Olof Armini om fåglar och natur

Fältbestämning, fåglar, miljö, natur.

Archive for March, 2019

Övre Briljant och Änggården

without comments

Sitter vid datorn och har samtidigt

koll på insträcket över Götet.

En gröngöling vårskrattar och jag njuter!

Träffade Bernt på tisdagen 0541 vid Sahlgrenska S. Han, by-foot, och jag by-bus.

En magisk morgon, dimbankarna kom och gick.

Vi lyssnade till domherrar, svartmes och årets första bofinkar.

Vid Finnsmosse njöt vi hembakt äpplekaka och två Kanadicker på  isen.

Bernt gick hem för att farväla Rosa på resa.

Jag blev till det hela, en våryster Sparvuggla, en sömndrucken Kattuggla. sjungande Trädkrypare och Stenknäck.

Så dj-vla typiskt!!!

 

 

Written by admin

March 14th, 2019 at 4:04 pm

Skådarens (s)Kärpiplärka

without comments

Kärt ämne är varför/vad är fågelskådandet – allmänt och för dig?

Skrivits en del om detta, både avhandlingar och skönlitteratur.

Alltid lika kul att läsa.

Man kan se skådandet ur ett existentiellt, filosofiskt och mänskligt perspektiv.

Man försöker uppfylla sitt belöningssystem; bekräftelse, flockgemenskap…

Som med annan sysselsättning – Här finner vi roten till doping i idrotten.

Inom skådandet kan man på ett myller av bestämningssighter inte bara gotta sig i bilder och skådarbriljans

Utan också strävan att hävda sig, att få en plats i hierarkin

Och bilder förresten, fungerar inte de som pengar i exempelvis idrotten!?

För fågelskådning är väl att titta på fåglar, som längdhopp är att hoppa långt, eller…?

MEN

För att rensa systemen ett litet skådartips

LBJs, Little Brown Jobs, benämns små bruna fåglar, obestämbara och mycket frustrerande!

Skärpiplärka samlade en stor mängd taxon under ett artnamn, skönt tyckte nog många, tills för några decennier sedan.

Dedikated, jobbade exelenta skådare ihop taxon som kunde särskiljas genom utseende, utbredning och i viss mån läte. Mäktiga auktorer anammade detta och så hade vi plötsligt en hoper LBJs att skilja på:

  1. SKÄRPIPLÄRKA, ROCK PIPIT (Anthus petrosus)
  2. VATTENPIPLÄRKA, WATER PIPIT (Anthus spinoletta)
  3. HEDPIPLÄRKA, BUFF-BELLID PIPIT (Anthus rubescens)

Den sistnämnda ligger dessutom bra till för ytterligare uppdelning  SIBIRIEN PIPIT och AMERICAN PIPIT.

Många önskar nog att artpolicyn, kanske med hjälp av mikrobiologin/DNA återställer ordningen.

Men hav förtröstan och se tillfället att höja din egen skådarkapacitet och glädje!

Papper och penna. Rita en piplärka, fuska, kalkera, sudda, slösa på papper och bly!

Sätt dig sedan vid datorn och hitta på nätet utsökta bestämningsartiklar av exempelvis Reino Börjesson, Pipits in Northumberland o/e på surfbirds.com. Fyll i detaljer, du läser om, på “dina” ritade piplärkor. Hitta sedan foton (hårdvaluta) på nätet och jämför med dina ifyllda teckningar.

Och jag lovar att redan nästa gång du fightas med dessa LBJs har hopplösheten förbytts i ren SKÄR glädje!

Hup-hup

 

 

 

 

Written by admin

March 10th, 2019 at 6:33 pm

Full fart Mars-19

without comments

Våren är här och på många ställen i Sverige bla Gbg stämmer det med SMHIs kriterier.

Vi klämde en vårropande Kattuggla 1 mars afton,  på hemväg från vinprovning.

I säng efter midnatt och upp som en tupp sex före sju.

Matsäck och övrig outing-kit till lättgympa och frukost.

0900 slöt jag dörren om en snusande Eva och anslöt till en pigg Bernt. I en spinnande Volvo av bästa märke.

Dimman låg hotfullt på lur, men skuggade inte våra förväntningar. Bernt var görtaggad på Vattenpiplärka (VaPL). Jag hade väl nästan lovat – i fyllan och villan.

Och mitt raskryss på Stejnergisvärta verkade har försvunnit i dimman så…

Som vanligt ett slaktfält av Grävlingar längs E6, som vaknat till den sista vilan – dystert.

Vid Bua ett snabbeslut, om en timmes omväg för Sveriges just nu säkraste VaPL. Men elusive obs på Gubbanäsan en större utmaning, som fick förstatjing.

Jag hade litet ågren, VaPL är notoriska sisådär/kanske obsar, svåra att få grepp om och kanske inte tillräckligt ovanliga att jobba på – som många av trutderivaten!

Tomt på Gubbans parkering och jag lovprisade Eva och hennes – “när du tagit på dig, ta ett lager till och ta dessutom med dig ytterligare ett lager”. Bernt var topprustad och tillskrev mig, Evas devis – jag hummade och klädde mig.

Litet struttande på snart 80-åriga ben och klädda som månfarare. Mycket bistert, en bitande kall SW 8 ms, gråmulet. Ut till sydvästligaste hörnet på “Näsan”. Muntrade upp oss med ett tiotal Toppskarvar, årets första Strandskator och mustig matsäck, CumPane-frallor med stekta ägg & kaviar.

Och så gnisslade det till i hörapparaten, men bara en Koltrast i stenskravlet. Gav upp och retirerade längs södra stranden. Bistert, några kråkor och Bernt på hugget – en Större Strandpipare. Tuff “hemgång” och vi hade nog båda gett upp, förutom humöret!

Så! – jag ungefär 50m före Bernt – typiskt hoppflygande lågt utefter stranden – ett gäng Piplärkor, typ Skärpiplärkor(SkPL). Adrenalinet rusade, snabb strategibedömning; 50 m tillbaka, upp på en liten platå, tuberna på plats, en perfekt tångbank.

Det rörde sig! En SkPL, en till, en till i tången. Så en upp på en sten – och där satt den!!! Flera minuters skönobsande av en klocker VATTENPIPLÄRKA. Allt förarbete på plats. Bernt hade räddat artsupen. Jag andades ut.

Har på skissen samlat consensusindicier som vi såg.

1 Gulorange innerdel på näbben

2 Tydligt, långt, vitt ögonbrynsband

3 Grå nacke/livligt brun mantel

4 Två tydliga, vita vingband

5 Distinkta, mörka streck mot VIT bakgrund på nedre bröst och flanker

Hur man betonar de olika karaktärerna beror litet på om man är i Northumberland eller i Halland. På första lokalen är det vitheten på undersidan och i Halland fa fläckarna på bakre flanken. Den här passerar överallt och Bernts whisky är räddad.

Litet kul att kolla en skärmbild på Per Gajemos VaPL på samma lokal da´n innan – samma!?

Kanske svårt att se, men kolla på Apan så ser ni att punkterna faller in en efter en! Grattis Per G och tack för bilder!

Resten blev en Eriksgata för två kungar! Och redan hem 1600 – till John Blund!

Written by admin

March 6th, 2019 at 6:21 pm

Posted in Uncategorized

En månad för tidigt Feb-19 Västergarn

without comments

Många fågelskådare liknar slutet av februari 2019 vid slutet av mars ett normalår – fågelmässigt.

SMHI stöttar med all-time högsta februaritemperatur i Sverige och stora delar som är vår!

Själv kan jag bara hålla med.

Sportlov på Gotland, 80-tal och ngn frusen Skogsduva på barfäck framför cykeln!

Idag flockar av Skogsduvor på fälten och spelande Ringduvor längs Paån.

Star-och trastflockar en masse!

Sjungande Dubbeltrast vid tomt 510, 27/2, hördes först en månad senare på 80-talet.

Sångsvan och gäss vältrar in.

Och så är vi där! Vad är fågelskådning, vad är fågelskådaren?

I grunden ett allmänmänskligt flockbeteende. Likt och lika så mycket annat.

Men speciellt i jakten på ARTER! Se, höra, bestämma, katalogisera, bevisa…!?

Sädgåsderivaten som väller in, förr en enhetlig massa av sk Tajgagäss.

Litterärt på Nobelnivå för den 73-årige jag och Nils Holgersson!

Men ornitologiskt ett gytter av Tajga, Tundra och Spetsbergsgäss.

Och man ser en skiktning av fågelskådarna.

Mobilen, instrument för skådandet! – Lägg ut bild/ljudfil och låt experterna bestämma vad…!?

Den hierarkiska uppbyggnaden av en flock!

Kanske även en gåsflock – hö!

Nå-nå! Vi ser att populationskartan ändras liksom flyways mellan häckningsplatser och övervintrings/rastplatser.

Förenklat – i det här fallet så tränger Tundra mot NV och Spetsberg mot Ö och i kläm kommer Tajga, min barndoms Nils Holgersson!

Men en mikrobiolog kan tänka att Tajgagenerna i hybridzonerna tar överhanden och om några decennier har vi bara Tajgagäss? – undra på att många skådare suckar uppgivet och likt strutsen …!?

Vad har jag sett – vad finns att se??

Låt dessa bilder symbolisera

Här finns ett antal derivat ; hybrider, inavel…eller!?

Symboliken är de dåliga bilderna.

Har detta förtagit något av min skådarglädja?

DEN ÄR PÅ TOPP!

 

 

 

 

 

Written by admin

March 1st, 2019 at 9:21 pm