Olof Armini om fåglar och natur

Flydde covid19 och karaktän för riskgrupper i Götet. Vi köpte en Toyota Yaris, automat, hybrid, demoex med hjälp av David – och Kaj i Uganda. Bilen köptes “nästgårds” i Södertälje. David körde den till Götet.

Eva köpte och ordnade allt – förstås – och jag våndades – förstås – över att tvingas köra bil ffg sedan typ 1984, då jag gjorde vägarna osäkra i fyra länder, Sverige, Norge, Finland – och Indien. Där jag skjutsade samme Kaj till Delhi airport i en sprillans CD Volvo. Har också roat mig med en Kawasaki i Harare. Sååå… och det har hittills gått fint ca 100 mil, natt, landsväg, tung stadstrafik det mesta.

18 maj bar det iväg, 32mil genom Småland till Oskarshamn. Eva hade gjort fin matsäck för några stopp. Kunde klämma trana, ormvråkar, en fiskgjuse, 3 rödglador och så en BRUNGLADA mellan Nässjö och Vetlanda, finns några häckningar i Småland!

Fin väntan i Oskars hamn innan elegant ombordåkning. Vi hade egen hytt och efter teoretisk träning av nattkörning via instruktionsboken och en timmes sömn.

Vid midnatt ut i den gotska natten. De tre milen till Västris och röda stugan gick galant. Härlig välkomstplansch och honung från Monika och Jan-Erik. Päävi och Hans-Åke var inte sämre med blombukett.

Men inte förrän tre vaggade en nattkör av Näktergalar oss till sömns. Och på morgon/fm väcktes vi av Tornseglare, som våra första år på Gotland hade 19 maj som ankomstdatum.

Och bättre blev det till kaffet. En VIT STORK kretsade högt ganska långt in mot Sanda. Säkert den som setts tidigare på Sudret och jag var säker på att missa. Också mix av Halsbands-och Svartvit flugsnappare, spännande hybridvibbar och blandad sång.

20e bilade vi till Willys på Skarphäll och till Waldarfve för handling i Coronatider. Den 21e turade vi Hammarudd och fick efter en stund plats vi kaffebordet. Och jag kunde på parkett “räkna” in Davids SVARTBUKIGA PRUTGÅS. Liten tröst för Styltlöpare och allt annat han räknat in. Vi var barnsligt glada för vår touring med Yaris.

29 maj klongade mobilen under mitt frustande morgonpass och frukostbestyr. Efter 17 min förbarmade jag mig, Gotlandsband och VÄSTERGARN och va,va STYLTLÖPARE i hamnen. Raskt i bilen, mötte Anders i Sandakorset och på bron över Paån, Thomas som lugnade “Den är kvar!”

Så ropar Micke, stolt upptäckare, från Piren, “Den lyfter”. Alert fångar jag in den med lille-Swarren när den drar söderut längs Svältholmen. Det hängde på sekunder, Sverige- och Gotlandskrysset! Än knappare för Tudde som lånade Mickes tub för att se den svänga in över Kovik.

Den turnerade sedan Gotlands västkust i en vecka. Precis på samma vis som Ölandsfågeln tidigare. Foton talade för att det var samma fågel. En repris på Svartbuken, det som ses på Ölands N…

Kanske inte min önskeart, men ändå.

Mer så på Pingstdagen då det lät rörsångarlikt när jag gick upp för utomhustrappan till kylskåpet på vinden. En sångare satte sig i trädridån. En vadå??? Iduna ngt STÄPPSÅNGARE – spontant och jag kastade mig dödsföraktat nedför trappen efter kamera. Bidde inget mer, den försvann. tröstade mig senare ute vid fyren med Busksågare, Sibirisk Gransångare och Höksångare. Inte fy skam …

…men revansch stundade. 4e sommardagen gasade jag tidigt, ensam i Toyotan söderöver. I Hablingbo en Svartkråka, innan jag stegade från parkeringen vid Hoburgen till tonerna av Lundsångare och Busksångare till gänget på plats

och STÄPPSÅNGAREN, som sjöng och visade upp sig. Uj, uj – visst har jag sett den och hört den, tom sida vid sida med kusinen SAXUALSÅNGARE i Indien, men LBJs (Little Brown Jobs) är ändå något extra.

Än häftigare när Bimbi, hövding på ringmärkningen visade upp, både Lundsångare och Mindre flugsnappare. Och sedan larmade ut ytterligare en Iduna på andra sidan Rivet, upptäckt av Tårtan och Mikael.

Rumble in the Jungle och efter litet letande hittade jag, med en okänd skådare en sångare som jag bestämde till STÄPPSÅNGARE se nedan

Stor förvirring när foto av Tårtan och Mikael först antogs vara en Eksångare och sedan Busksångare. Blev ett utropstecken när Fredrik A tagit bilder som föreställde en Stäppsångare (min – hö,hö!). Även denna kom att diskuteras, några karaktär talade för den snarlika/närbesläktade Fältsångare. Hur som mycket spännande och njutbart och jag återkommer med litet utförligare spekulationer.

Busksångare hann bli en riktig önskeart, efter att jag kommit till Gotland sensommaren 1980. En plomb som inte löstes på direkten eller senast vår/försommar 1981. Vet att jag midsommar 1981 på St Karlsö beklagade mig för en rutinerad skådare. Han skrattade litet och tyckte att BS tillhörde arter utanför Sverige och skulle ses på sina autentiska platser. Siikalahti i sydöstra Finland, föreslog han.

I juni 1987 tältade jag vid Siikalahti. Läste Kunderas “Varats olidliga lätthet”, träffade danskar som sett Svart panter i Taman Negara, där jag varit 1986, och Albatross i Gilleje. Åkte med en finsk rallyförare/skådare till Värtsile för sjungande Träsksångare. Hittade själv en Gyllensparv – och förstås – en himla massa BUSKSÅNGARE!

Men innan dess hade David och jag cyklat ned till Hoburgen dagarna före midsommar 1983. Vi tältade nere vid Barshage och i den stilla morgonen, en järnnatt, -5°c, en Kungsörn på en kvarnvinge, en avlägsen Näktergal och så vid Sundrekastalen, Crystal clear in the night, BUSKSÅNGARE!

Och som så ofta när man öppnat proppen… Bara någon dag senare sjöng en BS för fullt vid Paån. Nästan så jag hörde den in i stugan!

I år har det varit mycket BS i Sverige. Den har ökat, men fortfarande är den inte riktigt etablerad. För en vecka sedan rapporterades 2 ex kring vägbron i Västergarn.

Här en inspelning när man hör en BS, med litet god vilja, bakom Kärrsångare, Näktergal mfl.

Så till KORNSPARV. Kryzzade jag först på Ibiza i april 1975. Vi hade precis landat och bosatt oss i Umeå, ffg i Norrland över huvudtaget, så tåg-flyg-OP i Sth-Jimmy,Gräset och Penja i Knutsby 0ch KS på Ibiza ?!. Litet grön i skådarfracken var jag, så första riktigt fina obsen på KS blev utanför Hjørring oktober 1979 på räv/fasanjakt med Kaj. Ingen jaktlycka men…

Först egenkrysset i Sverige, sent 80-tal och klirrande sången på Hoburgsåkrarna.

Finns nu tendenser att den försvinnande sverigearten är på väg att återhämta sig? På Gotland, sjungande fåglar några ggr och iår sjungande på 2 ställen + ytterligare individer!!

Satte mig bakom ratten häromdan och efter tankning stannade jag vid höga masten innanför Faluddens fyr. Det satt en fet sparv på staketet. Jag såg att en bil stod ute vid parkeringen. Så för säkerhets skull… Och där min gamle vän Anders – återseende efter 2 år trots att vi nästan är grannar – så det kan bli! Han bekräftade min “feta” sparv. Och jag återvände för härliga hör-och synobsar på 2 fåglar. Men när jag skulle dokumentera!! – kaos – kikare, kamera, glasögon, hörapparat…

Sitter snett bakom Staren!

Men så ett gnissel från “ovan där” – härmande Sånglärka? Men nej, en hyfsad bild!

Så en BS – igen, på hemvägen över Mästermyr!

Och idag på Midsommardagen en riktig stänkare och väl ytterligare exempel på ivasivitet, hoppas nilgåsjägarna säkrat sina gevär och helgar midsommarfriden.

Sibirisk Gransångare! Om ni tvivlar gå till infarten på Svältisvägen, titta och lyssna!