Olof Armini om fåglar och natur

Fältbestämning, fåglar, miljö, natur.

Archive for the ‘Göteborg’ Category

Wake up juli-2017

without comments

45-årig bröllopsdag, safir-bröllis, 22 juli. Och det har varit segt med skådandet. Inte helt ovanligt. Nämnde det i ett tidigare inlägg, men också att förr eller senare (iår!) kommer vändpunkten.

Det pressar på, Roständer på armlängds avstånd, Öland och Fårö, Anders har varit på alerten. En Vitgumpsnäppa närmar sig också, först Lovön utanför Umeå och idag Västerås.

Appropå vadare var det min första egenspottade superrarris på Svältholmen för nästan på dagen 36 år sedan (9-årig bröllopsdag!) – Tereksnäppa. Den visade sig i gryningstimmarna under en hel vecka för att sedan vara borta hela dagarna. Och många var de dragare, som dippade och förbannade den nyinflyttade stringaren.

Å andra sidan visste de att jag nyligen varit två år i Afrika och kunde berätta om hur Tereksnäpporna, likt andra vadare hela tiden under sitt första levnadsår präglades av att alternera mellan full exponering under ebb, på lerbankarna vid Oyster Bay och att försvinna under flod, på mangrovens luftrötter vid Selander bridge. Har sedan sett samma skifte i Thailand.

Typiskt skall jag till Västkusten med betydligt magrare vadarutbyte i tio heta dagar. Men, men blåser det på så – David på Hönö och Bernt på Kullen har kunnat rapportera om en super-duper, en Pterodroma-petrell, finns tom  fotad! Samma fågel på båda ställena, men vilken art??? Di lärde har bestämt sig för två arter som håller till i Kanariearkipelagen, Atlantpetrell (Pterodroma feae) och Madeirapetrell (P. madeira), oskiljbara under “normala” obsbetingelser, som de tänkbara. Litet underligt eftersom Sammetspetrell (Pterodroma mollis), förvisso häckar i Sydatlanten men ändå är klart vanligare och borde kunna följa Gråliror och Större liror!? På den gamla goda tiden slumpades alla under namnet Sammetspetrell (P. mollis), en lisa för den som  twitchar horisontankor!

Alltid finns det dock litet ljus i tunneln. Anders, som vanligt en lyktgubbe, har bjudit några fina turer. Bl.a en fin trutskådning, både Medelhavs- och Kaspisk Trut 14 juli på Rivet.

Den 2K Michen på bild. Får väl värja mig mot stringstämpeln med att jag haft 100- kanske 1000-talet michar alldeles nyligen kring såväl Rhodos som Fuerteventura! Dessutom fin hjälp av Anders och god samstämmighet med andras obsar på Öland och Gotland.

Till slut den ultimata lyktgubben, Kaj söder om ekvatorn, och en tur i november- december. Kampala – Shinyanga-Tanga- Serengeti-Kisumu-Kampala. Tre ultimata veckor, 400 mil – Uj,uj!! Bara tanken!

 

 

Written by admin

July 22nd, 2017 at 2:35 pm

Silltrutar juni-17

without comments

Inregnad med litet funderingar. Satt igår på Paley´s med nästäldsta barnbarnet, Lydia. Jag är inte alert med avtryckerfingret men den här gången

Igår var det Tundratrut (Larus heuglini heuglini) och Stäpptrut (Larus heuglini babarensis) som gällde på Öland och Gotland. Silltrutsderivat österifrån.

Idag tycks vinden ha vänt och det “dräller” av Västliga Silltrutar (Larus fuscus graellsii) och Västkust Silltrutar (Larus fuscus intermedius). Samma fåglar med olika glasögon?

Utanför Paley´s en “intermedius” classico.

Och här

en “graellsii”-classico i St James park London. Manteln blir succesivt ljusare grå. Vår Östersjö Silltrut (Larus fuscus fuscus) har  en mantel lika svart som vingspetsen.

Klinen med ljusare mantel utifrån “vår”, svart-svarta Silltrut gör det omöjligt att plocka säkra fåglar även om sannolikheten…!?

Kanske anledning för arten, Trut (Larus classico)

 

 

 

Written by admin

June 16th, 2017 at 6:07 pm

Hård vind och olja på vågorna!

without comments

Startade måndagen, min första vardag den här gången.

Gympa, hockygröt, morrontvagning. Raskt i kläderna och ned till Torborg vid borren.

Härligt och full fart som vanligt. Snart var det uppbrutna hålet i garnityret fyllt.

Ett svep på Konsum för kaffebröd och frukt. På hemväg kollade jag mail, där Eva påminde om paket på lille-Willy. En liten runda på 2 km och typ 17 trappor enligt min Hälsoapp.

Hem och på sekunden färdig med Lunch-kaffet och efterföljande disk innan Anders från NitroGlycerin står i dörren. Dom skall spränga och vill kolla hotande sprickor i lägenheten. Han är förtjust i lägenheten, en av de bästa i sta´n!?

Så ringer Bernt och föreslår nattlyssning imorgon kväll. Skönt behöver vila. Mailar Eva  och avslutar Bloodline med 3 avsnitt.

Så drar det igång!

Iväg strax före 1700. Efterjobbettrafik och näst sista bil på färjan. Bunkring på Hönömacken på väg mot Kråkudden.

Känns i god form och det blåser rejält. Möter Conny, som sett sulor och några stormfåglar. Vi hoppar som stengetter över den Bohuslänska graniten. Vinden får oss ibland att lätta.

I Hidet 1800 och en av de stora karaktärerna, Roger med Staffan.

Strålande sol och vågsprutet står i höghushöga staplar. Vi njuter trots svårskådat ljus och vind. Det tar i och ensamma efter 2100 har vi den olja som tvättar bort all rosten.

Oj-oj-oj sänggång midnatt och sista avsnittet Follow the Money go´nattsaga.

Tack David

 

Written by admin

June 13th, 2017 at 2:37 pm

ROSTIG

without comments

Jag  har haft ett mycket gott fågelår 2017 hittills.

MEN

Trots att jag på både Gotlands-och Sverigelistan för året ligger så bra till som jag någonsin gjort.

Trots att jag travat runt som i fornstora dag. Dagligen på fågelrika rutter.

Trots att jag plockat massor av smågodis. Praktejder, Alförrädare, Brunglada mm – You name it!!!

Frånsett veckan på Fuerteventura har jag missat guldådern. Hela tiden och ibland medveten men – men!?

Känns jag inte litet rostig!

Som ett tecken från ovan, dagen efter min nedkomst på rikets framsida – 2 Roständer (Tadorna ferruginea) på Rivet. Öns artjägare slängde allt för händer och fötter och drog. Först en nitlott, men med rutin och litet tålamod återfanns de i kvällningen vid Stockvikens fågeltorn.

Min erfarenhet är att Roständer är litet luriga eftersom de inte är strikt vattenbundna och gärna rör på sig. Dom har också ett rykte om sig att vara flygvilliga/duktiga.

Här nedan en “äkta” Rostand i Regent´s park, London. En hona, hanen har ett svart band runt halsen.  Rostanden har kommit att etablera fritt häckande fåglar i NV Europa. Di lärde grubblar över om den skall betraktas som en etablerad kolonisatör eller bara som en dagslända.

Som konkurrent eller än värre hybridpartner har den Kaprostanden (Tadorna cana). Denna har tom frihäckat i Sverige. Den är mycket snarlik men har grått huvud och hals, honan har dessutom rent vit teckning kring ögat.

En del av de svenska fynden kan nog hänföras till denna population. Och man får som sagt se upp för inblandning av Kapand.

Av riktigt “vilda” ligger asiatisk ursprung bäst till. Den är där mycket vanlig och som sagt Aerodynamiskt lagd! Själv har jag sett den i Indien, mycket talrik. Kallas också där Braminanka.

Den Nordafrikanska populationen har sin kärna i Marocko, där jag sett den. Har nyligen etablerat sig på Fuerteventura, vilket jag skrivit om tidigare. Kan ju tyda på en framgångsrik kolonisatör, en invasiv art.

Inne på det ämnet förvånades jag  över att inte se någon Amerikansk kopparand, Ruddy Duck (Oxyura jammaicensis) i september i London. Vid mitt förra besök var arten lättsedd och jag har tom sett den i Sverige. Den utmålades för inte så länge sedan som ett hot mot den europeiska Kopparanden, White-headed Duck (Oxyura leucocephala), som den var på väg att hybridisera bort.

Blev då litet förvånad att  de enda kopparänderna i London och St James park var 2 friflygande “rena”  vithuvuden

Har så läst om den framgångsrika förintelsen av amerikanaren. Så ni som kryssat kan snart föra upp den på Garfågellistan!

 

Written by admin

June 13th, 2017 at 12:57 pm

Svarthakad busk 2017

without comments

Mina första Svarthakade Buskskvättor var i april 1975 på Ibiza.

Härliga 2 veckor med Eva och David. Bärsele och kånk på ryggen, lånade cyklar, Domuskikare 7X50, Petersons Fåglar i Europa, Smusgam, Balearisk Sångare

Så till första Sverigemötet. Oktober 1980, samma dag som vi såg Gotlands första Tajgasångare. Lasse J  svingade sig elegant över den militära taggtråden.

Nå, enligt dagens (Birdlifes) taxonomi var det en Vitgumpad Buskskvätta, så Davids Svarthakade två år senare vid Hamratippen konkurrerar.

I slutet av 80-talet meddelade Kaj att Kjaersgaards strand på Nordjylland och hans sommarviste, hade häckande Sortstrubet Bynkefugle. 

När jag något senare satt och kollade från de Jylländska sanddynerna anade jag nog en svensk invasion.

Och kanske, sakta men säkert. På 2000-talet spridda häckningar runt om, fa i SW Sverige. Tror nog att någon i Göteborgstrakten slunkit förbi, förbisedd eller mörkad.

Så den här kanske kan bli DEN…

Sedan en tid

Par i bra biotop, sång, stationära – men utsatta som vilket annat par som helst och dessutom okänd främmande miljö på + eller -!

Har sett arten här vid två tidigare tillfällen. Vi får väl se. Som vanligt debatt!

Jag funderar också över min Stonechat-status. En herrans oreda när antalet arter dubbleras eller tom tripplas. Snart är väl Ibiza-fåglarna Baleariska Stonechats. Och dom från Asien och Afrika???

Hej – å -hå. Bäst att bara njuta!

 

 

 

Written by admin

May 6th, 2017 at 6:54 pm

Artligan maj-17

without comments

Stor – större – störst

Vem hade kunnat ana detta. I vintras eller bara för en månad sedan, 3e april när vi kom till Gotland. Hopplöst akterseglad av alla i Artligan!

Men så – sista dagarna i april – N:o 1 på Gotlandslistan och N:o 15 på Hela Sverigelistan. Visserligen har det hänt att jag legat bra till första halvåret, men detta!

Inget sker utan tur och skicklighet. Och skrytsamt börjar jag med det senare. På Fuerteventura plockade jag upp den gamla sanningen om tid och uppmärksamhet. Kikaren ständigt till hands, timtals ute i fält, miltals travande, sug aldrig ut dig, lugnt och säkert. Memorera, gå tillbaka.

Först på sjunde och sista dagen fick jag pangobsen på Kanarietrappen. Först efter flera tröstlösa plogningar av Barranchon satt hane och hona Fuerteskvätta så där kalas. Omvänt plockade jag helt oväntat Red-vented Bulbyl från frukostbordet och en Makronesisk lira fladdrade förbi, när Eva och jag dissekerade en Örlogsman.

Med detta i bagaget äntrades Gotland 3:e april dennes. En månad följde med dagliga milslånga vandringar och 5+h i fält runt Västergarn och med några matnyttiga hugg på Sudret med eminente Anders.

Detta påminner ju om fornstora dagar på 80- och i viss mån 90-talet. Också om Tanzania 76-78 eller Umeå 75-76.

Men all skicklighet i ära, allt hade fallit om inte…

Än så länge är det ett år med få sk “blockers”, alltså svåra obsar som kräver snabba och ibland långa utryckningar.

Det har varit hyfsat gott om fåglar, men ingen riktig omsättning. Stor omsättning ger ungefär samma effekt som blockers.

Dessutom Västergarn kryddat med Göteborg utgör en suverän “upptäckning” av Sveriges fågelfauna.

Därför var det inte så oöverstigligt, som jag först trodde, att plocka in och fylla luckorna i min artlista och sedan ligga i framkanten när nykomlingar som tex svalor började droppa in.

Men så, just nu, några dagar in i maj och en vecka i Göteborg. Max 2h i fält totalt och åter akterseglad.

Skall jag komma igen – IGEN?

 

Written by admin

May 6th, 2017 at 5:58 pm

Trad Hornborga

without comments

Första gången april 2015

Andra gången april 2016 – repris

Tredje gången 26 mars 2017 – TRADITION!

De tre musketörerna under ledning av nestor Bernt med co-driver Anders.

Och så Benjamin, Olof som skådarstrateg.

Iväg exakt enligt tidtabell. Hann till och med tjingsa på Ann, Anders blomma.

Dimma till halvvägs Alingsås. Sedan allt bättre sikt, värmande sol, men kylande vind.

Rådjur och en ensam DOVHJORT med fortfarande dimslingor kring benen.

Gott avbrott vid Motell Motoristen i höjd med Vara. Till Anders värmande kaffe och läckra ostmackor, vassa obsar på Dubbeltrastar på en äng.

Och nu börjades det. En Fjällvråk ryttlade över ett fält. Vi svängde av mot Skövde efter Skara och där en Glada, minsann dagens art redan, en BRUNGLADA. Alldeles vid häckplatsen 2016.

Fågeludden vimlade som vanligt av allehanda Aves. Bara Olof hade nöjet att ana en av de dussinet Berglärkorna. Litet tidigt för de ultimata arterna, men fina obsar på en mångfald Gråhakar. Härliga promenader, härliga matsäckar i härligt solsken. Så sedvanliga omvägen till Trandansen.

Där ett myller av skådare och fåglar. En bit från tranrekordet, och vi kunde extrahera Spetsbergsgås, Bläsgås o Stjärtand.

Avslut vid utloppet, där vi fick briljera med gåshybrid och Storspov för några danskar.

Klockren hemgång med en flock DOVHJORTAR som bonus!

Grymt med 50+ arter. Tack kompisar!

 

Written by admin

April 11th, 2017 at 8:51 pm

Lira runt

without comments

Uppdaterade till Sierra på Macen och vad hittade jag i nya bildapplikationen?

P1000547P1000546

Bilder på Grålira utanför S Bolle. Faktiskt helt grymt.

Det här var 29.9 och hade förstås suttit som smäck om jag likt Fredrik S hittat en ALBATROSS, om än vid noggrannare titt – en Silltrut!?

Eller 9.8 med en “final solution” på Grå/Balearliran den dagen.

Sista ordet om den, är underkänd!

Skrev själv i mina anteckningar: “Ett mkt mörkt ex. Togs då och då för Grålira och sista ordet inte sagt. Vi missade den första gången, när den passerade söderut, nära och fint. En halvtimme senare upptäckte jag en lira långt utanför S Bolle. Den försvann men jag hade vibbar om Grå. Från Vinga upptäcktes en kvart senare långt i norr en förmodad Balear. Så dök den upp och sågs fint. Men den blev fortsatt lurig och just vi stod litet off. Så drog den söderut förbi Vinga och senare Glommen/Morup. Consensus råder om än med tvekan. T. ex tog jag den spontant för Grålira först.”

Men till slut underkänd som “Obest” av validerare under påverkan av…?! Vad var det? En “skojade” om Kortstjärtad lira, ett grålirederivat i Stilla havet. Kanske en HC Andersen, “Den fula ankungen” kunde passa in.

Medan en annan HC Andersen, passar fint på Artportalen. Artportalen är strålande som rapportsystem, men när den kläds i någon sorts vetenskaplig skrud i form av sitt valideringssystem, blir det – “Kejsarens nya kläder”. Bedömning av andras illusioner passar väl bättre i TVs krimmare?

Å andra sidan kan man som gamle HCA se det som ett studium av den mänskliga naturen – mkt intressant!

Så gick larmet i onsdags. En Rödhuvad dykand i Slottskogen, i Hjortparkadammen. Aj, aj jag lyfts tillbaka till London och Hyde, S:t James och Regent´s parker och dammar.

När jag i vanlig “slow starter” stil på torsdagsmorgonen tar mig till Lilla Dammen dit anden FLUGIT, viktigt i sammanhanget, går det som ett stilla sus genom den vårstilla morgonen. Är den vild, är den en parkrymling? Ringmärkt, vingklippt? Vad säger RK, RRK – VALIDERARNA!!??

Det är en fin hane i nästan praktdräkt. Hade ett bra samtal med auktören, Uno U, och såvitt jag förstår stämmer utfärgning och fjäderdräkt bra tidsmässigt för en 2K+ hane, medan det rika inslaget av brunaktiga fjädrar på bröst och flanker indikerar just 2K. Inga defekter på vingarna och inte ringmärkt.

IMG_1451IMG_1450

På fredagen var den tillbaka på platsen för upptäckten, Hjortparksdammen. Där hittade jag den här gynnaren som är 22+ år!!!

FullSizeRender-75FullSizeRender-74

Den är “stäckt”, vilket görs på ungfåglar och är en permanent vingklippning. Man “opererar” bort anlagen för vingpennornas utväxt efter ruggning. Numera förbjudet i Slottskogen, men som förekommer enligt hemlig källa. För 22 år sedan fanns Vitögda dykänder (stäckta!) fortfarande och med den rostglänsande punkfrillan och svarta näbbnageln känns parentala historiken hyfsat säkrad.

Märkligt att den överlevt och är så läcker! Och återigen ställs man inför – vad är upplevelsen, vad styr – den egna estetiken eller Artportalens validering eller…?

 

 

Written by admin

February 26th, 2017 at 10:48 am

Det tar sig? Jan-17

without comments

Äntligen sol och några grader kallt!

IMG_1388IMG_1386

Dessa två honor kunde njuta solskenet vid Kvillebäcken, som skär genom S.t Jörgens golfbana på Hisingen.

På söndagen 15 jan tog vi buss 52 till Lillhagen och promenerade hela vägen till Backaplan.

Bävergnag och sjungande Gärdsmyg hamnade också på obs-listan.

Vintern som föll över landet ca en vecka gav önskat resultat med en mängd rara fåglar. Båda mina hemmamarker “drabbades” av detta. Anders mfl kunde välja och vraka bland go´bitar som Alförrädare, Berglärkor, Svarta Rödstjärtar, Svarthakad Buskskvätta… Kring Götet allehanda Ugglor, Vita Trutar…

Själv frestade jag på buss 18 till Fridhem måndagen 16 jan.

En gnistrande fin vinterdag, -7°C, Sol, NNV 1 sm! Och rapport om Sparvuggla.

Först några glada fågelskådare, blev kanske ett tiotal under min dryga timme där. Inga obsar idag, men jag hittade “skafferiet” den använt igår.

IMG_1380IMG_1382

Jag fick också höra “höst”lätet – kanske inifrån hålet!!

En triss i ugglor är min “hand” i årets skådarlek – än så länge!

Stilla klara aftnar i Aftonstjärnans glans har varit scenen.

IMG_1376

Berguv från tornet till vänster om stjärnan 5 jan och Kattuggla på Joberget till höger om upplysta Rotary 15 jan!

Nu med Lydia på Kvarnhjulet och dimma, dis, inversion!! – 18 jan – Sic.

Written by admin

January 18th, 2017 at 11:44 am

The Great Smog of Gothenburg jan 2017

without comments

Nog hade man hoppats på att Super Bird-October 2016 och Super Moon over Liseberg december 2016

p1000807p1000769

skulle följas upp av en Super January 2017!

Och visst finns tendenser. Några Sibjärn, från höstens invasion, vid fågelborden när snö, is och kyla satte in – järnsparvar är tuffa rackare! Skåne, förstås, några superrarrisar, Rödhalsad snäppa och Svartand. Några vita trutar längs sydvästkusten.

På Gotland – borde jag inte… – med Robustorna (som jag sett, tack och lov) och en grann Svarthakad Busk.

I Göteborgstrakten har EKO-raggarna i ur och skur, ur dimmolnen vaskat, Tundrasädgäss, Berglärkor, Vattenpiplärka.

Själv måste jag, tyngd av skammens ok, erkänna att jag den 10 januari på AP ståtar med 0 arter för 2017. Går knappast att urskulda sig med “Slow starter”.

Däremot är det väl med ålderns rätt jag suckar över en nästan obruten dimma som täckt staden sedan Nyårsnatten. Ser just The Crown och skildringen av the Great Smog (Smoke) of London i december 1952. Man beräknar att nästan 12000 dog, mest barn och ÅLDRINGAR så…

Nu har äntligen Smogen jagats iväg av ett rasande lågtryck, stormvindar från SO och tät snöglopp!

p1000809

Trots allt går det inte helt att tygla Vikingatakterna. Så i måndags blev det Göta Älvbron tor med apostlahästarna – friskt med minimal sikt och dip på Sadel(?)delfinen som sågs i lördags.

Joberg levererar också alltid.

Stjärtmesar, som var så svåra förra året, Entita, sjungande Gärdsmyg och Rödhake och så galaframträdandet natten mellan den 4 och 5 från vattentornet!

STORHERTIGEN!

HOANDE GOD FORTSÄTTNING

 

Written by admin

January 11th, 2017 at 4:46 pm