Olof Armini om fåglar och natur

Fältbestämning, fåglar, miljö, natur.

Island jan-13

without comments

Har flytt från allehanda läckerheter, svarthuvad trut, större gulbena, tallbitar, hökugglor och allra häftigast en varg i absoluta närheten. Lär eventuellt ha skådats i Änggården och plötsligt blir den obs jag hörde om på Sagfjället högst substantiell.

Och inte verkar utsikterna alltför lovande på flyktlokalen Island, dåligt på valskådningarna, få spännande fåglar, mycket regn och blåst. Men man vill ju vara litet motfalls och just så kan det bli något. Dessutom är en resa till Europas sista vildmark alltid något.

Som vanligt, när det gäller proffresenärer så tar man gärna ut rutinen i förskott och vid midnatt dammsög Eva och jag bredde mackor och diskade en gigantisk disk efter en gedigen middag. Klockan fem gol gökuret.

I skarpt läge var vi hyfsat skärpta. Jag bar 35 kg + ryggsäck + polarklädd. Svetten flöt på den knökfulla flygbussen som betalats på internet vid ettiden samma morgon.

Härlig assistans av SAS-proffset Tord gjorde att vi gled genom alla kontroller med exemplariska boardingkort, biljettaggar mm Tyvärr var inte tryckcabinen på SASkärran till Arlanda sams med våra trumhinnor. Vi märkte inget på några andra. Tröstade oss med Yaki-pasta för mig och räkpasta för Eva på Arlanda City.

Intåget på Iceland air var även det signerat Tord, så klang och jubel och tom Eva njöt när vi passerade Siljan, Glittertind och Färöarna innan Reykjavik i snett solsken. Denna gång var det andra som tog sig åt öronen, Eva hade osäkrat några superöronproppar.

Där litet sedvanlig brottningsmatch kring flygbussarna. Bussfighten på natten klockan ett hade även inneburit några smarta drag på Islandsfronten så efter solnedgång steppar vi in på Arnarhvoll, där vi mottas som presidenter. Favoritrummet 606, röd ros på sängen med några praliner och idel leenden.

Med lätta steg till Sjöbaronen för trutöl, kejsarhummersoppa och ett flödande hälleflundraspett. Man mår som – ja just det – en president.

Fåglar i skymningen? Först som sig bör fornnordiska sagors fågel nummer ett KORPEN. Så några ejdrar och i hamnen skrattande måsar med några vitvingade i gatlykternas sken. En flock grågäss också.

Fit for fight tomorrow!

Written by Olof

January 18th, 2013 at 11:31 pm

Posted in Uncategorized

Leave a Reply