Olof Armini om fåglar och natur

Island 5/10-3/11 2015

En resumé – för den här gången. Vi får se om det blir mer?

Kan rekommenderas lika varmt som alla varma källor och de tidigare gångerna!

För en naturälskare och fågelskådare optimalt med maxat intressant men ändå överskådligt. Det finns duktiga guider, men du klarar dig fint på egen hand.

80 arter på en tur i högsäsong. Att jämföras med 500 i Östafrika, Norra Indien eller Amazonas.

1. Sångsvan 2. Grågås

3. SPETSBERGSGÅS, har ökat mkt på Island. Flyttar till framförallt Brittiska öarna. Mixar sig med Grönlandspopulationen som också ökat. Enstaka övervintrar med Grågäss. Kanske tusen fortfarande kvar i stora gåsflockarna på Fljótshlidslätten.

4. GRÖNLANDSBLÄSGÅS, genomflyttare fr Grönland till Brittiska öarna. Många tiotal på Fljótshlidslätten.

5. VITKINDAD GÅS, häckar sällsynt. Genomflyttare fr Grönland till Brittiska öarna. 3 ex kring 30 oktober på golfbanan, Seltjarnarnes.

6. PRUTGÅS, talrik genomflyttare fr Grönland till Brittiska öarna. Rasen “hota”, Vitbukig Prutgås. 1 ex Seltjarnarnes.

7. GRAVAND, relativt ny häckfågel på ön. Flyttar gissningsvis som gässen ovan. Först 3 ex sedan 1 ex hela perioden

8. Gräsand 9. Bläsand 10. Stjärtand 11. Kricka 14. Snatterand

12. AMERIKANSK BLÄSAND, mest rapporterade Nearktiska anden. Enstaka följer antagligen med vanliga Bläsänder som fåtaligt flyttar till den Amerikanska kontinenten. En hane som utvecklades från övergångsdräkt till nästan full praktdräkt och möjligen 1-2 honor från och till hela perioden i Daltjörn och Bakkatjörn.

13 AMERIKANSK KRICKA, ofta rapporterad. En hane 30 oktober i Bakkatjörn.

15. Vigg 16. Bergand 17. Ejder 18. Alfågel

19. VITNACKAD SVÄRTA, enstaka årliga rapporter. En utfärgad hane kom fint flygande utanför Grotta, fyren 15 oktober.

20. STRÖMAND, en av “Islandsarterna”. Märkvärdigt svår att se i Reykjaviks omedelbara närhet. Dom övervintrar vanligt i liknande biotoper runt hela ön. 1 1K kom 7 oktober flygande och landade fint framför mig i Ejderviken och räddade mig från en “skam” art!

21 ISLANDSKNIPA, en annan eller den andra “Islandsarten”. Än svårare, nästan helt lokaliserad till Island runt Mývatn. Finns i övrigt bara säkert, och då framförallt vintertid, i Tingvallasjön och dess avflöde Sogälven. 2 granna hanar 18 oktober i Sogdeltaet, nedströms Selfoss räddade mig denna resa.

22. Småskrake 23. Storskrake 24. Fjällripa 25. Smålom

26. SVARTNÄBBAD ISLOM, vanlig häckfågel. Högsäsong för rastare i havet utanför Seltjarnarnes. Flockvis med  fåglar i alla åldrar och alla dräkter. Praktfullt!

27. STORMFÅGEL, av någon anledning sågs inte så mycket av denna, kanske den talrikaste häckfågeln på Island. Fanns ändå i mängd strax utanför horisontlinjen. En del “duttade” förstås förbi Seltjarnarnes och flera var av mörk/Grönländsk typ.

28. GRÅLIRA, ovanligt många var kvar i Faxaflói i år, enligt rapporter från valskådarfartygen. Sågs bra från Seltjarnarnes, när vinden låg rätt och när fiskstim/plankton fanns på rätt ställe

29. KLYKSTJÄRTAD STORMSVALA, 1+1 ex, 30 oktober, utanför Seltjarnarnes. Fin blåsdag, men underligt att man ser så få stormsvalor. WPs största koloni, ca 250 000 par häckar på Vestmannaöarna och inte så långt bort, i New Foundland häckar 5 milj par, vilket är mer än hälften av världspopulationen.

30. Havssula 31. Storskarv 32. TOPPSKARV 33. Stenfalk

34. JAKTFALK, 1 ex, 2 november, tätt över oss vid Tjörnin. Flera andra obsar, men den här resans allra häftigaste på denna art som fortfar att vara Islands mest karismatiska!

35. Strandskata 36. Större Strandpipare 37. Ljungpipare 38. Kustpipare 39. Sandlöpare 40. Skärsnäppa 41. Roskarl 42. Kärrsnäppa 43. Rödbena 44. Enkelbeckasin

45. BREDNÄBBAD SIMSNÄPPA, en vinterf rastande, 8 oktober, i vattnet utanför bunkern på Seltjarnarnes.

46. VITGUMPSNÄPPA, 2 ex rastande, 30 oktober, vid Daltjörn på golbanan Seltjarnarnes. Flög iväg efter en liten stund. Den vanligaste neurotiska vadaren. Flera rapporter i år från lokalen.

47. STÖRRE BECKASINSNÄPPA, 1 juv, 16 oktober, Bakkatjörn. Skrämdes i upp vid sjöns SV hörn. Återkom till samma plats ngn timme senare. Årlig besökare från Nearktis.

48. STORLABB,  1 ex, 10 oktober, passerade över Gerdi. Enda labben på vistelsen.

49. Skrattmås 50. Gråtrut

Följande grupp av arter/raser/hybrider eller? har setts bra och i några fall tom fotats. Efter gällande consensus och min bedömning “goda” observationer. Men jag anser att nulägets taxonomi/bestämningskriterier för respektive taxa ger skäl till parentes tillsvidare. För alla gäller flytande övergångar till närliggande arter och olika hybridsvärmar inom “Larus”-komplexet. På Island finns bla en mängd grå/vittrutderivat, som ibland kan dominera en trutflock.

XX. AMERIKANSK GRÅTRUT, en ungfågel, bla 7 oktober, sågs flera ggr i kring Grandi och i V hamnen Reykjavik.

XX. GRÅVINGAD TRUT, en gammal, 13 o 17 oktober, på Grandi resp vid Harpa. Förmodligen samma fågel som man “jobbade” på i våras. Fotograferades.

XX. THAYER´s TRUT, 1k, 25 oktober, födosökte med andra trutar utanför vågbrytaren vid Harpa. Fotograferades.

XX. KUMLIENIS TRUT, hyfsat frekvent. Efter noggrant letande kunde man ofta hitta ngn “god kandidat”.

51. VITVINGAD TRUT

52. VITTRUT

53. Havstrut 54. TRETÅIG MÅS

55. TÄRNMÅS, en 1K, 24 oktober, flög sakta och tämligen nära in i Faxaflói, förbi Grotta.

56. ROSENMÅS, en adult, 30 oktober, flög runt mellan gröna “pricken” och Skäret, Seltjarnarnes, ca 500 utanför “bunkern”. Tillsammans med annan vitfågel.

57. ALKEKUNG

58. Lunnefågel 59. Tobisgrissla 60. Sillgrissla 61. Tordmule

62. SPETSBERGSGRISSLA, samma(?) ex 8/10 och 15/10 stationär utanför bunkern. Utanför häckningstid mest längs Islands norra kust. Fastän talrik ses den förhållandevis sällan i Faxaflói.

63. KLIPPDUVA, “ren” flock 18 oktober vid Fljotshlid. Populationer på vissa ställen betraktas som “äkta” vara.

xx. Tamduva

64. FJÄLLUGGLA, en ungfågel/honfärgad 18 oktober på stolpe vid vägen strax öster Selfoss. Har nu sett fler fjällugglor på Island än i Sverige, 3-2!!

65. JORDUGGLA, ett ex 30  oktober, flög runt och satt i strandkanten framför “bunkern”, Seltjarnarnes.

66. Ängspiplärka

67. GRÖNLANDSSTENSKVÄTTA, enstaka första dagarna.

68. Rödvingetrast 69. Koltrast

70. TALTRAST, ett ex 31 oktober, i grannträdgård, Gerdi.

71. BJÖRKTRAST, ett ex 2 november, Nordens hus.

72. SVARTHÄTTA, 1-2 ex ungfågel/hane, 1-2/11, vår trädgård, Gerdi. Vanligaste tättinggästen från öster.

73. GÄRDSMYG, bla flera ex regelbundet i vår trädgård, Gerdi.

74. RÖDÖGD VIREO, en ungfågel 1 november, vår trädgård, Gerdi. Näst vanligaste tättinggästen från väster, Amerikansk hedpiplärka vanligast.

75. Korp 76. Stare 77. Gråsiska

78. SNÖSISKA, ett ex 22 oktober, i parken, Gerdi, med gråsiskor.

79. MINDRE KORSNÄBB, hane och hona, 25 oktober, i hög gran vid Litlag, Gerdi.

80. Snösparv

Övrigt Mkt KNUBB-och GRÅSÄL

SILLVAL, troligen denna art, 30 oktober,  gigantisk med jättesprut. Vanlig, men uppehåller sig oftast längre ut i Grönlandssundet. Som regel flyttar den också söderut tidigt på hösten.

Fåglandet började från köksfönstret och i björken, fortfarande (gul)lövklädd. Bland nötväckor, blåmesar och talgoxar, gärdsmyg, rödhake och två entitor, snart en raritet om nedåttrenden håller i sig.

Igår var jag tvungen att slå ihjäl tiden efter att ha cyklat med Zachis till skolan. Lägenheten storstädades av Olga, och Eva bossade. Drog ned längs söderleden på jakt efter litet gäss. Hamnade mitt i dagens mäktiga Ansersträck och hade mer än 200 överflygande inom en kvart. Mest Grågäss men också några Spetsbergare och (Tundra)sädgäss. Också många rapporter av de tre arterna från Brudarebacken, Landvetter mfl ställen.

Idag gjorde jag en “Abel rush”, ett av mina många alter-egon. När Eva dragit till gympan i Olskroken, bäddade och diskade jag. Tog på mig attackdressen och sprintade till 18. Direkt ned till Lilla Bommen och Spannmålsgatan. Hittade lilla parken vid 6:an och spanade först in en Rödhake så

honan Svart Rödstjärt, som sitter på kvisten och sedan

hanen som här pilar iväg över hustaken efter att ha sjungit en strof.

Paret frossade i insektsgodis i den 12° värmen. Kan det månne bli en vinterhäckning? – och i så fall har vi väl snart en ny art, förslagsvis Kronhusrödstjärt, så att även danskarna förstår, om inte efter matchen imorgon.

Mer om detta senare. Jag hann också handla och koka kaffe innan Eva studsade in i farstun.

Hon hade fått beröm för styrka och balans och tyckte väl att hon kunde trycka till litet grann när vi senare skulle vaccinera oss för influensan. Avslöjade för spruterskan att jag 1976 blivit litet blek om nosen när en ovan läkare huggt mig blodig i benet med en spruta mot stelkramp. Dagens sköterska gav mig istället en klädsam rodnad när hon berömde mina armmuskler. Eva fnissade och fnös.

Som sagt HEMMA BÄST!

Efter D-dagen, 30 oktober, den litet “normalare” sista dagen i november. Båda refererade i bloggen.

Allt har ett slut och första dagen i november var tänkt för packning och städning, så kunde måndagen enbart ägnas åt … – Vaddå?

Så gamla och inte ha lärt sig att allt har sin plats, allt har sin tid. Och att det mesta av slutstäd och packning alltid ligger sist före avfärd. Alltså satt vi vid morronkaffet den 1 november och beslutade efter viss frustration att det blir bad istället för städning. Uppmuntrande tittade solen fram och det började röra sig i trädgården.

Några mindre tättingar, en höll upp stjärten på gärdsmygvis, så! – men i kikaren grön och grann! – RÖDÖGD VIREO, YIPEE! Förvisso den näst vanligast tättingen från “over West” och flera sedda i S-SW Island senaste tiden, men… Snart har jag dessutom 1-2 av den vanligaste tättingen från “over East”, Svarthätta! Två nya arter på reslistan genom fönstret.

Blir så härliga termalbadet, jacuzzin, ångbastun och avslutande halvkilometer i 50m-bassängen. Sedan hemvandring genom Laugardalur i fallande sol. En flock Gråsiskor, en Spetsbergsgås på en gräsmatta och en kvällsjagande Stenfalk.

Så da´n före da´n och det klickar perfekt med städ och packning. Eva prickar som vanligt 20+ på båda väskorna och jag suckar, men är samtidigt imponerad och lättad. Allt faller på plats så väl att vi hinner BSI för flygbussbiljetter och Nordens hus för bokåterlämning. I deras lilla fågelreservat hittar jag sista resekrysset, Björktrast, som understundom häckar på ön.

Vi är litet tidsoptimister och promenerar in i staden via Tjörnin. När vi går på vägen som delar av sjön, ett stort uppflog vid Rådhusmatningen. Och där kommer JAKTFALKEN stormande, passerar nästan under våra paraplyer. Vidunderligt att Eva fått se denna megaart både vid Hallgrimskyrkan och Tjörnin. Fipplar med mobilen men får nöja med denna figur som klarade falkattacken.

Fipplar sedan med tiden, svenska sommartiden spökar fortfarande, men räddas av regnet som driver hem oss så att vi utan jäkt kan finisha allt.

3 november 0900 släpper vi nycklarna genom brevinkastet. Nedför till första bussen, så 40+kg rullar lätt och 10kg på ryggen går an. Bussen går fint. är dock knökad med studenter och en skock smågluttar så vi får travlt att komma av vid BSI, åtminstone Eva.

Först på flygbussen och pole position, men inga avskedskryzz. Gott om tid och jättelungt till avfärd som sker före timetable! – 1415. Och med tidsomställning, en timme, exakt in-time träder vi in på Kastrup. Där gigantiskt och lång väntan.

Tills strax innan avgång. Jag får äntligen igång internet och kan köpa bussbiljetter från Landvetter. Förlorar mitt boardingkort i hastigheten, Eva har plockat upp det i tron att  det var hennes. Hinner knappt pusta ut så språngmarsch för alla tillsammans med besättningen till ny gate. Byte av plan, försening men med Tom Pedersen, SAS snabbaste pilot i “pitten” så klaras tiden och dimman på Landvetter hyggligt. Bagaget snabbt ut, mobilbiljetterna funkar och vi andas ut – för tidigt!

Lätt busskaos kring Götaplatsen och jag drar bagaget, som inte blivit lättare uppför Eklandabacken. Genomvåt – av svett! Men fint humör och 0300 4 november släcker vi sänglamporna.

HEM LJUVA HEM  

Efter många dagar med tungt regn och segt skådande kändes väl inte Bakkatjörn särskilt lockande. Utsikter om regn och hårda vindar från “fel” håll. Men Evas uppmuntran och rapporter från igår om att den Amerikanska bläsanden var tillbaka så “Why not”.

Rutinerna klara. Efter gympa och frukost, packning, påklädning och en rask genom “bushen” med tre arter Rödvinge, Stare och Koltrast. Kanske Korp och Skrattmås vid busshållplatsen. Så en halvtimmes sightseeing genom Reykjavik. Många av de legendariska platserna passeras. Chaufförerna känner numera igen mig. Utefter Raudarviken med Vtrutar och VVtrutar. Förbi Tjörnin med Vigg och Tamduva som är svåra vid Bakkatjörn.

Ultima hållplatsen längst ut på udden. Hit flyttade man först för mindre än ett halvsekel sedan. Pionjärerna ansågs vara tokar som trotsade vädrets makter. Inte en käft i sikte och jag finslipar utrustningen, gosvarma fisketröjan, kikarna i attackläge, bra vantar, tack till Eva för de nyinköpta yllefodrade. Himlen är blåsvart och mörkret gör det litet svårspanat ut över Bakkatjörn.

Hittar en amerikan, en AMERIKANSK KRICKA, men var…? – jomen efter ett tags letande även den AMERIKANSKA BLÄSANDEN, nu litet mer utfärgad än sist. Funderar om en hona bläsand inte är samma art, men…?

Trots det hotfulla vädret, vilken start!

Inser att jag inte har stora marginaler för att ta mig till bunkern. Travar upp på vågbrytaren mot nordväst, kan inte hålla mig utan kollar Daltjörn på  golfbanan. Två småvadare, långsträckta, små och när de lyfter vita gumpar, VITGUMPADE SNÄPPOR, säkert ungfåglar med tanke på tiden. Hinner kolla in tre Vitkindade gäss och en Vitbukig prutgås bland de gräsätande och bajsande Grågässen som härskar på den folktomma banan.

Så vräker regn, hagel och snö över mig i 20 sekundmeter. Lovprisar åter Eva som prackade på mig paraplyet som gör att jag når bunkern hyfsat torr och helskinnad! Detsamma gäller förstås inte paraplyet.

En förstummande regnbåge reser sig ur Grotta och “bågar” över till “Gröna pricken”. Jag får en stund att njuta. Havet sjuder och det som tidigare befunnit sig bortom finns nu inom min horisont. Mycket i alla fall och när regn och storm inte skymmer sikten. Det stillar av då och då och lilla solen kikar fram, men så hörs ett dån och det blir vitt på havet och svart på himlen!

Grymt fascinerande och jag bara njuter från min vaktkur. Äntligen Stormfåglar, några mörka, Havssulor och så minst ett tjog GRÅLIROR, på en gång! Ses ju regelbundet, särskilt från båtar, men anses ändå litet speciell att se från land. Än mer så två KLYKSTJÄRTADE STORMSVALOR. De suveränt största kolonierna med ca 170000 häckare finns på Island, alldeles i närheten, ändå litet av en raritet att se från land.

Alla alkor utom Lunnefågel, men både SPETSBERGSGRISSLA och ALKEKUNG. Spetsbergarn häckar längs Västkusten men har sina största häckplatser och normala vinterrevir i norr. Alkekungen finns inte längre som häckfågel på ön.

Och förstås mängder av trutar och måsar att gotta sig med. Liksom Svartnäbbad islommar. Plötsligt en underligt tecknad mås i strandkanten. Klick – polletten faller ned – en Jorduggla som sätter sig i tången. Ovanligt stor svart mask, mycket svart på vingspetsarna – fantiserar om en ny art, Isländsk Jorduggla!?

Nå så till de riktiga stjärnskotten. Mitt livs första gamla ROSENMÅS, missade ju en på Hönö häromåret med bara minuter. Tyvärr kunde jag inte se det rosa, men den långa stjärten och de långa vingarna, det mörka under vingarna och det vita fältet på översidan vingarna (som ofta försvann och gjorde dem extra smala). Den flög omkring ett tag mellan gröna pricken och Skäret med skrattmåsar och Tretåiga måsar. Än häftigare en val som troligen hörde till supertungviktarna, ett enormt blås. Skulle tippa på en SILLVAL, men tyvärr låg valskådarbåtarna med röda västar och gröna ansikten helt off-side.

Kort sagt var detta ett skådande bara den värd turen till Island! Jag tog mig hem till Gerdi och lagom för att byta om till en trevlig och förstås skrytsam kväll hemma hos Agnar och Elin.

Da´n därpå ett strålande väder. Tänkte fota några amerikanska flygfän. Blev bara Bläsanden, se ovan. Träffade Stefan, skådare som dagligen rädar Bakkatjörn med sin megakamera. Han förbluffades över Arminibunkern och var förargad att han inte “vågat” Daltjörn igår. Jag tröstade honom med berättelsen om golfdamen, som omkullblåst fick använda golfkärran som drivankare för att ta sig till golfhuset. Dessutom kunde han säkert hitta snäpporna på vadarstranden vid low-tide. På dragvis var han dock på väg till Reykjanes 8 mil bort!

Stefan ersattes av en annan pratglad islänning, Eidin och bosatt på Neset. Hans dotter hade hus i Osby, så han kunde litet svenska, men pratade en grymt bra engelska. Han berättade om “min” vaktkur att den varit kopplade till en liten fyr som signalerade till kanonlavetterna som fanns på Nesets högsta kulle. Sedan sänkte han rösten och berättade att Islands förste polischef också var först att bygga ett hus ute på Neset och – nu övergick rösten till en knappt hörbar viskning – han använde “min” bunker till KÄRLEKSNÄSTE. Jo-jo på Island behöver man inte fantisera. Där finns SAGORNA, som enligt Agnar är just sagor.

Och här Snaefellsjökull, 1400möh, enligt Jules Vernes saga porten till Jordens medelpunkt – från kärleksnästen och vaktkuren.