadorna ferruginea) på Rivet. Öns artjägare slängde allt för händer och fötter och drog. Först en nitlott, men med rutin och litet tålamod återfanns de i kvällningen vid Stockvikens fågeltorn.

Min erfarenhet är att Roständer är litet luriga eftersom de inte är strikt vattenbundna och gärna rör på sig. Dom har också ett rykte om sig att vara flygvilliga/duktiga.

Här nedan en “äkta” Rostand i Regent´s park, London. En hona, hanen har ett svart band runt halsen.  Rostanden har kommit att etablera fritt häckande fåglar i NV Europa. Di lärde grubblar över om den skall betraktas som en etablerad kolonisatör eller bara som en dagslända.

Som konkurrent eller än värre hybridpartner har den Kaprostanden (Tadorna cana). Denna har tom frihäckat i Sverige. Den är mycket snarlik men har grått huvud och hals, honan har dessutom rent vit teckning kring ögat.

En del av de svenska fynden kan nog hänföras till denna population. Och man får som sagt se upp för inblandning av Kapand.

Av riktigt “vilda” ligger asiatisk ursprung bäst till. Den är där mycket vanlig och som sagt Aerodynamiskt lagd! Själv har jag sett den i Indien, mycket talrik. Kallas också där Braminanka.

Den Nordafrikanska populationen har sin kärna i Marocko, där jag sett den. Har nyligen etablerat sig på Fuerteventura, vilket jag skrivit om tidigare. Kan ju tyda på en framgångsrik kolonisatör, en invasiv art.

Inne på det ämnet förvånades jag  över att inte se någon Amerikansk kopparand, Ruddy Duck (Oxyura jammaicensis) i september i London. Vid mitt förra besök var arten lättsedd och jag har tom sett den i Sverige. Den utmålades för inte så länge sedan som ett hot mot den europeiska Kopparanden, White-headed Duck (Oxyura leucocephala), som den var på väg att hybridisera bort.

Blev då litet förvånad att  de enda kopparänderna i London och St James park var 2 friflygande “rena”  vithuvuden

Har så läst om den framgångsrika förintelsen av amerikanaren. Så ni som kryssat kan snart föra upp den på Garfågellistan!

 

Written by admin

June 13th, 2017 at 12:57 pm

Baleares 1975-2017

without comments

Min skådande började tidigt och gediget, men ack, så lugnt –

“slow starter”

Sålunda kunde mina utlandsarter fram till 1975, vid 29 års ålder räknas på ena handens fingrar. Några Vita Storkar 1964 från låsta tåget mellan Sassnitz och Berlin, en Härfågel 1967 på en camping utanför Barcelona, Svartkråkor 1969 i Champagne på min 23:e födelsedag, en Havssula 1973 från ett porthole i Tor Hollandia och Ljungpipare 1974 på åkrarna vid Flauenskiold Kro på Jylland.

1973 kom DEN, storken, och skänkte ett knyte som lyfte skådandet till oanade höjder.

Utrustad med svärfars binoculars förvandlade till monocular, var ambitionen att alltid smyga tillräckligt nära för att göra den obrukbar.

Med 75 spänn och en 7X50, på svärmors Domuskort plus Peterssons Europa-guide höjde jag tempot ytterligare.

Och nyår- 75 lossade vi vårt hem på Carlshem i Umeå. Rusade den norrländska taigan med tidigare onåbara arter. För en snabb rekyl och första utlandsresan med skådartakter.

4/4-18/4 1975 Ibiza

Vi cyklade runt med David i fjällrävens (inte storkens) bärsele. Badade, solade, åt medelhavsmat – och skådade.

Gråtrut silltrut gråsparv hussvala härfågel ladusvala hämpling blåtrast ängspiplärka tornseglare grönfink rödhake gulhämpling rödfalk tornfalk steglits svart rödstjärt stenskvätta rödhuvad törnskata rödstenskvätta=medelhavsstenskvätta purpurhäger svarthätta sädesärla koltrast korp lagerlärka kornsparv toppskarv talgoxe sardinsk sångare=balearisk sångare fältpiplärka sammetshätta gök svartvit flugsnappare= Atlas/Iberisk flugsnappare grå flugsnappare= balearisk grå flugsnappare svarthakad buskskvätta rödstjärt sydnäktergal hökörn buskskvätta mästersångare sammetshätta tamarisksångare lövsångare trädgårdssångare bofink alpseglare grågam trastsångare

En hastig sammanställning efter typ en vecka verkar hyggligt med på noterna och grundar för några soffkryss markerade med likhetstecken. Görroligt att tänka tillbaka på och mina utlandsarter ökade i ett nafs med mer än ett halvt hundratal. De Baleariska arterna är nog unika lifers fortfarande.

Minnet får en extra kick när David, Kit och Miranda drar…

5/5-12/5 2017 Mallorca

På halva tiden drar David dubbla antalet arter. Avspeglar på ett bra sätt skillnad i omständigheter och skådarerfarenhet. Ändå skrattretande likheter. Kul-kul!

Written by admin

May 29th, 2017 at 12:34 pm

Posted in Old times,Resor

Artligan maj-17

without comments

Stor – större – störst

Vem hade kunnat ana detta. I vintras eller bara för en månad sedan, 3e april när vi kom till Gotland. Hopplöst akterseglad av alla i Artligan!

Men så – sista dagarna i april – N:o 1 på Gotlandslistan och N:o 15 på Hela Sverigelistan. Visserligen har det hänt att jag legat bra till första halvåret, men detta!

Inget sker utan tur och skicklighet. Och skrytsamt börjar jag med det senare. På Fuerteventura plockade jag upp den gamla sanningen om tid och uppmärksamhet. Kikaren ständigt till hands, timtals ute i fält, miltals travande, sug aldrig ut dig, lugnt och säkert. Memorera, gå tillbaka.

Först på sjunde och sista dagen fick jag pangobsen på Kanarietrappen. Först efter flera tröstlösa plogningar av Barranchon satt hane och hona Fuerteskvätta så där kalas. Omvänt plockade jag helt oväntat Red-vented Bulbyl från frukostbordet och en Makronesisk lira fladdrade förbi, när Eva och jag dissekerade en Örlogsman.

Med detta i bagaget äntrades Gotland 3:e april dennes. En månad följde med dagliga milslånga vandringar och 5+h i fält runt Västergarn och med några matnyttiga hugg på Sudret med eminente Anders.

Detta påminner ju om fornstora dagar på 80- och i viss mån 90-talet. Också om Tanzania 76-78 eller Umeå 75-76.

Men all skicklighet i ära, allt hade fallit om inte…

Än så länge är det ett år med få sk “blockers”, alltså svåra obsar som kräver snabba och ibland långa utryckningar.

Det har varit hyfsat gott om fåglar, men ingen riktig omsättning. Stor omsättning ger ungefär samma effekt som blockers.

Dessutom Västergarn kryddat med Göteborg utgör en suverän “upptäckning” av Sveriges fågelfauna.

Därför var det inte så oöverstigligt, som jag först trodde, att plocka in och fylla luckorna i min artlista och sedan ligga i framkanten när nykomlingar som tex svalor började droppa in.

Men så, just nu, några dagar in i maj och en vecka i Göteborg. Max 2h i fält totalt och åter akterseglad.

Skall jag komma igen – IGEN?

 

Written by admin

May 6th, 2017 at 5:58 pm

Trad Hornborga

without comments

Första gången april 2015

Andra gången april 2016 – repris

Tredje gången 26 mars 2017 – TRADITION!

De tre musketörerna under ledning av nestor Bernt med co-driver Anders.

Och så Benjamin, Olof som skådarstrateg.

Iväg exakt enligt tidtabell. Hann till och med tjingsa på Ann, Anders blomma.

Dimma till halvvägs Alingsås. Sedan allt bättre sikt, värmande sol, men kylande vind.

Rådjur och en ensam DOVHJORT med fortfarande dimslingor kring benen.

Gott avbrott vid Motell Motoristen i höjd med Vara. Till Anders värmande kaffe och läckra ostmackor, vassa obsar på Dubbeltrastar på en äng.

Och nu börjades det. En Fjällvråk ryttlade över ett fält. Vi svängde av mot Skövde efter Skara och där en Glada, minsann dagens art redan, en BRUNGLADA. Alldeles vid häckplatsen 2016.

Fågeludden vimlade som vanligt av allehanda Aves. Bara Olof hade nöjet att ana en av de dussinet Berglärkorna. Litet tidigt för de ultimata arterna, men fina obsar på en mångfald Gråhakar. Härliga promenader, härliga matsäckar i härligt solsken. Så sedvanliga omvägen till Trandansen.

Där ett myller av skådare och fåglar. En bit från tranrekordet, och vi kunde extrahera Spetsbergsgås, Bläsgås o Stjärtand.

Avslut vid utloppet, där vi fick briljera med gåshybrid och Storspov för några danskar.

Klockren hemgång med en flock DOVHJORTAR som bonus!

Grymt med 50+ arter. Tack kompisar!

 

Written by admin

April 11th, 2017 at 8:51 pm

Avfärd – Hemfärd 20 mars

without comments

Eva packningsexpert som vanligt. Kunde gå upp och gympa i gryningen.

Tog en liten promenad ned till barracon. Men ganska tunnt, liksom över havet.

Inga liror trots frisk vind. Igår efter åskregnen hade jag 5 Havssulor in över land så…men!

Några nya Hämpling, Rostgumpsvala och Större strandpipare.

Frukost och så bussen med bla Torsten och Annika, vittberesta nyfunna vänner.

I Calma Costa, där vi hämtar fler pax till Göteborgsplanet, klämmer jag ytterligare ett hattrick; Kentsk tärna, Svart rödstjärt, Rödhake. Märkligt för annars bara några duvor på halvannan timmes bussande i ypperliga ökenmarker.

Fint femtimmarsflyg med massor av trevliga människor och bra personal. Strategiskt klipp att spara ransonen till planet, en liter whisky i plastbalja till 100 spänn. Blir bra för alla kryss som jag med litet positivt tänkande inhöstat under veckan.

Vi möttes av “vårigt” Göteborg, störtregn. Så det var två genomvåta men ändå spinnande kattor som återkom till OR25 – Hem ljuva hem!

Written by admin

March 21st, 2017 at 10:35 am

Avslutning Fuerte

without comments

Sista icke-resdagen. En sista ökenvandring på “hög”platån. Varit öken i mer än en bemärkelse – men oaserna har funnits.

Igår haglade det på andra sidan ön, något nattportieren inte kunde minnas han varit med om. Han uppmuntrade mig med, att nu hade nog alla fåglarna flyttat hit.

Började fint redan i uppgången mot platån och innan solen stigit upp. Ett bekant “honkande” och resans blott andra Rostand. Massor av Varfåglar, Dvärglärkor, Kanariepiplärkor och en Glasögonsångare stämmer in i den stilla morgonen.

Jag stegar snabbt mot punkt 4 km, där vi hade trappspår igår. Och innan jag är framme står den mellan några buskar. Den smyger snabbt iväg och gömmer sig, ÖKENTRAPPEN, men så fint. Går fram till stället och konstaterar massor av spår. Dags att vända åter mot frukosten.

Träffar på en litet desperat tysk.

“Och bin zu spät!” Trappen har gömt sig, en joggare har skrämt den.

Han hade ett foto på en trapp att visa om någon lokal förmåga dök upp. Han hade liggunderlägg och en bastant matsäck.

Jag försäkrade att satte han sig på underlägget och åt sin matsäck skulle han få se trappen innan han blivit mätt.

Själv skyndade jag vidare och sprang på en flock med 5-6 ÖKENLÖPARE, som sprang runt mina fötter! Lika snabbt som de dök upp var de försvunna och jag försvann ned mot frukosten – 8km mycket givande!

Efter lunch gjorde jag ett strategiskt val av barrancon alldeles N om hotellet. Och vilket flyt, ett trettiotal Svartbukiga flyghöns, en liten flock Ökentrumpetare, en lockande Kanariegransångare, hane och hona Kanariebuskskvätta, en Red-vented Bulbul! Vilket klipp. Och höll på att glömma en Gråsparvhane, ny researt.

IMG_1535IMG_1536

Ökentrumpetare och den grymma barrancon.

Lämpligt nog blev det åska och regn och packningsdax

Written by admin

March 19th, 2017 at 11:49 pm

Red-vented Bulbul

without comments

6 km i morse. Iväg i mörker. I uppförsbacken i tropiska natten var(n)ade Varfågeln, som väl har bo där. Litet spridda pip och kraxande från Korpar, Trutar, Dvärglärkor, Kanariepiplärkor.

Men som från ett riktigt fint motionspass stor belåtenhet när jag återvände till hotellområdet 0830, en timme efter att Eva satt sig till frukostbordet. Just när jag skulle smita innanför portarna till matexcesserna, hördes något bekant! – Bulbul! Jominsann på ett hustak satt en RED-VENTED BULBUL!

Forskade litet kring arten Red-vented Bulbul (Pycnonotus cafer). Observerades ffg på Fuerte 2014 och då kring Parc Oasis ca en mil från La Pared. Oasis är känd för både spontana rariteter som Tajgasångare och Sibirisk piplärka och introducerade arter som Helig och Hadada ibis. Eftersom Red-vented Bulbul jämte Stare och Majnastare anses som mest spridningsbenägna fågelarter, så är den säkert på G, men väl högst sannolikt introducerad.

Fö har vi även haft Hadadaibis här i La Pared.

Så här näst sista dagen med nästan vindstilla beslöt vi repris på Desert Dreams, Arminis version. Genast litet uppmuntran i första backen en stigning på 80m över 1 km, en Fältpiplärka.

I övrigt som i morse plus flera omgångar Svartbukiga flyghöns.

Så ut i Trappmarkerna, där jag i morse såg några som campade vilt – och skrämde trapparna???

Och minsann kommer inte några gående och skrämmer upp en trapp, när vi står och spanar. Den försvinner i värmedallret, inte fotoläge. Vi tar oss till platsen och…

IMG_1530IMG_1534

Man tar vad man haver. Intressant nog används storleken på spåren för att könsbestämma fåglar.

På hemvägen hade vi sedan samma Kanariebuskskvätta som häromdagen, en orm/örnvråk, denna såg verkligen ut som det sistnämnda och en Dvärgörn.

Till slut berikades artlistan med en Plain Swift över vår balkong strax innan middag.

Written by admin

March 18th, 2017 at 10:47 pm

Fuerte en normal dag

without comments

Klockan 0300 ringer den inre klockan.

Månen lyser, nästan helt full och i sällskap av Jupiter och, tror jag, Merkurius. Palmerna vajar och en del skyar drar snabbt förbi.

Vi pratar litet, en av oss somnar om och jag studsar upp. Typ 0430.

Lägger ut yogamattan på balkongen. 17°C och huttrar litet första minuterna, men får upp värmen. Skönt men måste tända belysningen vid balansövningarna. Litet dugg på slutet friskar upp.

Så morgonbestyren med packning av diverse boytoys och 0600 fortfarande tropisk natt. Bara grinden vid receptionen är upplåst.

Hälsporren gör allt för att knäcka mig men det svenska stålet biter ifrån sig. 3,5 km med 100m stigning i ökennatten till…

IMG_1510

gryningsljuset 0700. Igår hade vi Ökenlöpare här. Idag lyfte några Svartbukiga Flyghöns och kikaren är inställd på en Ökentrapp. I bakgrunden ses, om den inte vore skymd av molnen, Fuerteventuras högsta punkt, Pico de la Zarza, 807 möh.

Så tuff återfärd till frukosten. Härligt med allehanda godsaker. Får för mig att vi kommer först och går sist.

Kort andhämtning, då jag tränar fågelfoto.

IMG_1526IMG_1527

Spansk sparv, så tacksam. Men jag måste träna mer.

Så 1100 båda iväg. Dramatiskt och “vår” strand. Äntligen nya arter, Silkeshäger och en Stormsvala bland alla liror, däribland en Balearisk lira

IMG_1529

Görhärligt. Vi njuter. Men när jag skall hålla reda på alla min toys; kikare, glasögon, kamera så försvinner också långdistansglasögonen. Hittas omgående men då också

IMG_1511

Portugisisk örlogsman! Ojsan läs följande hämtat från en blogg!!!

“Skräckens segel.

Den portugisiska Örlagsmannen liknar måhända en manet men är lika lite släkt med en manet som du själv är. Studier har visat att Örlogsmannen inte är en art utan fyra. Fyra kolonier ( fyra olika djurarter ) av hydrozoer slog i tidernas djup sina ofarliga påsar ihop och reste det segel som får den flygande holländarens dito att te sig lika skräckinjagande som en punkterad bananbåt på valfri charterstrand. Medans en manet passivt pulserar genom oceanmassorna använder Örlogsmannen en blåsa som fylls med gas utsöndrad av ett av djuren. Denna blåsa sticker upp ovanför vattenytan och fungerar som ett segel. Portugisiska Örlogsmän vid havshorisonten. Genomskinliga dåliga nyheter som likt ettriga isbitar patrullerar jordens tropiska vatten. De upp till femtio meter långa nässelcellerna reagerar vid minsta antydan till beröring och skjuter då ut ett gift som på ett ögonblick förlamar och dödar. Även människor. Om du på en tropisk strand, kanske i mysig sandalstämning, får syn på en uppspolad Örlogsman. Rör den inte. Den är fortfarande dödligt giftig. Notera hur det runt den tillsynes döda Örlogsmannen är lungt och stilla. Inga fiskmåsar skriker. Inga krabbor knastrar. Stämningen är stilla och ödesmättad. Ett naturens eget Ground zero. Trots att Örlogsmannen verkar ligga död vid strandkanten är den inte det. Livsfarliga nässelceller fräser i den heta sanden. De fyra organismerna kan hålla den ruttnande Örlogsmannen vid liv i flera månader. Klamra den fast vid livet. Vänta på vågen som ska spola ut Örlogsmannen till det stora blå igen.

Konstigt djur: Portugisisk Örlogsman ( Physalia physalis )

Storlek: Segel upp till 50 cm. Nässelceller mellan 10 och 50 meterr.”

Blir hemgång via de Afrikanska jordekorrarna och bad i pool och dusch – utan örlogsmän.

IMG_1523

Jag tar omvägen via barrancon vid golfbanan. Nya arter är Turturduva och Mindre strandpipare. Också fina studier av 4 Svartbukiga flyghöns. Kors i taket – två på bild!

IMG_1528

Det tar sig!

Summerar innan middagen och den “afrikanska” natten, 12,5 km, 16386 steg, 25 våningar.

Som sagt det svenska stålet biter och nu 40 arter. 40 är väl skamgräns och det vore väl bara den om…

 

 

Written by admin

March 17th, 2017 at 10:38 pm

Fuerte at first glance

without comments

Läser man den ganska tunna artlistan för ön och “önske”arterna så kan man förledas tro att det är en “piece of cake”.

Men det är frustrerande svårskådat.

Det krävs tur med väder, inte för hård vind, inte för hög värme, inte regn.

Det krävs noggranna och aktuella, helst dagsaktuella lokaler med alternativ för varje art.

Det krävs tillgång till transportmedel, helst med möjlighet att ta sig fram litet varstans.

Då brukar det ändå gå vägen under en veckas skådande – för dem som väljer att exponera sig på webben, i alla fall.

Saknar man som jag flera av de nödvändiga förutsättningarna får man nöja sig med en magrare artlista och kompensera med härliga promenader, egna upptäckter och att förnöjsamheten är ett sublimt tillstånd.

Vid artgenomgång följer jag så långt det går Fågelguiden, vår “Bibel”. Annars i dessa tider vet man ju inte riktigt vad som är dagens konsensus. Birdlife, som just nu är överauktoren, tycks ha lusläst Trumpeuforia och härjar vilt i gamla artidentifikationer, “All  is fake”.

Vilka är då önskearterna eller rättare önskefåglarna.

Det finns en endem, Kanariebuskskvätta. En del superkryssare tar en billig flygstol tor Rosario på en dag. En kort taxitur söderut, ett fladder över vägen och världskrysset är grejat. Kan fixas på ett drygt halvdygn från Göteborg.

Därnäst, men mer illuster och omskriven är Kragtrappen, Hade ju setts i Sverige!? Men man gjorde en split så plötsligt är det inte den. Utan Ökentrappen av den kanariska rasen, endemisk till Lanzarote och Fuerte!

Sedan följer en uppräkning som varierar efter tycke och smak, och oftast innehåller Rostand, Berberfalk, Smutsgam, Ökenlöpare, Svartbukig flyghöna, Dvärglärka, Kanarisk piplärka mm. Jag saknar havsfåglar och valar, som måste vara högvaluta!!!

Men jag kastar mig

  1. Rostand, Ruddy Shelduck, Tadorna ferruginea. 1 ex 13.3 med gravänder på La Playitas golfbana. Sen häckfågel på ön.
  2. Gravand, Shelduck, Tadorna tadorna. 2 ex 13.3 La Playitas golfbana.
  3. Gulnäbbad Lira, Cory´s Shearwater, Puffinus borealis. 100-tals när det blåste på. 10-tal till enstaka vid mer laber vind. Definitivt den mest talrika och kustnära liran.
  4. Scopolis Lira, Scopolis Shearwater, Puffinus diomedea. Avviker från “bibeln” med artuppdelning. Svår att skilja från ovanstående, men sannolikt några bland dessa.De flesta var distinkt tecknade, “borealis”.
  5. Mindre Lira, Manx´s Shearwater, Puffinus puffinus. 10-tal 13.3. Andra dagar någon enstaka. Inga vibbar om små liror från Medelhavet.
  6. Makaronesisk Lira, Barolo Shearwater, Puffinus baroli. 1 ex 13.3. Nära och fint och gött. Ett sådant där “kanske”kryss. Har wobblat runt i Dvärgliresmeten så…
  7. Havssula, Gannet, Morus bassanus. 1 ex 13.3
  8. Smutsgam, Egyptian Vulture, Nephron percnopterus. 1 ex 14.3 o 16.3 passerade framför oss. Görgrannt!
  9. Ormvråk, Common Buzzard, Buteo buteo. 1 Ex strax S La Pared. Tvivelaktigt om inte troligare Örnvråk eller kanske egen art. Läs hur Birdlife ser på andra ö-ormvråkar i regionen. Okulärt köper jag i det här fallet Ormvråk.
  10. Tornfalk, Kestrel, Falco tinnunculus. Vanligaste rovfågeln ses här och var.
  11. Berberfalk, Barbary Falcon, Falco peregrinus pelegrinoides. 1 ex 15.3. Lyfte grymt fint framför oss. Superobs men ayatollornas dom “bara ras”.
  12. Ökentrapp, Houbara Bustard, Chlamydotis undulata fuertaventurae. 1-2 ex 14.3. Samma(?) individ vid två tillfällen. Första ggn antydan till spel. Annars verkar arten mycket svårflirtad.
  13. Tjockfot, Thick-knee, Burhinus oedicnemus. 1 ex 13.3 o 1 ex 15.3. Litet bonus att också se.
  14. Ökenlöpare, Cursor, Cursorius cursor. 1ex 16.3. Skrämdes upp i bästa trappmarkerna.
  15. Svartbent strandpipare, Kentish Plover, Charadrius alexandrius. 1 ex 15.3. Utflödet av bäcken strax N hotellet.
  16. Drillsnäppa, Common Sandpiper, Actitis hypoleucos. 1 ex 15.3 som ovan.
  17. Medelhavstrut, Yellow-legged Gull, Larus michahellis atlantis. Allmän. Mitt i sörjan av trutkomplexet. Ibland svår att skilja från nedanstående.
  18. Silltrut, Lesser Black-backed Gull, Lars fuscus graellsii. Ett allmänt inslag men inte helt lätt!
  19. Svartbukig flyghöna, Black-bellied Sandgrouse, Pterocles orientalis. Dagliga obsar. Alltid parvis. Mkt fint vid vattenställe strax vid hotellet.
  20. Klippduva, Rock Dove, Columba livia. Kolonier i klipporna vid badstranden.
  21. Turkduva, Ring-necked Dove, Streptopelia decaocto. Överallt utom i öknen. Skrattduva, Streptopelia risoria dom. en domesticerad form av Afrikansk turkduva tycks finnas och kan förklara några mystiska turkduvor på bussresan13.3.
  22. Palmduva, Laughing Dove, Stretopelia senegalensis. Flera ex 13.3
  23. Härfågel, Hoppoe, Upupa epops. 1 ex 15.3 o 1 ex 16.3.
  24. Munkparakit, Monk Parakeet, Myiopsitta monachus. Några ex vid Costa Calma. WP-kryss!?
  25. Dvärglärka, Lesser Short-toed Lark, Calandrella rufescens. Karaktärsart i halvöknen.
  26. Korttålärka, Short-toed Lark, Calandrella brachydactyla. 1 ex 14.3. Inte så underligt i dessa flyttider.
  27. Kanariepiplärka, Berthelot´s Pipit, Anthus berthelotii. Också en karaktärsart.
  28. Kanariebuskskvätta, Fuerteventura chat, Saxicola dacotiae. 1 ex 13.3 från bussen, 1 ex 15.3 i “barrancon”  vid La Paridas golfbana, 1 ex 16.3 jagade insekter framför våra fötter! Äkta lifer, gött!
  29. Sammetshätta, Dartford Warbler, Sylvia melanocephala. 1 ex 15.3 barranco.
  30. Glasögonsångare, Spectaceld Warbler, Sylvia conspicillata. 1 ex 16.3 platån.
  31. Koboltmes, Canary Tit, Cyanistes teneriffae. 1 ex 14.3 hotellet. Denna gång en split och kryss – förstås!
  32. Varfågel, Great Grey Shrike, Lanius excubitor koenigi. Dagligen på våra turer. Speciell och snårig taxonomi men…!?
  33. Korp, Raven, Corvus corax. Vanlig. Har ibland förts till Ökenkorp.
  34. Spansk sparv, Spanish Sparrow, Passer hispaniolensis. Mkt allmän.
  35. Ökentrumpetare, Trumpeter Finch, Bucanetes githagineus. 2 ex 13.3. Vid vattenpöl vid La Playitas.

Efter halva tiden godkännt. Dom seriösa/ambitiösa fågelresorna räknar nog med 50+ arter på en vecka men då med andra förutsättningar!

Mer i morgon.

 

Written by admin

March 16th, 2017 at 11:11 pm