Olof Armini om fåglar och natur

Fältbestämning, fåglar, miljö, natur.

Archive for March, 2023

Smockan i luften

without comments

Smockan har denna vårvinter blivit ett begrepp för oväder som inte riktigt kan leva upp till ett egennamn. Och nästan dagligen har senaste smockan avhandlats på förstasidor och löpsedlar. De har karaktäriserats av hård vind, snöblandat regn och omväxlande blixthalka/ogenomtränglig snömodd.

För mig har de ideliga smockorna skapat ett kluvet tillstånd inför fågelskådandet. Dragviltet har nämligen duggat tätt på det där luriga avståndet, tor uppåt 50 mil och med litet avtag och omtag säkert 50+ mil. Då kan hotet av smockor bli tungan på vågen för att sjunka in i minnen om fornstora dagar och lättjefulla “drag” på närhåll, till fots eller med spårvagn.

Bara – Baltimoretrupial i Bill Braggs Park, Miami eller Blåvingad årta i Ecco Pond, Everglades – Mandarinand i Slottskogen eller Sparvuggla i Hisingsparken – suck, vinden ylar och Yarisen är begravd under snö.

“Sent skall syndaren vakna”.

0400, tisdagen 14 mars. Tuffa utsikter; snöblandat regn, kring nollan och frisk vind. Gröt, gympa och dusch. Finslipar utrustning, matsäck och klädsel.

0630. Säger hej, till Eva och rattar iväg Crossen i snömodden.

0700. Hämtar upp David i Frölunda och så bär det iväg söderut.

Efter ca 2h och 20 mil lämnar vi E6 och jag ratten till David. Sista biten till Förslöv kan han sedan tidigare. Framme parkerar vi vid idrottsplatsen. Heltomt och kärvt väder, grått och litet regnstänk. Några Stenknäckar piggar upp litet. David pekar på ett träd, “Där hittade vi den efter någon timmes spanande”. Ack, dippen droppar iskallt utefter min böjda rygg när jag rotar i bilen medan David listar sig bortåt bland husen. Jag låser bilen och mobilen klingar, “Jag har den här!”. På lätta steg rundar jag en häck och där sitter den på matningen utanför Idrottsvägen 7. Fotar 0930!

BALTIMORETRUPIAL (Icterus galbula), Baltimore Oriole. Honfärgad och kan väl vara en 2K hane, som många anser, det distinkt svarta och rödaktigt stick i dräkten? Tillhör ett Nearktiskt släkte och har en östlig utbredning i USA. Flyttfågel som övervintrar i Florida/Centralamerika. Den sammanfördes ett tag med västliga systerarten BULLOCKTRUPIAL (Icterus bullockii), Bullock Oriole. Noterad hybridisering anses numera inte tillräckligt omfattande, men intermediära individer finns.

Ses i WP nästan årligt. Första gången i Sverige. Och givetvis Sverigekryss för mig.

Vi hälsar på en person i folktomma Förslöv. Det är hjälten och upphittaren, som tittar fram i 7:an, innan vi far vidare.

David rattar vant till Fredrikdahls fågeldamm. Nu har vi flyt? – men bara Bläsänder. Litet nykomna fåglar som Strandskata, Sånglärka, Silltrut tröstar knappt, en grann Rödglada förmår inte heller. Men vi vandrar in i slottsparken och David apporterar. Klockan är 10:50 och i det här trädet

TRÄDGÅRDSTRÄDKRYPARE (Certhia brachydactyla) Short-toed Treecreeper. Lockar och sjunger och kryper omkring på trädet ganska högt upp, men ändå inom bra bestämningshåll. TTK har länge verkat bli en invasiv art i Sverige. Kanske börjar det snåla beståndet kring Helsingborg sprida sig – Lund, Malmö…? Som närmast hade jag den i Köpenhamn för ett år sedan. Sverigkryss 2 för min del idag.

Så intar vi lunch, Chicken Masala, på vägkrok(g) som David brukar frekventera. Mätta och belåtna intar vi så Bruces skog och våtmark. Alternativ lokal för vår “Target species nr3”. Lovande med massor av Bläsänder. Jobbar fram några Snatteränder, men – Så förlösande klockan 12:50

AMERIKANSK BLÄSAND (Mareca americana) American Wigeon. Hane, klockren. Motsvarighet i Nearktis till vår Bläsand. Tämligen vanlig besökare i WP. Kan vara frustrerande att se i någon hon/övergångsdräkt och hybrider förekommer. Minns från Island att man ofta fick titta på troliga am bläsänder ett tag innan man kunde bestämma sig. Mitt Sverigekryss är 24 maj 1991, Stockvike, Gotland.

Efter mission 1, Trissplock med 2 Sverigekryss för mig, vidtar mission 2

Miranda, yngsta barnbarnet, hämtar vi på skolan 13:40. Samvaro med henne och next-of-kin i Ramlösavillan. Chicken-igen-nu Thaistuk! Så tar vi städ 19:15 och tuff hemfärd, får vända och hämta glömd nyckel, några täta snöbyar, mörker – med vi beledsagas av Venus i väster och minnena av en härlig dag. 22:00 i Frölunda och 22:30 träder jag in i ens paulun!

Written by admin

March 31st, 2023 at 1:12 pm

Posted in Uncategorized

Gunnestorps mosse revisited mars 2023

without comments

Nyårsdagen 2014 tog Eva och jag bussarna 18 och 25 till Bjurslättstorg. Vi vandrade upp till Slätta damm och S A Hedlunds park. Riktigt var gränsen går till Hisingsparken, om de kanske överlappar, vet jag inte. Dock kommer man efter dammen till en våtmark, Gunnestorps mosse. I norr änden av mossen löper en gång och cykelbro över träsket. Där ställde vi oss att spana med några andra fågelskådare. Och rättsom satt där i trädridån vid östra brofästet, en HÖKUGGLA. Den hade vänligheten (HM-hm) att knipa en skogsmus att kalasa på. Den blev sedan kvar hela vårvintern och jag såg den sista gången 4 mars. Då på västra sidan av träsket.

Här en liten fuskbild på Hökugglan vårvintern 2020 på Ljungheden i Änggården. Här var Eva med några gånger. Hon har en speciell förkärlek för ugglor!?

Nåväl, tillbaka till Hisingsträsket. Under denna vinter har det rapporterats en del Sparvugglor runt Göteborg. Bl.a 1-2 i Hisingsparken. Själv har jag haft tur med 2 obsar, på Stora Amundön och på Ljungheden, men också otur att båda varit snabbt försvinnande. Så när en av Hisingsfåglarna verkade vara stabilt stationär, tänkte jag, tredje gången gillt – och med goda vibbar från tio år tidigare.

Så 2 mars attackerade jag. Hade fått exakta noter från Bernt N, som varit där da´n innan och haft härliga obsar. Kände den söta blodsmaken i munnen när jag stötte på en skådare vid västra brofästet – “Den är här – säkert, hör och se hackspetten!!”

Vi plöjde björkdungen från olika håll. Och där pilade den iväg – men, vart, var? Jag plöjde vidare, genom björkdungarna vid brofästena, runt norra träskdelen flera varv, ut på spången till ön. I säkert 1,5h innan jag gav upp.

Jag hade inte hunnit till Brunnsparken så plingade Band och den var återfunnen. Bara att bita ihop och ta nya tag. Så 5 mars nytt försök.

Eva bringade tur för nio år sedan, så hon fanns vid min sida. Vi åkte mycket smart, bytte buss på Hjalmar Branting (fick springa några meter!) och på under halvtimmen till torget. Sedan rask promenad till och runt Träsket – Så satt den där, SPARVUGGLAN.

Stigkorset vid östra brofästet omgiven av glada fågelskådare och passerande vandrare denna soliga våvintersöndag. Kan tilläggas vad vi hittade

Inte helt lätt alltid men vi väldigt nöjda och återvände via “våra” ugglor vid Näckrosdammen.

Honan (den rödbruna) i själva boöppningen och hanen (den grå) på andra sidan stammen. Snart dyker de dungrå kattuggleungarna upp!

Written by admin

March 8th, 2023 at 6:28 pm

Posted in Uncategorized