{"id":107,"date":"2008-10-26T19:43:03","date_gmt":"2008-10-26T17:43:03","guid":{"rendered":"http:\/\/olofarmini.com\/?p=107"},"modified":"2008-10-26T19:43:39","modified_gmt":"2008-10-26T17:43:39","slug":"stora-artjakten-20-oktober-1984","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/olofarmini.com\/?p=107","title":{"rendered":"STORA ARTJAKTEN 20 oktober 1984"},"content":{"rendered":"

STORA ARTJAKTEN DEN 20 OKTOBER 1984<\/span><\/p>\n

\u00a0<\/span><\/p>\n

I samband med firandet av GOF:s tio\u00e5rsjubileum anordnades f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 Gotland ett s.k. Bird Race<\/em> (\u201df\u00e5gelkappl\u00f6pning\u201d), ett jippo i tiden efter anglosaxisk f\u00f6rebild. Allts\u00e5 en t\u00e4vling med inslag av b\u00e5de blodigt allvar och gentlemannaskap. Det blodiga allvaret innebar att samtliga lagmedlemmar m\u00e5ste se eller h\u00f6ra en f\u00e5gelart f\u00f6r att den skulle \u201dr\u00e4knas\u201d, gentlemannaskapet att f\u00f6lja alla trafikregler och vara obrottsligt \u00e4rliga.<\/span><\/p>\n

Klockan 06:00 stod ett tiotal bilburna lag med ovanst\u00e5ende deviser inristade i sj\u00e4len p\u00e5 olika startlinjer, beredda att ge sig i kast med regn, bl\u00e5st och g\u00e4ckande flyf\u00e4n fram till senast klockan 17:00, d\u00e5 det g\u00e4llde att ha n\u00e5tt m\u00e5let i Hamra.<\/span><\/p>\n

Vi skall f\u00f6lja ett av lagen, ett lag av inflyttade men \u00e4ndock gotl\u00e4nningar. J\u00f6rgen Pettersson var den sj\u00e4lvklare ledaren med decennier av sk\u00e5darrutin och fortfarande inte alltf\u00f6r skum blick eller d\u00e5lig h\u00f6rsel. Han kompletterades av Olof och David Armini, far och son, tv\u00e5 sk\u00e5dare med global f\u00e5gelkunskap och k\u00e4nda f\u00f6r att vara f\u00f6ljsamma och okritiska. Junior kompenserade det som brast i rutin med unga, fr\u00e4scha sinnen.<\/span><\/p>\n

Klockan 05:30 bromsade J\u00f6rgen, s\u00e4ker rattare, in det str\u00f6mlinjeformade fordonet framf\u00f6r Arminis stuga i V\u00e4stergarn. Medan bilen packades, l\u00e4t n\u00e5gra rapph\u00f6ns f\u00f6rtroendeingivande fr\u00e5n f\u00e4lten intill. Rapph\u00f6na \u2013 en typisk \u201dbonusart\u201d. V\u00e4dret var bistert med frisk sydv\u00e4stan och tunga moln. Nittio arter borde r\u00e4cka f\u00f6r seger.<\/span><\/p>\n

Allt medan det ljusnade, blev det allt glesare mellan \u201dsn\u00e4rpen\u201d fr\u00e5n rapph\u00f6nsen, och n\u00e5gon minut innan startskottet small, tystnade de helt. Sm\u00e5tt desperata jagade v\u00e5ra hj\u00e4ltar ut bland korna bakom stugan men bel\u00f6nades bara med gulsparv, r\u00f6dvingetrast, r\u00f6dhake och taltrast.<\/span><\/p>\n

In i Toyotan just som en kr\u00e5ka, art nummer 5, passerade, och d\u00e4refter ett v\u00e4ldigt skumpande ut mot Sv\u00e4ltholmen. Ut ur bilen, och h\u00e4r gick det undan \u2013 kn\u00f6lsvan, s\u00e5ngsvan, gr\u00e5trut, havstrut och skrattm\u00e5s. 10 arter uppn\u00e5dda, och klockan var 06:22. Olof skrev febrilt, medan J\u00f6rgen och David h\u00e5rdsk\u00e5dade. Storskarv fl\u00f6g \u00f6ver havet. Gr\u00e4s\u00e4nder, knipor, en fiskm\u00e5s \u2013 alltid litet marig att best\u00e4mma bland all vitf\u00e5gel \u2013 storskrakar, ejder, \u00e4ngspipl\u00e4rka, sn\u00f6sparv (typisk \u201dplusart\u201d), gr\u00f6nfink och bj\u00f6rktrast. Hela 20 arter, men klockan hade redan rusat iv\u00e4g till 06:46. Upp ur strandm\u00e5llorna fladdrade dagens, som det skulle visa sig, enda s\u00e4vsparv iv\u00e4g. Pilfink, kungsf\u00e5gel, bofink och fasan \u2013 sedan var det d\u00f6tt och dags f\u00f6r f\u00f6rflyttning.<\/span><\/p>\n

Pilgrimsfalken p\u00e5 Utholmen skulle spanas in fr\u00e5n Skansudds fyr, och J\u00f6rgen pressade bilen just inom lagens r\u00e5m\u00e4rken. En ormvr\u00e5k vinglade f\u00f6rbi vid infarten till golfbanan, och \u00f6ver en h\u00e4sthage trotsade n\u00e5gra ringduvor den friska motvinden. Fr\u00e5n en vindskyddad plats bakom gamla fyrbostaden, numera golftr\u00e4narens sommarst\u00e4lle, s\u00e5gs bl\u00e4sand, bergand och alf\u00e5gel, som klockan 07:25 blev art 30. Sv\u00e4rta, tobisgrissla, sm\u00e5skrake och stare \u2013 s\u00e5 nya dj\u00e4rva m\u00e5l.<\/span><\/p>\n

Satans falk! Dagen f\u00f6re hade den suttit fint p\u00e5 en sten p\u00e5 holmen. Olof lovade ist\u00e4llet \u201ds\u00e4ker\u201d kungsfiskare i V\u00e4stergarns\u00e5n och kanske str\u00f6mstare. J\u00f6rgen frustade skeptiskt men parkerade sn\u00e4llt vid bron.<\/span><\/p>\n

Bl\u00f6tt och sn\u00e5rigt l\u00e4ngs \u00e5n. Talgoxe, bl\u00e5mes, tr\u00e4dkrypare, koltrast, g\u00e4rdsmyg och art nummer 40, gr\u00f6nsiska. Klockan var 07:50. I Paviken en viggflock och m\u00e5nga soth\u00f6ns. Efter tv\u00e5 timmars t\u00e4vlande: 42 arter. Verkade f\u00f6rskr\u00e4ckande litet mot vad lagen som startat nere p\u00e5 Sudret borde ha vid det h\u00e4r laget. J\u00f6rgen s\u00e5g ensam en sparvh\u00f6k, och David och Olof h\u00f6rde en domherre. F\u00f6rargligt!<\/span><\/p>\n

Under \u00e5tert\u00e5get mot bilen m\u00f6tte v\u00e5ra mannar ett av motst\u00e5ndarlagen. N\u00e5gra giftigheter utv\u00e4xlades hastigt, och b\u00e5da lagen verkade n\u00f6jda att se varandra norr om Burgsvik. Strax d\u00e4refter spann Toyotan s\u00f6derut.<\/span><\/p>\n

Kring Bj\u00f6rkhaga ett planl\u00f6st lyssnade efter hackspett och n\u00f6tv\u00e4cka. Bara vindens sus h\u00f6rdes. Sandboviken norr om Klintehamn var mera givande. N\u00e5gra h\u00e4grar, krickor, brun\u00e4nder, tofsvipor och ett g\u00e4ng prutg\u00e4ss, som oroligt lyfte ute p\u00e5 Vivesholm. Olof uppt\u00e4ckte en skedand, som f\u00f6rargligt nog hann ta skydd bakom en vassrugge, innan J\u00f6rgen och David dragit kikarna. Tunga droppar annonserade regn, vars hotande existens varit uppenbar hela morgonen. F\u00f6rhoppningsvis hade det \u00f6st ned \u00f6ver de andra lagen. Klintehamn n\u00e4sta.<\/span><\/p>\n

Medan bilen utfodrades vid en mack, inr\u00e4knades skata. De turkduvor som normalt alltid brukar h\u00e5lla till utanf\u00f6r Domus lyste med sin fr\u00e5nvaro, allt medan hum\u00f6ret sj\u00f6nk i takt med det tilltagande regnsmattret p\u00e5 biltaket. N\u00e5got l\u00e4ttade st\u00e4mningen vid Lantm\u00e4nnens silo, d\u00e4r b\u00e5de gr\u00e5sparvar och tamduvor h\u00f6ll till i spills\u00e4den. 50 arter och klockan var 09:12. De senaste tio arterna hade tagit en dryg timme. David var p\u00e5 alerten och uppt\u00e4ckte en sk\u00e4ggdopping i hamnbass\u00e4ngen. Det tog ett tag f\u00f6r gamlingarna att ocks\u00e5 uppt\u00e4cka den dykglada f\u00e5geln, men till slut lyckades det. Sedan var det Olofs tur att skr\u00e4mma ned en flock h\u00e4mplingar fr\u00e5n en avskr\u00e4desh\u00f6g. Torrisarna i bilen gjorde V-tecken, och Olof kunde v\u00e5t och ruggig anteckna art 52.<\/span><\/p>\n

Regnet f\u00f6ll allt tyngre, och nya f\u00f6rs\u00f6k p\u00e5 turkduva, n\u00f6tv\u00e4cka och st\u00f6rre hackspett bokstavligen rann bort. Tyst gick f\u00e4rden vidare s\u00f6derut. Strax norr om Sproge kyrka upph\u00f6rde regnet, och J\u00f6rgen chansade vilt och stannade vid ett \u00f6versv\u00e4mmat f\u00e4lt. Bingo direkt! I vattnet mindre s\u00e5ngsvan och p\u00e5 de torra delarna svartf\u00e5gel, bland annat r\u00e5ka och kaja. Dessutom behagade en flock bergfinkare passera f\u00f6rbi mot s\u00f6der.<\/span><\/p>\n

Uppiggade av denna framg\u00e5ng besl\u00f6t v\u00e5rt g\u00e4ng att g\u00f6ra en avstickare till Petesviken. \u00d6ver Kvarn\u00e5kershamnskogarna s\u00e5gs f\u00f6rst sparvh\u00f6k, s\u00e5 f\u00f6rargligt missad tidigare, sedan n\u00f6tskrika. En st\u00f6rre rovf\u00e5gel kretsade \u00f6ver Tingsv\u00e4t. Jojomensan, en duvh\u00f6k, en art som l\u00e4tt missas.<\/span><\/p>\n

Petesviken och \u00e4ntligen dags f\u00f6r frukt- och kissepaus. N\u00e5gra enkelbeckasiner l\u00e4ttade, och ute bland bodarna fl\u00f6g en flock vitkindade g\u00e4ss fram och tillbaka. S\u00e5n\u00e4r hade n\u00e5gra stj\u00e4rt\u00e4nder i en flock flygande \u00e4nder missats. 62 arter och klockan var 10:22, n\u00e4r f\u00e4rden gick vidare.<\/span><\/p>\n

I h\u00f6jd med Fiden\u00e4s s\u00e5gs de f\u00f6rsta s\u00e5ngl\u00e4rkorna, och s\u00e5 Hoburgenomr\u00e5det i lagom tid f\u00f6r rovisar. En varf\u00e5gel direkt vid Muskmyr. Nu skulle h\u00e4r plockas arter \u2013 k\u00e4rrh\u00f6kar, fj\u00e4llvr\u00e5kar, \u00f6rnar, alkor och lommar; kanske 90 arter \u00e4nd\u00e5 inte var en utopi? Men vad d\u00f6tt det var! Endast n\u00e5gra skogsduvor p\u00e5 f\u00e4lten var nytt. Annars bara gamla bekanta svart- och vitf\u00e5glar som vinglade omkring i bl\u00e5sten. Solen sken, och allt verkade ju upplagt, men tomt var det till och med ute \u00f6ver havet. V\u00e5rt molokna g\u00e4ng tr\u00f6stade sig med mackor och dryck. Olof kl\u00e4mde en \u00f6l och s\u00e5g mycket l\u00e5ngt ut bland v\u00e5gorna en liten m\u00e5s. Kanske en dv\u00e4rgm\u00e5s, men l\u00f6nl\u00f6st att ens f\u00f6rs\u00f6ka best\u00e4mma den. J\u00f6rgen och David letade bara halvhj\u00e4rtat efter den.<\/span><\/p>\n

Tiden rann iv\u00e4g och vid tolvtiden ett uppgivet uppbrott med destination Stockviken. S\u00f6dra stranden hade varit givande f\u00f6rra veckan, men visa av erfarenheterna tidigare denna dag l\u00e5g f\u00f6rhoppningarna l\u00e5gt. Toyotan sm\u00f6g tyst f\u00f6rbi Lasse Jonssons hus. \u00d6ver strand\u00e4ngarna fl\u00f6g en korp. Sagans turf\u00e5gel, ett gott omen? Jo minsann, knappt hade kikarna tittat fram bakom stenmuren, f\u00f6rr\u00e4n Olof b\u00f6rjade skriva. Ute p\u00e5 den riksbekanta reveln och l\u00e4ngre in i viken ett h\u00e4rligt uppb\u00e5d vadare: sandl\u00f6pare, st\u00f6rre strandpipare, k\u00e4rrsn\u00e4ppa, sm\u00e5sn\u00e4ppa, brushane och kustpipare. Vips var det 72 arter, och klockan bara ett. Fyra h\u00e4rliga timmar kvar. Olof skrev inte bara \u2013 d\u00e4r borta en dv\u00e4rgm\u00e5s! Ung med tydligt vingband. Den satt fint. Olof igen, rej\u00e4lt p\u00e5 hugget, uppt\u00e4ckte en stenfalk, men J\u00f6rgen och David var inte riktigt med p\u00e5 noterna. J\u00f6rgen hittade ist\u00e4llet en flock finkar med gula n\u00e4bbar, vinterh\u00e4mplingar, en typiskt sv\u00e5r art. S\u00e5 en tidigare halvmissad art, skedand, och en till, stenfalk. Den d\u00f6k upp i vild jakt p\u00e5 en t\u00e4tting, och David var p\u00e5 alerten. V\u00e5ra v\u00e4nner skrattade r\u00e5tt \u00e5t n\u00e5gra konkurrenter med sv\u00e5rt motljus fr\u00e5n f\u00e5geltornet p\u00e5 andra sidan viken.<\/span><\/p>\n

Med betydligt h\u00f6gre ljudniv\u00e5 och mer optimistiska passagerare passerade Toyotan \u00e5ter Lasses. I inre Stockviken en ov\u00e4ntad sm\u00e5dopping och vidare ut mot Faludden. Skulle den udden bjuda vad Hoburgen f\u00f6rv\u00e4grat? Men en dryg timme och en obest\u00e4md lom senare kunde bara konstateras en begynnande skymning.<\/span><\/p>\n

Men skam den som ger sig. J\u00f6rgen visade fighteregenskaper och eminent skicklighet n\u00e4r han uppt\u00e4ckte en gr\u00e5hakedopping, favoritarten, i hart n\u00e4r om\u00f6jligt l\u00e4ge inne i viken norr om Faludden. N\u00e4stan lika otroligt att b\u00e5de Olof och David kunde hitta den. Nytt mod \u2013 nu skulle det bli n\u00f6tv\u00e4cka i \u00d6ja\u00e4nget.<\/span><\/p>\n

Kort transportstr\u00e4cka och ut ur bilen. D\u00e4r satt J\u00f6rgens missade domherre, alldeles ensam p\u00e5 en taggtr\u00e5d. Vilket flyt! Men bland ek och hassel inte ett enda \u201dsitt\u201d fr\u00e5n n\u00e5gon n\u00f6tv\u00e4cka. Vad g\u00f6ra? En knapp timme kvar. Svartmes borde vara l\u00e4ttast av de missade arterna. J\u00f6rgen valde med osviklig k\u00e4nsla ett barrskogsbest\u00e5nd \u00f6ster om Vamlingbo kyrka. Toyotan fullkomligt fl\u00f6g fram. Pl\u00f6tsligt blockerades v\u00e4gen av en vattensamling. Men bilen f\u00f6rvandlades till en amfibie som kl\u00f6v vattenytan och kravlade upp p\u00e5 andra sidan. \u00c5tminstone herrarna Armini antog bilens gr\u00f6na f\u00e4rg.<\/span><\/p>\n

Inne i dungen blickade de tre upp mot skumma, susande tallkronor, som ingav f\u00f6ga hopp om flygande kr\u00e4k. Tyngd av \u00e5ratals sk\u00e5dande f\u00f6rkunnade dock J\u00f6rgen, att sista n\u00e4ringss\u00f6ket alltid sker i skymningen. Hur r\u00e4tt hade han inte! Snart h\u00f6rdes pip b\u00e5de h\u00e4r och d\u00e4r. Kungsf\u00e5glar, kungsf\u00e5glar och \u00e5ter kungsf\u00e5glar. Men \u2013 d\u00e4r en mes! Bara talgoxe. Strax d\u00e4rp\u00e5 en bl\u00e5mes. F\u00f6rbaskat, klockan bara rusade iv\u00e4g. En sista sv\u00e4ng in i skogen. \u201dSvartmes\u201d, vr\u00e5lade Olof. \u201dH\u00f6r, h\u00f6r!\u201d David var snabbt p\u00e5 plats. \u201dJa, ja!\u201d \u201dGodk\u00e4nns inte\u201d, f\u00f6rkunnade J\u00f6rgen sturigt. \u201dMen lyssna!\u201d \u201dD\u00e4r flyger den!\u201d Olof och David desperata. L\u00e4tets upphov f\u00f6rpassade sig mellan tv\u00e5 tallkronor och \u201df\u00f6ll\u201d ned i undervegetationen. \u201dS\u00e5g ej\u201d, f\u00f6rkunnade J\u00f6rgen med outh\u00e4rdlig \u00e4rlighet. Pl\u00f6tsligt Davids r\u00f6st , stilla: \u201dDen sitter h\u00e4r, alldeles intill.\u201d J\u00f6rgen lotsades fram, och d\u00e4refter vild spr\u00e5ngmarsch tillbaka till bilen. Fl\u00e5sande och med vilt bultande hj\u00e4rtan antecknades art nummer 80, och klockan var 16:36. Gasen i botten, och toyotan kved fram s\u00e5 att trastarna sprutade ur enbuskarna. F\u00f6r sent att kolla efter dubbeltrast. Och f\u00f6rresten \u2013 r\u00e4ckte inte 80 arter, s\u00e5 r\u00e4ckte s\u00e4kert inte 81 heller.<\/span><\/p>\n

Men visst r\u00e4ckte det. N\u00e5gra timmar senare kunde t\u00e4vlingsledningen utn\u00e4mna v\u00e5rt lag till Gotlands f\u00f6rsta m\u00e4stare i artjakt. Litet smolk i gl\u00e4djeb\u00e4garen blandades vid den efterf\u00f6ljande fr\u00e5gesporten. Olof p\u00e5stod prompt, att beskrivningen av en silltrut g\u00e4llde en albatross, Karls\u00f6arna var Galapagos\u00f6arna och Bengt Berg var Charles Darwin. Och d\u00e4rmed f\u00f6rsvann f\u00f6rspr\u00e5nget och vinsten i totalt\u00e4vlingen. Men man s\u00e4ger s\u00e5 mycket med magen full av helstekt lamm, vin och \u00e4ppelkaka. Och v\u00e5ra hj\u00e4ltar kunde lugnt insomna utan att mardr\u00f6mma om undflyende gr\u00e5sparvar, n\u00e5got som vissa andra s\u00e4kert gjorde. <\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

STORA ARTJAKTEN DEN 20 OKTOBER 1984 \u00a0 I samband med firandet av GOF:s tio\u00e5rsjubileum anordnades f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 Gotland ett s.k. Bird Race (\u201df\u00e5gelkappl\u00f6pning\u201d), ett jippo i tiden efter anglosaxisk f\u00f6rebild. Allts\u00e5 en t\u00e4vling med inslag av b\u00e5de blodigt allvar och gentlemannaskap. Det blodiga allvaret innebar att samtliga lagmedlemmar m\u00e5ste se eller h\u00f6ra en […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":false,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[13,3],"tags":[],"class_list":["post-107","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-old-times","category-vastergarn"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p7kiwE-1J","jetpack-related-posts":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/olofarmini.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/107","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/olofarmini.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/olofarmini.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/olofarmini.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/olofarmini.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=107"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/olofarmini.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/107\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":109,"href":"https:\/\/olofarmini.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/107\/revisions\/109"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/olofarmini.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=107"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/olofarmini.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=107"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/olofarmini.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=107"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}