Olof Armini om fåglar och natur

Fältbestämning, fåglar, miljö, natur.

Hönö 090922

without comments

 

På måndagen ”dan före” så var det ett hyggligt tryck på sträcket i Joberg. Inga märkvärdigheter och som mest ca 1000 bofinkar i timmen – alltså ingen lavin.

En bivråk och en stenfalk tål att nämnas.

Tisdagens väderrapport lät spännande, men ack så osäker. SSV vridande mot V av uppåt kulingstyrka. Men i spetsen av detta lovande läge ett smalt men intensivt regnområde.

Upp klockan fyra och det var blött på marken men inget uppifrån. Alltså mer luftig mundering än regnstället när jag gav mig iväg 5:30. Hade hunnit packa, köra reducerad gympa och klämma i mig hockygröten.

Sålunda hade jag bra force i Göteborgsnatten. Kunde lyssna in höstlätet från en sparvuggla innanför Skarvikshamnen vid Kaparnas gamla speedway-bana.

Men vid sju till Lilla Varholmen brakade det loss. Turligt nog kunde jag kasta mig på färjan och gjorde dess toalett den äran. Likt superman dressade jag om till strids(regn)mundering.

Men åter iland på Hönö Pinan blev regnet och blåsten mig ändå övermäktiga så det blev en dryg halvtimmes kurande i en busskur med Metro och några komplicerade skolärenden per mobil med Eva.

Så äntligen iväg men det blaskade fortfarande så kraftigt att stället inte riktigt höll stånd.

Ute vid hidet dock för en gångs skull gott om plats och som vanligt trevligt folk. Allra hjärtligast att se Martin O – det var länge sedan.

Kan i det här sammanhanget nämna att när man tussas ihop några skådare så här blir det nästan alltid ett litet hierarkiskt spel med string och sträng – ni vet. Är man inte på det humöret är det alltid bättre att sitta utanför. Nu var det dock gott om stjärterum och läge att få torka upp.

Efter några timmar kändes det som utdelningen skulle bli tämligen medioker. Det var gott om havssulor och litet stormfåglar om än på präktigt avstånd. Sillgrisslor, förstås och så några fisktärnor som pulshöjare. Några kände vibbar av liten ”tärnlik mås” liksom skuggan av såväl mörk lira som stor labb – string och sträng, HÖ.

Så 12.34 fick jag in en mörk best som hastade söderut och trots att den hukade i vågdalarna och befann sig långt ut så kunde den unisont bestämmas till storlabb. ”Sesam öppnades” och efter exakt 20 minuter 12.54 hade vi lagt fyra gråliror, varav 3 på bästa avstånd till dagslistan. Dagen förvandlades från normal till mycket god på dessa 20 minuter!

Hade vinden dragit upp mot V och ökat någon sekundmeter ?– Tveksamt och än mer tveksamt om det hade någon betydelse.

Det vimlade onekligen av litet mer fågel – närmare och vi hade alla ”känningar”. Själv tämligen säker på en fjällabb, långt ut och en tärnmås, som tyvärr lade sig på vattnet. Exakt på det stället som en tärnmås hittades på onsdagen. Det blev ytterligare en grålira men värsta infarktvarningen kom när jag svårade med 60xzoomen och en toppskarv på mellersta Bolle. Plötsligt hade jag en spännande mås som fyllde synfältet. Innan jag fått ordning på okularet, måsen kommit fri från bakom skäret och de andra riktat in sina okulära vapen så var pulsen upp på hälsovådliga varv. Det bidde bara en dvärgmås – sic!

I övrigt småplock över havet och skärpiplärka, forsärla samt knubbsäl på klipporna. Hemfärden skön med vinden i ryggen.

De följande dagarna har jag fått finna mig i rapporter om bättre obsar på det mesta plus tillägg som lunnefågel, mindre lira och klykstjärtad stormsvala. – Men att vara FÖRST!

Läget är ju tidsmässigt bra. Det behöver inte blåsa så förfärligt mycket nu. Antalet av bla gråliror, tärnmåsar, klykstjärtade stormsvalor, lunnefåglar maxar i västra Nordatlanten. Det har blåst som mest längs Bohuskusten och inte så mycket ute på, då hade det blivit än massivare inflöde. Finns historiska sådana influx. Typiskt nog drar fåglarna sig söderut längs Hallandskusten alltefter vinden vrider mot N bakom de passerande lågtrycken. Inslaget av individer klenare än genomsnittet är säkert stort och säkert en anledning att så många fastnar i ”ryssjorna” i södra Halland och nordvästra Skåne. De litet fräschare fullföljer Kattegatt”loopen” och rundar Skagen en andra gång. Men vill man vara först är Hönö litet av ”best choice” i normalfall med lagom hård SW vridande mot W.

Idag har jag haft rejäla flockar flyttare utanför fönstret, mycket bergfinkar och en del trast. Kul att titta ned på flyttande sävsparv, stenknäck och forsärla.

 

Written by Olof

September 24th, 2009 at 6:13 pm

Leave a Reply