Olof Armini om fåglar och natur

Fältbestämning, fåglar, miljö, natur.

Back on stage okt-12

without comments

Den förste denna månad i Västergarn regnade inne (kors i taket på Gotland). Blev en fjällvråk på fälten utanför och en kort fågelfri kvällsis på Svältis.

Den andra fint och bra tryck på tättingsträcket när jag för öppet fönster gjorde min morronyoga. Anders på hugget, vi hade ju värmt upp på fasta landet.

Blev en fin morgon på Kronholmen, Mycket fågel och nämnas kan 40+(!) trädlärkor, en flock mindre korsnäbb och flera grupper stjärtmes. Efter kaffet var vi dock fortfarande hungriga och Mikael Nils fina gårdagsbild från Närsaker på en rödhals satt på näthinnan.

Gammal fågel med så breda vita band över hoplagda vingen!

Kilometervana satt vi snart i den även för mig hemtama saabobilen. Och snart var vi ute vid Narsakertornet omgivna av tiotusentals vitkindade gäss. Anders sprintade upp i tornet och började spaningen medan jag enhandsfattade för samtidigt span och behövligt lättande på kaffetrycket – och där låg den. Alltid lika härligt och vi kunde ringa en skådande Söderkis som vi träffat på golfbanan och lägligt befann sig på Nabben. Innan jag tryckt av samtalet sågs han komma joggande på spången till tornet och strax jubel som hördes till Huvustaden.

Dagen hade lidit så vårt strategi blev att släppa Nabbenområdet för Närsholmen direkt. Kort fågeltomt hugg vid grinden innan huvudmålet, Talldungen. Inhugg från västra p-platsen. Hyggligt med fågel, svartmesar och kungsfåglar. I SO-hörnet, solbelyst, insektstätt klängde något för sig själv i en gles trädkrona. Andades djupt, VINGBANDARE, måste vara en taiga härligt! Anders slöt upp. Den hade märkligt bjärt hjässband och lysande övergump. Anders viskade KUNGFÅGELSÅNGARE och jag nästan litet irriterat, “Jomenvisst”!! Höstens första i Sverige och det skulle dröja nästan en vecka innan kfs-skjussen kom.

Efter några minuter förlorade vi den och återfann den inte. Kanske var vi litet mätta. Dock inte mättare än att vi från dagens andra kaffe vid östra kaffebordet kunde gaffa in en 1K Kaspisk trut.

Avslut i Hemse där Anders med den violetta klirrande plastkassen i handen svårade med en presumptiv taigasångare. Den försvann dock i ångorna från ljuvligheterna i kassen!

Nu var vi BACK ON STAGE! 

Written by Olof

October 9th, 2012 at 12:02 pm

Posted in Västergarn

Leave a Reply