7 juli 2011
Så var det överståndet, datumet som innebär domedagen (varje år!) för fågelskådaren, åtminstone den gutiske. Ett datum med den största obsen för ett litet exklusivt fåtal och för ännu fåtaligare också upptäckt; Sveriges första vitvingade lärka och Gotlands första skatgök och rödfalk för att bara nämna tre!
Anders och jag attackerade aggresivt redan klockan fem från Mafrids. Redan vid Varvsholmsbron vittring, en spännande törnskata men bara en vanlig honfärgad. Sedan djärvt drag mot Hemse för att sticka in Levidevägen mitt in i eldoradot Mästermyr. Vi var grymt taggade och dammsög effektivt, 4 knarrar, en härmsångare, 2 vaktlar, 2 kärrsångare, en brunhökshane och en havsörn. Men dip bästa esset en busksångare, hörd ett dygn tidigare.
Så rakt söderut till tegelbruksdammarna vid Havdhem. En motbjudande morronodör och-kör från gödselspridare i lättande morrondimma. Turligt nog stämde våran dagens art, flodsångare in i kören med några skyttlanden. Andra körmedlemmar var smådopping, rörhöna och näktergal. Vi såg en bivråk när dimman försvunnit och tre svarthakar låg i en damm. Vi lättade upp odören med doften ur våra termosar.
Sista försöket att bli dagens hjältar blev span från kyrkorna, Eke och Rone. Men inte ens brungladan från gårdagen utan “bara” duvhök, havsörn och rödglada.
Hem via dagens handlingslista, glasbanken, tanddoktorn, Donner och Konsum. Vi hoppades att vårt högsta kort flodsångaren, stöttat av ytterligare några klädda, vaktel, kornknarr…, skulle stå sig. Snart var vi dock passerade av Stora Karlsö och havssulan, innan spottern in spe Lennart W slog till med biätare på Faludden – sic!!!
Inte Gotlands 7 juli i år. Särskilt Norrland känns just nu glödhett, trippel i sångare, polyglott, träsk och nord plus esset kohäger. I söder bjuder Småland till med paret, silkeshäger och sibirisk ljungpipare i Ölandsnära Bottorp plus esset tjockfot i Ljungby.
Men vi kommer igen!