Olof Armini om fåglar och natur

Dax för ö 4 i min fågelarkipelag det senaste decenniet – för fjärde gången på den!

Gotland, Island, Rhodos och så den! – Fuerteventura!

Upp tidigt, gympa, hockeygröt och sista finish packningen. 20 kg i väskan och 10kg på ryggen och nedför till Korsvägen, tack för den nedförsbacken.

Knökad flygbuss, men än mer oroande, planet fylls med blöjbarn och pensionärer – vad månde bliva?

Men 5 hrs förvandlas till 4,5 hrs lugn flygning och i transferbussen till vårt hotel bara samlade äldre.

Första fågeln en ljus fas Dvärgörn från bussen. En fjäder i hatten, och minns första fågeln från bussen på Rhodos – också en Dvärgörn. Kunde tom se smala vita bandet över stjärttäckarna den här gången! Annars normala fåglar som Turkduva, Atlanttrut och plus i kanten för två Smutsgamar och 10 Roständer.

Skönt att törna in på vårt gamla rum. Personalen varmt välkomnande och en fin middag. Vi somnar gott i den friska NO-vinden.

31e oktober efter värstingtryck från öster och löften om en bastant efterdyning. Men på Gotlands västsida, utan draghjälp och trots allt inne i november darrade man nog på manschetterna.

Kämpade på och travade miltals, 3-4 h dagligen – under 8 dagar. Under resans gång, efter slutfört värv och jämfört med horder av Kungsfågelsångare, Brunsångare mm – bara några mil från mig, kändes det tungt nästan tomt.

Men man har fått litet orealistiska förväntningar. Går man bakåt i tiden utan jämförelser. Då ser det inte alls så illa ut.

Startade 1 nov med två sannolika “tristis” och årets första Vattenpiplärka på Gotland. Samma dag ringmärktes 4ex på Ölands södra udde och 3ex noterades på Gubbanäsen. Ett brett och kraftigt influx, som också avspeglats sig senare.

Så lyckades ickefotografen 2 nov

Första bilden ovanligt lyckad. Skäggmes i en liten vassrugg vid Pavikens östra torn. Det vimlade av dom men de fick inte till någon högflykt.

Avslutningen 7 nov var också OK och toppades av 2 Berglärkor på Svältis och en Kungsfiskare i Paviken.

Hela tiden ett myller av småtrevligheter och spännande utmaningar, så det finns inte utrymme att klaga. Aldrig på Gotland i Västergarn.

Oj, oj måste erkänna att jag drabbats av hetsen att se något av allt som rapporterats.

Mitt skådande kan ju närmast jämföras med jakt eller tävling.

Jag vill hitta, bestämma…

Men bryr mig mindre om vad andra tycker/tänker eller…?

Att övertyga andra??? Vässar ambitionen??

En snårig djungel av substantiella bevis, induktiva bevis, partsinlagor…

Och “validerarna” i RK o RRK!

Så till verkligheten

30/10 0700

David ngt krasslig hämtar upp. En grävling, ser ut som en säl, till de sälla jaktmarkerna och dimmigt.

Vi startar i SIK med Storspov, som om vore det vår.

Härligt hur vi synkar vår skådande trots skilda vägar, MINDRE SÅNGSVAN, BERGLÄRKA, LAPPSPARV, Snösparv, Vinterhämpling…. Och alla KNUBBSÄLAR!

Björkäng, där vi  fångar in DVÄRGBECKASIN, DVÄRGMÅS, Myrspov, Gransångare...

Litet avslaget avslut i Veddinge, som blir succé

Säkrat ädelkryzz för David!

GÖTT GÖTT GÖTT

Trots Jaktfalk och Vattenpip da´n därpå

Som sagt, hur hinna med? Skall man dra på en halvblind(?) Berguv i Brunnsparken?

Dansade just in på BA att den sitter på infarten till Arkaden.

Samtidigt plingar Ökensångaren från Fårö in på 4:e dagen.

Är en karismatisk drömart! Gotland så nära för mig.

Visst

22 oktober 1989 (-24 okt). I ett decennium krystade jag med Fältsångare (alt Gråsångare). Men så vid sekelskiftet föll poletten.

Förstås för sent att bli först på Gotland, trots medobsare av världsklass. I vågskålen låg då många andra förutsättningar än idag. Så dessa förståeligt förvirrade av min förvirring.

En ljus, liten törnsångare med uppställd rödbrun stjärt, ljus näbb, ljusa ben ett lockande som kan höras på xeno/canto från 22 oct i Ryssland. Tja, so what!

Har haft Saharasångare i Tunisien och Ökensångare i Egypten. Visst skulle det kännas gött med en consensus kring förstafyndet på Gotland – men det är inte juste. Dokumentationen är för dålig!

Å andra sidan! Läste CCs inlägg om “nigricans” och svaren med inpass om inblandning av Bläsgås. Är alla våra “nigricans” befläckade, är “nigricans” en hybridsvärm ??? Är …???

Hur är det med Knölsvärtor, Stäpphökar, Trutar, Gransångare …?

Dags att underkänna allt (jfr gamla dopade(?) världsrekord) eller var går consensus???

Jag lovar att nästa blogginlägg inte blir så roande/oroande – och fortsätt skåda!

8 oktober 2019. Sitter i köket på OR25 – i total fågelskugga.

Tid att tänka efter medan skådarkolleger rasar runt bland bombnedslagen österifrån.

På ställen där jag borde varit, vilket är frustrerande och kräver mental bemanning.

Som jag tidigare nämnt tänker jag mitt skådande som att i första hand upptäcka och bestämma, ju svårare dess bättre “belöning”!

Samtidigt är jag uppfostrad med Heisenbergs osäkerhetsprincip, vilket kommer i konflikt med consensus inom fågelskådningen om en ren sanning. Har svårt att förstå “sanningen” i att lämna in en beskrivning av en observation, där digitala fotot falerar som “substantial proof” och “oberoende vittnesmål” – tja!

Tycker det mest skapar en belöningsbank för validerare och kommitörer att gå in i sumpmarken av personlighetsbedömning – makt smakar gott.

Samtidigt stimulerar det mig att visa upp vad jag ser. Bemanningen är då, att inte begära att andra tror, då man lätt förhärligar, utan att själv dra gränsen vad man tror på.

När man sedan koordinerar detta blir det sällan konsekvent annat än för sig själv och bloggen är en go´ lekkammare för detta!

v41

och vi närmar oss den ofta hysteriska raritetsveckan 42. Ostkusten peppras av östliga superrariteter, västkusten översköljs av fjärran oceaniter och på sydkusten (läs Falsterbo) flockas örnarna och resterna från de övriga kusterna.

Redan från slutet av augusti har man kunnat känna av och uppleva förspelet med influx av subrarrisar som Aftonfalk, Fjällabb, Stäpphök, Tajgasångare mm kryddat med en och annan superrarris. Gotland och Hoburgen har toppat med triss i sparvar, Gulgrå, Svarthuvad och Alpjärnsparv. Och nu redan en vecka i förväg börjar de tunga bomberna falla, Rödhuvad törnskata på Sotenäset, Brun törnskata på Landsort och så Gotland igen, denna gång Fårö med Ökensångare.

Detta kan tyckas vara ett himmelrike för fågelskådaren, Twitchern – bara att gotta sig i! Men, men det är också frustrerande och ibland rent av deprimerande. Hur ofta upplever man inte twitchern som står mitt i malströmmen utgjuta sig över hur mycket som ses just där hen inte står – ibland rent av aggressivt.

Det gäller att ha tid, vara på rätt plats, ha kommunikation alarm/bil. Men framförallt vara mentalt tränad. Att hela tiden få ett lagom stresspåslag för sina förutsättningar.

Kan för egen del sammanfatta tvåmånadersperioden fram till superveckan.

Betecknar mig som en utpräglad twitcher. Med inriktning på att hitta och bestämma fåglarna själv. Kan förstås vara tillsammans med andra och kan gälla redan hittade och förutsagda fåglar. Vissa svårigheter, som sällsynthet och bestämning kan förhöja värdet.

Kalasläge på Gotland och tomt 510 med närområde Paviken, Svältholmen. Fram till slutet av augusti. God men knapp inhämtning av normala subrarrisar som Citronärla, Dubbelbeckasin, Aftonfalk, Brunglada och en juv Fjällabb som slickade tomtgränsen. Frustrationskittlingar fa orsakade av min brist på bilkommunikation (sparvar och rovisar på Sudret) fick jag bemästra mentalt med, “jag har sett dom “bättre” på mina resor i världen – HA!”

Så Göteborg och inte samma kanonläge som på Gotland. Men ändå hyfsat, OR25 med milsvid utsikt från köket österut över mynningen av gamla isranden vid sista istiden! Från balkongen en skogbeklädd ö i storstaden och en oas för fåglar – oxå vilsekomna. Dagar med nästan inga fåglar (frustrerande) men så! – har jag skrapat ihop några “måsten”,

Stäpphök, Det plingade på Band och Per B på Hisingen hade en juv mot Lisebergstornet. Raskt till köksfönstret, många vråkar i luften och där en liten kärrhök som gjorde några krets, sedan raskt över Brudarebacken och fullt OK för mig men värdelöst som “hard proof”

Tajgasångare, för femtioelfte ggn satte jag in hörapparaten. Satte mitt hopp till två Gransångare, men dom var tysta. Så satte Tajgan igång, tom antydan till sång, men som vanligt for den runt avlägset i en trädtopp. Jag försökte playbacka den, men det gick bara sisådär.

Bändelkorsnäbb, Aftonfalk, Spetsbergsgås inte dåligt. Särskilt Bändel där jag kan skryta med att ligga i frontlinjen efter några magra år.

Valde i lördags i strålande brittsommar, frostmorgon, litet slumpmässigt 5:an på Korsvägen och sedan Kärralund och vidare mot Brudarebacken. Kändes ganska tamt. Men vid björkkärret strax innan backen satte en “tristis” igång – härligt efter alla tysta Gransångare vid OR25!

Följde upp med Svarthakad buskskvätta, Forsärla vid Backen och Ingemar Larsson, som visste att berätta om hur man jobbat med en “tristis” vid kärret – hup!

Men mentalt väger Dvärgspoven på Hönö med David mfl tyngst – även om RK låter bilan falla!

Dagen började med dimma över Joberg och inga fåglar.

Så lugnt och skönt.

Men så – Hoburgen förstås! – tredje sparvBOMBEN på kort tid – STÄPPSPARV och bigLASSE.

Ack-ack får drömma mig till Indien och Nepal och Stäppsparven sida vid sida med kusinen Svarthuvad sparv.

Kanske kan just den här sänkas som en elusive ur hybridsvärmen kring Kaspiska havet. Men tror nog från fotona mest på en svarthuvad och “säkert” bestämd.

Bombad digesterar jag detta när BA

Tungt men det är David och han är först i det höstliga racet i Skåne. Känns fint.

Och så David först igen och jag tycks hänga med på yttersta svanstippen!

Och även om man inte når parnassen, bigLASSE (Stäppsparv), JUPPEN Gröngrå sparv) så …

Härligt att fånga in om än elusivt. Kompletterade därmed med knapp marginal mitt subrarrisrace före det stundande superrarrisracet!

Vad härligt med bloggandet att kunna skriva vad som helst – eller…?

Med anspelning på förra inlägget kan man kanske säga att alla människor är lika, tänker lika och alla deras illusioner är lika ur ett “universellt betraktande”.

Bara betydelselösa diskrepanser.

Detta är sant!

Men i vårt eget betraktande är vi olika och våra illusioner är olika!

Alla är diametralt olika!

Detta är sant!

Dessa elementära faktum och dess bipolära gungning kan ses som en hopplöshet, men också som en spännande utmaning,

i fågelskådningen!

Håller vi balansen kan vi dansa vidare med Wilsonbeckasin, Grågrön sparv och en

Medelhavstrut på åkern utanför när jag diskar

Mask, stjärtband mm

Välj perspektiv!

Eller den här?

Dvärgspov

Den stora bilden når en consensus! Den infällda?

På min nivå når de en consensus. På en annan nivå är de fåglar. På en tredje no-nothing!

September och slagsmål mellan rarrisar från öster och väster.

Hittills slagläge, östliga högtryck. Resterna från Dorian mfl Atlanthurricanes knackar dock på dörren.

Själv har jag missat mycket. Skam som Grågrön sparv, Dvärgspov och fa Alpjärnsparv stationära inom kastlängds avstånd.

Hur överleva som sann twitcher? Kanske att vara först, upptäcka, arta!?

Ädelkrysset, vad det nu är, i den parnass har jag en gång intagit en hög position.

Litet upp till en själv att validera. Mina tre sista

Större Lira, Hovs hallar. Jag alerterade ett gäng om en trolig Gulnäbbad lira och var aktivt med om ombestämningen. Men… en del glunkande och flera gäng samtidigt och tidigare!

Blek tornseglare, Smedsgård. David bromsar in för en seglare. Han och jag ropar Blek! Men … visst var han först!

Dvärgspov, Kråkudden, Hönö. Vilken revansch! Och visst var jag först med att säga DET! Men att upptäcka, tänka och processa!?

Obs autentisk är infällda bilden!

Kallar dom turbo-kryzz som skänker mig stor glädje – man är med i racet.

Annars har jag fått klara mig med mina exklusiva bostäder som gett utrymme för att bildligt från köket inspana bl.a. Aftonfalk, Brunglada, Fjällabb några arter från sensommar/höst bonanzan!

Just nu “gal” Kattugglan utanför balkongen och för två dagar sedan hördes Hertigen själv med ett hoande.

För ytterligare några dagar sedan ett galet sträck av hundratals Amiraler.

Förmätet att klaga!!!!

Gröngrå Sparv, Dvärgspov, Alpjärnsparv – alla nästgårds och görlätta!

Men ack nej.

Vänliga, “Vi trodde du varit där !?” –  kan jag i min egen dysterhet ana en triumf?

Nej, nej!! Jag har bara mig själv att skylla.

Bättre att bygga ett försvar. Mitt ultimat är att upptäcka, bestämma, vara först!!!

Och skall jag inte slå mig för bröstet med

BRUNGLADA 6/7

MEDELHAVSTRUT 1K 21/7

CITRONÄRLA ungfågel 8/8

DUBBELBECKASIN 17/8

AFTONFALK 1K 18/8

FJÄLLABB 1K 20/8

Kolla på artportalen, BA, Band – Pole position!

Men återkommer med en del funderingar kring detta!

Still going strong