Archive for October, 2009
Pallidirostris
Ett godis på den “gamla goda tiden” var de olika varfåglarna som spillde över från västpalearktisk till närliggande regioner och arter, t.o.m. svartpannad törnskata – Länken till törnskatorna???
BB, BW och andra organ frossade i de olika raserna med stjärt/vingteckningar mm.
Själv fastnade jag i träsket på 90-talet och på våren -95 trodde jag mig ha en av de mest typiska, en “pallidirostris” från cykeln till skolan. Ett vänligt överseende från övriga skådarsverige plus att mitt förhållande till Rk var synnerligt frostigt lade obsen på is.
Bara några månader senare slog Big Lasse till, en “crystal clear” pallidirostris på Au riv. Litet surt att åka ned och “kryzza” men, men – värre blev det! Någon dag senare när jag cyklade hem från skolan – det är djävelusiskt produktivt att cykla mellan Klintehamn och Västergarn även om det bidragit till mitt tinnitus – så i en buskridå sitter en “pallidirostris” och jag kommer den så nära att inte ens zeissen duger!!! Men nu har frosten övergått till istid och permafrost…
…så Carl kan med full ära titulera sig som nr 2 på ökenvarfågel. Eller kanske tom nr 1 eftersom ökenvarfågel inte fanns 1995.
Fö jobbade Janthe och jag in en annan udda ras “homeyeri” utefter vägen vid Björklunda. Den sågs inte av så många som den Juppen drog in vid Paviken något halvår senare.
Av detta förstår alla var plejset är för udda varfåglar raser/arter!
Men nu den senaste, då Carl skall ha full credit för upptäckten och för hur han zoomade in ett maxat antal medobservatörer trots klent batteri på mobilen. Också en eloge till Juppen som ju haft sitt finger med i flera av varfågelobsarna. Och kolla detta från första kvällen
Alla var vi övertygade, inte minst jag, men att övertyga andra.
Observera att detta är en en aningen nättare fågel med proportionellt kortare stjärt än en varfågel. Näbben är kort, ljus och “bullig”. Masken är bara en fläck bakom ögat. Kontrasten översida/undersida är liten. En sandfärgton är mycket vag och kräver annat ljus. Mkt stor vit handbasfläck och mkt vitt på stjärten syns utmärkt väl. Vi som såg fågeln kunde också konstatera avsaknaden av vattring på hjässa eller undersida.
Rk “svårade” litet kring armpennorna, vilket foton senare “sänkte”. Typiskt visar nämligen Ökenvarfåglar inte något vitt längs basen av armpennorna som Varfåglar gör. Jobbigt för att det är svårt att se i fält och dessutom är det så att Ökenvarfåglarna har vitt i basen av armpennorna men det överlappas av “nästa” armpenna. Hej o hå!
Kanske lika så gott att slumpa tillbaka till en art som antyds på club-300! Till dess njuter vi ytterligare några bilder signerade Anders – vem annars!
Oj vad härligt. Och här kan jag bidra till smältandet av inlandsisen och instämma med Rk, vad spelar det för roll ras eller art!!!!
Ohoj landstigning Gotland!
Lördagen 24 oktober da´n efter fölseda´n knegade jag mig fram först flygledes med 5 timmars väntan på Bromma och sedan halvannan timme på mörk Visbyplatta innan bussen äntligen släppte av mig i Västergarn. Efter nästan ett halvt dygn i luften, på väg och väntandes var det skönt att logga in i den av Eva armerade stugan.
Söndagen 25 oktober unnade vi oss en liten tur på Svältis mellan alla bestyr – trots bistert väder bekände ön färg, dvärgbeckasin, lappsparv, vinterhämpling och en nötkråka över stugan! Anders tjingsade förbi och jag kunde meddela att jag värmt upp!!!
Måndag 26 oktober. Eva redan till Götet och ersätts av låssmed. Allmännt ruggigt med regn och dimma. Eva når med bara en halvtimmes försening “Fönstret mot Väster”. Regnet stillar strax före skymning och en promenix till Pais och utefter Paån. Tämligen fågeltomt men rörelse i en bastant al – en KUNGSFÅGELSÅNGARE. Anders på plats på nolltid men vi lyckas bara möjligen höra ett pip. Spännande värre dock och efterhand en del kungsfåglar, gärdsmygar, grönsiskor mm
Tisdag 27 oktober. Trist fortsättning med dimma och regn lättas upp av Cecilia, en frejdig tjej och byggaren Rune M, gammal fågelkursare. Trots vädret lyser ladan upp av deras omvårdnad. Till slut lättar det något och Anders kommer förbi för en lätt middagsflogg. Blir Svältis med bla sädesärla och så Paån där vi lustigt nog visar det sig, ser en varfågel. Kolla noga så det inte är en ökenvarfågel varnar jag innan tunga droppar jagar oss inomhus. Vi laddar för en gemensam supé.
Framåt fyratiden kommer Anders knegande på cykeln tungt lastad med dignande påsar. Jag möter upphetsat på vägen. Calle T, Gotlands Birdfinder Nr 1 och fn 2:a på Sverigelistan har dräpt till med en ÖKENVARFÅGEL på Vivesholm.
Anders lossar lasten och lägger in högsta växeln för att hämta bilen. Jag möter upp springande längs stora vägen. Solglimten mellan de tunga molnen ligger obehagligt nära horisonten. Bilen stånkar och knirkar men vi utan betänkligheter genom kohagarna – var faen är alla, var är fågeln!? Någon viftar borta bland enarna.
Flera gamla godingar, hjälten Calle – förstås, men också Mikael W, Lukas L, Smålands-Berra, Lennart W och så sluter Juppen upp
till
Vad kan Anders inte åstadkomma med enkla medel och så man inte märker det.
Det är bilder från 28 oktober och jag återkommer med utförligare beskrivning av artningen.
Kung & knekt
Härligt att se min blogg fungera när en massa “.se” tycks ha stora problem.
Särskilt bekymmersamt med club300, kustobsar och armini som jag ständigt scannar.
Har också gjort att jag litet kommit av mig i rapportereringen och får därför försöka hitta tillbaka.
I onsdags 14 oktober cyklade jag Välen tor i fint väder men litet bister NNO på hemvägen.
Hyfsad utdelning med 2 skäggmesar i “hög”flykt, 2 smådoppingar och ett dussin steglits.
Sedan valde nästyngsta barnbarnet Claudia mig efter skolan. Hon klämde ett kvarts kilo räkor och sedan genomförde vi ett vasst power-yoga! Makalöst roligt och säkert en grund till…
… att jag kunde spana in en vacker KUNGsörn da´n därpå, en sådan där Haraldspecial, gnistrande vit-nästan svart – i svackan bakom Brudaremasten från mitt köksfönster. Hela batteriet spejare på Brudare missade!!!!
Så ny laddning den 16 – med den yngste Zacci och lika makalöst roligt och vitaliserande.
Så visst! – strax efter midnatt ljöd det kraftfullt nästan sugande “Håu” ett par gånger och bäva månde alla feta råttor som tror dom kan ränna runt hursomhelst och gäcka Anticimex.
Storhertigen, KNEKTEN gjorde entré på lägenhetslistan.
Vilka blir drottningen och ÄSSET??????
Gamla mönster
När man kommer upp i åren upplever man hur gamla mönster upprepar sig och bildar en väv av kunskap.
Både på lokal och nationell nivå är det en anspänning inför varje säsong var man skall positionera sig för maxat utbyte. Club-300 väderexperter hetsar på!
När det brakar loss på hösten blir det framförallt ett fläng mellan Falsterbo/Skåne och Öland. De är lättskådade spetslokaler i rika och omväxlande fågelflödeslinjer och det är nästan alltid Öland som dragit längsta strået när man summerar.
Den sistlidna veckan var ett typexempel. Trots att Skåne lyckades dra in en typisk Ölandstrumfart, brunsångare så kontrade Öland med såväl tärnmås som stäppörn, som extrabonusar utöver allt annat som prärielöpare, taigasångare, tuvsnäppa m.m.
Men säger ni, Västkusten, Utklippan, Vänerstruten, Hjälmarediton, alla Östersjööarna från Landsort och norrut? – Jag vill hävda att alla dessa har företräden i ovanstående tre kvalitéer men kan inte matcha de stora tungviktarna i någon. Man kan som bäst tala om en viss nischning som för Västkusten-havsfåglar!
När det gäller Gotland utgör den ett undantag. Jag menar nämligen att den slår alla lokaler i Sverige som spetslokal, så långt sydost som ensam ö i Östersjön. Storleken är naturligtvis både en fördel och en nackdel och som optimal lokal kunde den vara väsentligt mindre men ändå…
När det gäller de andra två kvalitéerna, lättskådade och i fågelflödeslinjer är den dock de andra tungviktarna underlägsen.
Öland och därnäst Falsterbo/Skåne utgör alltså bäst options för att hämta hem det mesta och bästa Sverige har att erbjuda i fågelväg. Men vill man arbeta upp en bra artlista med riktiga giftigheter duger Gotland väl. I övrigt får man jaga runt o/e ha en förbaskad tur.
Trösterikt är Sverige ett stort avlångt land så till fromma för dötrista fågeltomma lokaler har de ofta något man inte kan se på de stora lokalerna. Att på en iskall heldags linjekartering i Norrbottens inland ha hela fem arter, däribland lappmes, lavskrika och järpe – Öland släng sig i väggen.
Till slut får jag gratta vännen Anders som valde Öland sistlidna sju dagar – vilket klipp.
En kattuggla som kacklar utanför balkisen, nej det duger inte!
Dagbok finisept – 10 okt 2009
29 sept Rejält med ringduvor tusentals. Prutgåsflock på 18 ex “bidde” bara nominatrasen! Spetsbergare ca 30 ex. En gransångare i träden utanför köket.
30 sept Mer fink (mest bo-), ca 5000 än ringduvor, ca 3000. Kul med 50-talet stenknäck och en enkelbeck!
5 okt Efter gransångare i “trädgården” vinglar jag ut på “rundan”, Slottskogen – Klippan – Fiskhamnen – Gullbergsvass/Gasklockan. Svårt med turkarna på Älvsborgsgatan men de feta ankorna helvita, helbrägda vid Klippan. En ganska eländig sillgrissla i Fiskhamnen. I höjd med Ibis-hotellbåten en 1K dvärgmås, en dito fisktärna plus en adult. Pillen, den gamla hanen på plats på klockan. Där också tärnor som jag kanske litet slarvigt tar för samma som tidigare!?
6 okt Måste förnya mig. Till ljungheden på Änggården bland orienterande youngsters – tur man har rutin. Kanonfint drag längs västkanten! Kan tom höra bakom tinnitusen! Rödstrup, 2 forsärlor och lappsparv. Understundom mirakulösa närobsar som på brunsiska och vintehämpling. Begivenheten dock korsnäbbar som rastade och drog runt. 50-talet mindre kors men också fina obsar på både större och bändel.
8 okt Innan Donner tog jag en snabbis i Gullbergsvass för att bestämma en 1K silvertärna, blev eventuellt 2 plus en adult. Pillen också förstås och en gammal fisktärna i Sannegårdshamnen.
9 okt Repris på Änggården med kaffekorg. Fick dock bara njuta kaffekorgen och sol. En enda korsnäbb, en mindre och 6 ormvråkar i skruv. Tämligen fina ringduveflockar och arbetade in en skogs. Avslutade med rundan men kammade 0.
10 okt Valde balkisen och hade på två timmar ca 5000 finkar (mkt berg-), ca 4000 ringduvor, ca 2000 (fa rödvinge-) trastar och ung lika många kajor. Mäktigt men svårt att hitta ngt udda. 15 råkor, 6 stjärtmesar och en sävsparv!?