Olof Armini om fåglar och natur

Sovmorgon! Ingen gympa på regnvåt balkong! Va-va!

Ut med yogamattan i det spacia badrummet klockan 300, duschning, borstning och inkrämning. Sedan några timmar i sängen.

Så full regnmundering till frukostsalen. Medan förskräckta joggare och motionärer studsade mellan vattenpölarna njöt vi vår dryga timme vid de dignande borden.

Lagom tillbaka på rummet tycktes åtminstone regnet dra bort. Kastade mig till “skytteskåran” för havsfågelskådning. Beachen var avstängd – hård vind och våldsamma vågor.

Höll ut en halvtimme så tilltog regnet. Lagom för att räkna in något hundratal Gulnäbbade liror och bland dem en och annan Scopolis, men svårt och det mesta obestämt. Också en överraskande Enfärgad seglare, precis som förra året.

Flyttade till nordsidan på platån, mer i lä, mindre regnexponerat och kalasobsar. Kunde nu plocka in en Kapverdelira (Lär finnas några på Lanzarote så…) och två Större liror. Mycket svåra på litet håll men lätta nära och pedagogiskt med en Gulnäsa!!! Avslutade med en Havssula.

Genomblåst och våt – skönt med byte och avlastning. Så ut igen ned till den lugnare och varmare barracon. Fin utdelning med två måsten, Kanariebuskskvätta, grann hane och Koboltmes, samt en av vinterns invasiva arter på ön, Atlassångare. Lustigt nog hade jag den sistnämnda alldeles efter en Glasögonsångare. Ett artpar jag jobbade med i juni 1985 i Camargue med David!!!!

Efter detta smakade även den mediokra och svårbeställda lunchen på Bahia fint.

Avrundade med två udda i barrocon – som inte finns där!!! – Kanariegransångare och Rödgumpad Bulbyl!? Båda sågs ju där även förra året.

Så några längder i poolen, 2 Lapin Kulta och sova sova

Piskande passadregn! Skall hålla på i värsta fall hela dagen. Hoppas det stillar till efter frukost. Vinden får gärna bestå. Fina rapporter om havsfåglar från färjan mellan Teneriffa och Fuerteventura, bl.a. “min” Tropikfågel.

Lurar på Gulnäbbad/Scopolis/Kap Verde lirarterna. De två förstnämnda hyfsat inhängda. Men det lär finnas några av Kap Verdetyp i en Gulnäbbadkoloni på Lanzarote, så det är bara att jobba på.

En Pterodroma suger också liksom förstås Bulwerpetrell och Oceanlöpare.

I övrigt gäller flera Sibirier som finns i grannskapet, Tajgasångare, Sibirisk pip, Dvärgsparv samt Afrisar som Atlassångare, Dwarf Bittern, Båglärka. Segar dock litet med att “offra” en dag mot ökad chans att hitta något själv. Har ju redan klämt både Båglärka och Red-billed Tropicbird vid min egen läst.

Svårt att veta vad som är effektivast. Men är man ute efter mest arter är det väl ändå att åka på allt. Upplevelsemässigt och för ädelkryss är det nog mera tiden och tittandet som gäller.

Vill väl tro att jag mest legat åt det sistnämnda och kommer så att göra to the bitter end. Och vi har det så himla skönt.

Vi har förärats en flaska cava som trogna La Pared!

Efter gårdagens Båglärka hade jag väl mina förhoppningar. Men kanske ändå inte!?

Uppe med tuppen dvs här becksvart. Låg och rävade en stund men kunde inte hålla mig – balkisen i passaden, härlig gympaplats. Mellan hostattackerna gick det fint.

Smög ut i knapp gryning och vinden friskade i. Bara två Gulnäsor, men så RED-BILLED TROPICBIRD. Sågs senast för två dagar sedan på Fuerte, så ingen sensation men ändå.

Hittade trevlig skådare från Nynäshamn i Barrocon. Han kände bla Janne O. Han hjälpte mig fint med läten och vi plockade litet smått och gott bla ett fint Rostandspar.

Hanen vaktar och honan avvaktar.

Efter frukost blev det en mil stenöken för Eva och mig. Inte mycket fågel men det som blev, blev desto finare, Houbara, Cursor, Sandgrouse, Berberfalk, Smutsgam – you name it.

Eva i min hatt förundras över vad som gömmer sig i en buske av tusen.

Har redan haft åtta (8!) nya arter jämfört med förra året. 28 arter första heldagen – inte så dumt, men det blir en regndag imorgon.

Sitter på Landvetter. Gick långväg runt Panorama i -10°, 2 halkfria km till Korsis. Tur perfekt packning a la Lolli.

Allt har löpt perfekt hittills. Vi inmundigar kaffe och croissant från pressbyrån. Boarding 1025 och avfärd 1045.

Landar 1505 i Rosario. En timmes förskjutning och hoppas hinna några fåglar på bussresan till La Pared. Ännu tomt!

Så som vanligt 2 h sena. Snöoväder på Arlanda, så Umeplanet (????) försenat. Trångt och hånkigt och så typiskt SAS och värdinnor som mest tycktes uppskatta ett plan utan pax.

Men väl i luften gick allt hyfsat. Även på Rosarios flygplatsen, där slagsmålen vid bagageutkastet ändå gick hyfsat och jämfört med förra året tjänade vi säkert en timme i bussavfarten – inga komplicerade mountainbikes.

Kände igen oss, men kanske litet mindre fåglar tills en Ökenbåglärka alias Härfågellärka gjorde entré utanför  bussen tillsammans med några Ökentrumpetare. Har varit en liten invasion av arten på Lanza/Fuerte i vinter liksom av Atlassångare. Får jobba på det.

Dödsskönt att komma till La Pared. Samma rum, 412 som förra gången och några Gulnäsor  över havet i solnedgången.

HÄRLIGT

En extranatt i Mwadui gav en heldag där, men så kort. Bistert att sätta sig i bilen för dryga 50 mil till huvudstaden Dodoma.

Nog hade vi kunnat tänka oss Mwadui eller tom Shinyanga för hela Safarin. Och ändå är detta två vita fläckar i Lonely Planet, som annars täcker allt!

Nåväl vi susade söderut. Förbi Nzega, där Kaj och jag tillbringat en natt inlåsta i ett stall med de andra passagerarna i en havererad buss. Det var i februari 1977.

Nostalgin dröp längs den fortsatta färden mot Singida som vi 1977 åkte med Jack från Staterna. Han, cowboy, pratade om prärien och route 66. Och vi tänker samma nu i november 2017.

Rift Valley, ibland branta bergspass men mest plana slätter på 1000-2000 möh. Glest med folk. Då och då utefter vägen en klunga plåtskjul, parkerade lastbilar, ungar som säljer regionens specialitet, honung, torkad fisk, karanga eller …

Några av skjulen med nedsuttna plastmöbler där man kan få coca cola, té och med litet tur sambosas eller söta majskakor.

Efter 30 mil landar vi vid stranden av den salta Lake Singida, en fantastisk fågelsjö. Det var hit Kaj och jag åkte med Jack. Medan han for vidare hade vi tänkt köpa en VW asfaltsbubbla av en svensk volontär, men hon hade redan lovat bort bilen. Det var när vi åkte hem dagen efter som vi hamnade i Nzega.

Nu kunde vi duka upp matsäck, danskt rågbröd, konserver och apelsiner från Kajs träd i Lutembe. Och jag kunde återuppleva morgonen i februari 1977 då jag “lifade” Svarthalsad Dopping (Nu aktuell på Gotland) och Tartarfalk.

Svarthalsade fanns det nu också, två Pelikan-och två Flamingoarter, Maccoa Ducks och hur mycket som helst – vi hade kunnat bli här länge, men 20 sugande mil återstod.

Och dom förlängdes tidsmässigt med någon timme av att vi mötte presidentens sekundsnabba kortege strax utanför Singida.

I skymningen som ytterligare förmörkades av en sandstorm trädde vi in i vad som redan för 40 år sedan skulle vara Tanzanias huvudstad, Dodoma – är den det eller är det Dar es Salaam???

Eva löste med Lonely Planet boendet, Kidia Vision och ätandet, ja tom kvällsöl, Safari min favorit!

Uteblivet bröl från närbelägna Herrens och Glädjens hus gav en god natts sömn. Och vi laddade för ännu +50 mil.

Vi bävade för lastbilstrafiken mellan huvudstäderna. Farhågorna kom till skam och trafiken flöt fint framtill Morogoro.

Eva och jag blickade nostalgiskt upp mot sluttningarna till Uluguru mountains, där vi hade Swahili två veckor i Juli 1976. David grattades med frukttårta på sin 3-årsdag. Jag hörde mina första Spökdjur och Dvärguvar och såg min första Kobra, spottande, i en rörsockerodling. Vi besökte också vår första NP, Mikumi med lejon, elefanter och Tse-tse flugor!

Vi kör till Chalinze, där vi tar A14 mot Arusha och Kenya. Märkvärdigt biltom. Återigen trollbinds Eva och jag av nostalgins historia.

Augusti 1976, när vi lagt oss i Rogers händer, forrester från Sverige, som köpt en utrangerad safaribil från Kenya. Han var på väg till Mwanza, 20 mil från vår destination, Shybush i två år. Hans ord ringer i mina öron :”Farligt att stanna, kör!”

Nåväl nu töffar vi på och minns. Får störtregn innan Mkata.

Måste välja, rakt österut, kortast – men är den farbar? Vi chansar!

Uj, de 7 milen tar en evighet. Tur vi haft flyt tidigare idag och att regnen upphört. Och vi kommer ut till kusten i god tid innan skymning.

Tufft letande efter Mkwaya Beach Lodge. Dags för Lonely Planet? – Kaj har ju bokat – och betalat! Till slut en låst grind och en sovande vakt. Och leende välkomnande och vi får en betongbunker, nybyggd men väldigt lik vad vi bodde i på Ngorogorokraterns rand anno- 76!

Mat och ÖL!, fixas och vi visar safariveterans takter.

Trots avträdets odörer och myggornas surr, somnar vi sött till passadens prassel i palmkronorna och skvalpet från Indiska oceanen.

Kommer att saxa Afrika nov-dec och nutid. Annars hinner jag inte med livet – HÖ-HÖ!

Anders räddade mig på fredagen undan en strandning i Visby. Snö och diverse kaos, som krånglande dörr, sinkade redan sent plan. Han hade skaffat mig skaffning innan matbutikerna slog igen. Tack och lov.

Han fick mig också på benen på lördagen fastän sänghalmen var så inbjudande. Rask marsch till hamnen och SKÄGGMES. Ytterligare bonusar trillade in på hemmaplan, Gravand, Tofsvipa, Salskrake mm. Totalt slutade det på 43 arter mer än godkänt.

Kärvt väder N 10 sm, -1°, snöbyar men vikingarna djärvt söderut längs Ekstakusten. Plockade tunt men sparsmaka, 5 Havsörnar, 3 Alkor, Stor-och Smålom...

Så in i landet, Mästermyr. 07-ladan med både Blåhök och Fjällvråk. Spetsar så vid Tunngarne, 2 SPETSBERGSGÄSS och drygar ut med Sädgås, Mindre Sångsvan samt 7 Havsörnar och 2 Kungsörnar som kalasar på en slagen kanadick. 65 arter och ljuv belöning med mjöd och skotska dimmor.

Men, men Lansen fäller en krevad på Östergarn. Så tidig uppgång och fortsatt flogg på måndagen och nu ett drag på Gotlands kanske bara 7:e SVARTHALSADE DOPPING.

Kung Bore sänker temperaturen och flåsar en nordlig kulingdip i våra nackar. Men innan vi stigit ur bilen så…

En suck av lättnad.

Anders börjar och slutar bildsviten, kolla skärpan! Men jag är ändå nöjd. Med mellanfotona men hade gärna missat dipparna på Dvärgbeck och Fiskaren, under och framför ögonen!

Dock 73 arter och snart häng på de stora. Middagen smakar och sänghalmen vårmer gott.