Olof Armini om fåglar och natur

Fältbestämning, fåglar, miljö, natur.

Mellandagar

without comments

24 december 1991 åkte Tudde, David och jag buss från Kathmandu till Pokhara i Nepal. Ibland på trådsmala och guppiga slingor med hisnande branter på båda sidor om bussen. Långa sträckor längs Raptifloden med likaledes hisnande forsar och fågelupplevelser.

Fram till 30 december vandrade vi så en av de gängse trekkerna i skuggan av giganter som Annapurna och Fishtail.

Den 30 december, åter i Pokhara vid sjön Phewa tal hade vi flera “japonicus” och svårade också med “blakistoni“. I förra posten lämnade jag frågan kring vattenpiplärka/hedpiplärka litet öppen i österled.

Faktiskt är det historiskt så att när man splittade vattenpip och skärpip så gjorde man en ytterligare split mellan vattenpip/hedpip på grund av att två skiljbara taxa “blakistoni” och “japonicus” häckade sympatriskt i Fjärran Östern. “Blakistoni” blev ytterligare en vattenpiplärkeras medan “japonicus” blev första grenen/rasen av arten hedpiplärka.

Trist för fältisen är att skillnaden mellan dessa taxa i vinterdräkt främst är konstitutionella, färg på bare-parts m.m. istället för tydliga dräktdetaljer. Med enskilda individer på fel plats, dvs i västerled “hemma hos oss” är det på många sätt lättare att skilja en “rubescens” från en “japonicus” än en “japonicus” från en “blakistoni“. Naturligtvis mer hanterligt på rätt plats och även sommartid.

Den dagen vid Phewa tal var naturligtvis dessa piplärkor en liten parentes i mellandagsgodiset; rubinnäktergalar, röksångare, sibirbeckasiner, lammgamar m.m.

Written by Olof

December 27th, 2009 at 9:35 pm

Leave a Reply