Olof Armini om fåglar och natur

I början på 80-talet – fortfarande en lärling i fågelskådarskrået – hittade jag en trut på sandrevlarna i Västergarnsviken. En silltrut med ljus mantel och svartringad näbbspets. Tittade och hittade i litteraturen, Armenisk trut, som verkade lockande. Kontaktade högdjur i parnassen, som var kallsinniga och någon lustigkurre myntade smek/öknamnet “Artmani”. Vet faktiskt inte hur medskyldig jag själv var – ordet rullade ju skrattretande.

Och kanske fångar detta något av fågelskådningen. Att artbegreppet fungerar likt kapitalismen, som styr OCH styrs av skådare respektive mänsklighet. “Artmanin” får utbrott vid splittar och dämpas av slumpar!!

Någon filosof laborerar i att livet består av att handla ändamålsenligt. Det ändamålsenliga kan för den enskilde vara bestämt “utifrån” eller av hen “själv”. För skådare kan livet vara att hitta och titta på fåglar ur ett artperspektiv??

Efter ovanstående inledning kan man idag ur ett artmaniskt perspektiv gotta sig i Stäpp-och Tundratrutar lr Kaspiska-och Armeniska trutar lr Elusiva-och Illusiva trutar lr Intergrade-och Hybridtrutar. En berusande förvirring som inte bara gäller trutar utan alla fåglar och …!

Men som också stagas upp av tryggande sammanträffanden. Som min illusiva Armenier – lek med ord Arminier!!!

Eller den här gåsen. Tillsammans med en vitkindad på gåsautostradan mellan häckplatser i Sibirien och vinterbeten i NV-Europa. Men på golfbana, efter midsommar, gammal fågel, ringmärkt – märkligt väl synkad med en rödhalsad tidigare i vår på Torslanda golfbana.

Dom är en trevlig blandflock, kanadicker, vitkindade och grågäss, som funnit en fristad under ruggningstid, i skydd av golfkanonerna och med nya friska grodblad dagligen.

Ibland tillstöter en 2K Bläsgås, 8 april och 27 juni samt en Spetsbergsgås, 4, 7 och 11 april. Den sistnämnde tveksamt som översomrare.

Den Rödhalsade är utseende-och uppträdandemässigt en superraritet, men inte utan komplikationer. Idag vet vi att fåtaliga exemplar, ibland en mindre grupp, följer framförallt vitkindade gäss på ovannämnda autostrada. MEN också att den förkommer i fågelparker runtom i Europa och det ryktas om förvildade, frittflygande och tom häckande fåglar. Man definierar också hybrider med vitkindad gås.

Det gäller att lägga sitt artmaniska skådande på en ändamålsenlig nivå och må bra.

Prolog och epilog på topp, men v22 blir lätt litet urblåst. På ön blåstes upp med tex Mindre sumphöna och Sydnäktergal, fin dokumentation men elusiva, som kan glida över i illusiva – så även för mig!

Men till efterdyningarna eller åtminstone när de började anas. Fredag sent cyklade jag ut. Riggade lyse och pumpade hårt vis av tidigare genomslag på däcken! Så iväg.

Hade varit litet bud om ett och annat, något jag sett/ hört själv också, men blåsigt, enerverande trafik och ruskigt med mygg – nästan Norrland. I alla fall en VAKTEL norr om Valvevägen. Övergick sedan till ett evinnerligt tjat(ter) från näktergalar, när jag låste cykeln vid Norra spången, ingången till Paviken.

Jag travade på spången till de galet monotona tonerna och satte mig på rastplatsen efter övergången av Idån. Skönt att vila de mjölksyremättade benen och bara lyssna. Normalt är det Merlin som fångar upp ljudvågorna. Men kors under himlavalvet, audiellt förstärkt med hörapparaten, hörde jag VASSÅNGAREN, som inte registrerats sedan första veckan i maj. 1-0 i kampen mot Merlin och stärkt av denna framgång klämde jag SYDNÄKTERGAL och MINDRE SUMPHÖNA, dock elusiva alt illusiva.

Påtagliga var dock en KORNKNARR och 2 SMÅFLÄCKIGA SUMPHÖNS. Merlin fångade till slut in knarren men sumphönsen hamnade som ljud och bild i spektogrammet utan att Merlin reagerade.

Nämner detta som kontrast till alla mina berömmande ord om Merlin. För AI gäller samma som för HI, tro på allt men lita på inget.

Så några dagar senare en språksam BUSKSÅNGARE i Västergarnsviken. När Merlin pressades blev det en rad av härmlätena(?), Rosenfink, Pungmes mm, men ingen Busksångare. Och jag fångade den på bild. Även på ljud, men där var det, annars utmärkta WordPress, som visade sin otillräckliga MI.

AI=Artificiell Intelligens HI=Human Intelligens MI=Maskinell Intelligens, Tro men lita inte!

V 22, historiskt fågelskådarens vecka. När jag vid Davids födelse -73 återuppstod som fågelskådare och övergick från blotta ögonblicken till Coops 7X50, läste jag ett inspirerande kåseri – v22 på Öland – i mitt första nummer av VF, Vår fågelvärld! Det flåsade, svettades, sömnlöst, dygnet runt, Blåkråka, Rosenstare, Rödhuvad törnskata, Flodsångare.

Idag 50 år senare finns skimret kvar, även om skådandet brett ut sig över hela året. V 22 anno 2024 omfattar 27 maj-3 juni. Som prolog kan halva v21 räknas och dessutom kan alternativ till Öland komma till tals, tex Gotland.

Minns från någon gång på 90-talet. Fredagsmorgon före v 22. Jag mumsade morron fikat ute vid Kronholmens fyr till ett massivt Prutgås sträck. Ett gäng “08or”, stockholmsskådare, strömmade sömndruckna till från Nynäs-färjan. I osamlad trupp, till lycka för några men för andra … Några fick se den Rödhalsade gåsen och döpte Gotland till Lycksalighetens ö, medan de andra ville sänka ön i havet.

Något liknande höll på att hända iår, to 23 maj på eftermiddagen. En busslast adrenalinstinna stockholmare frestade på hastighetsgränserna för att fortast möjligt nå lite smågodis – Gylling, Lundsångare mm på Hoburgen. Passerade Paviken och va nu då! – ett tubbatteri på P-platsen vid västra stranden. Bussen vinglade in på avtaget till Sjöviken och skådarna vinglade bort till P-platsen och härliga 2 adulta VITVINGADE TÄRNOR – som alla fick se på Lycksalighetens ö.

Själv minns jag 26 maj 1983. En strålande morgon, men lite jäktad till skolan en mil avlägsen. Ledde cykeln på Svältisvägen i Västergarn och tog ett sista span mot Karlsöarna. Där kom en schackrutig tärna mot mig och följde Paån uppströms. Jag var säker men ändå tungt att trampa ned till en hel skoldag, innan jag släppte loss adrenalinet och nästan flög upp till Paviken, där tärnan lugnt “fiskade” i strandkanten – i flera dagar!

Kan tilläggas att jag sett vitvingade tärnor i miljontal i Östafrika så…

Och jag är nog som skådare OK att titta och hitta men fota hu då…

En av tärnorna under gamla fågeltornet 25.5.2024

En tung vinter. Den ovedersägliga uppvärmningen av vår planet drabbar oss lokalt med kyla, dis och allmänt deppigt väder.

Blir mycket ruggande hemma. Men skall inte klaga, OR 25, en verklig hotspot för fåglar i skuggan av Rotarytornet och med Göteborg för mina fötter – med Merlin som min assistent.

Merlin har fel och brister, vilket är mänskligt – i Merlins fall “AI”skt. Men har berikat och skärpt mitt skådande.

Tre av de sista dagar, 23-25 mars, innan mötet med våren och Gotland gjorde jag en scanning av arter från balkongen.

Dagliga ; Talgoxe, Blåmes, Gärdsmyg, Rödhake, Koltrast, Taltrast, Kaja, Gråkråka, Fiskmås, Silltrut, Skrattmås, Gråtrut, Större hackspett, Bofink, Nötväcka, Ormvråk, Ringduva, Grönfink, Skata, Tamduva. Alltså 20 arter.

Utöver dessa drygt 10 arter/dag, några nästan dagliga och några udda som Hornuggla och Kricka. Årsnya var Svarthätta och Ängspiplärka.

Så till Gotland, 26-27 mars, via Vetlanda. 3 överkörda Grävlingar och en Rödglada hanns med under onödigt hetsigt Vetlanda – Oskarshamn. En kvarts marginal till båtens avgång.

Gotland och våren mötte med öppen famn.

Utsikt från köksfönstret, 15° och – FÅGLAR.

Några stationära, de första aprildagarna; Svart rödstjärt, Rördrom, Ägretthägrar, Havsörn och en mkt trolig Medelhavstrut (alltid en osäkerhet kring hybrider, intergrades mm) eller varför inte ett udda östligt fiskmåsderivat.

Och säkra udda som; Röd glada, Brun glada, Vitstjärnig Blåhake, Jorduggla – Eller varför inte sänka blicken under fönsterkarmen

Den endemiska VÄSTERGARNSNUNNEÖRTEN (Cordydalis gotlandica ssp). Finns bara här i hela världen. Spekulationerna är att det är en korsbefruktning mellan Stor-och Smånunneört på någon av Karlsöarna, där båda dessa arter finns sida vid sida. Hybriden har dubbel genuppsättning, dvs hela batteriet från vardera “föräldrarna”, den är livsduglig och har fortplantningsförmåga, men dålig spridningspotential. Kanske människan bidragit till att den hamnat i Västergarn, där den sakta men säkert utvecklar helt unika genetiska och morfologiska egenskaper.

Men april och fjärde eller femte staruren efter starens första sång från taknocken. Köldgrader och snöstorm. Sju sådana här innan våren är här enligt Gotska Bondepraktikan.

Men naturen lyder inte sina egna lagar. Vårfloden rinner ut och vårfåglar väller in.

Sädesärla, Lövsångare, Hussvala och många andra tidigare än någonsin. Och den här hörs då och då fram mot aftonen och jag minns min allra första en aprilafton på 70-talet i Alingsås!

Har totalt noterat ca 150 arter i Västergarn på en knapp månad och återkommer med litet noggrannare analys. Nu snart full fart mot Västkusten för tre veckor på OR innan nästa dust med 510!!!

Snålkall vind från NO, alltför barklädd. Domnande tår och fingrar, kusligt benvita. Men…

Första SÄDESÄRLAN flyger förbi med sitt sprittande läte, som väcker gamlingen till liv.

MERLIN har redan väckt upp mig ur vinterdvalan med trastar, som DUBBELTRAST och passerande SÅNGLÄRKA!

För att inte tala om TRÄDLÄRKORNA på Ljungheden som väckte liv i artrosangripna leder.

Grann bild men som sagt vita, artrosangripna leder.

Nog klagat!-VÅR och härligt, en SVARTNÄBBAD ISLOM, minst 2 HORNUGGLOR.

Kanske hinner jag Rödhalsen i Torslanda men so what!

Gotland 26 mars stundar!

2024 har travat på i drygt 2 månader.

En nyårspresent förärades mig i senaste FpV, Fåglar på Västkusten, GOF skådarens husorgan. I en artikel om skådare som publicerar sitt skådande i bloggar. Omnämnandet och en bild från min blogg, signerat, ingen mindre än “”Naturstig” F, en legendar i GOFs lag.

Med tuppkammen rest tog jag mig an Seniorernas fågelvandring 15 februari på Amundön. Det var en gång Naturstig som var med att leda in mig på den stigen. Jag har haft ett antal vandringar sedan min egen seniorstatus för 20 år sedan. De flesta finns att läsa om på bloggen.

Blev som vanligt något att bita i. Tog en testrunda 27 januari med Bernt. Han hjälpte till att notera en fin mix på 23 arter toppat med Bläsgås och Vinterhämpling. Vi konstaterade att väglaget och vädret erbjöd Drottningviken tor som en lagom omfattning för alla.

0900 den 15e ankom seniorbussen från Marklandsgatan. Drygt 30-talet ivriga och duktiga fågelskådare anlände till mulet, men uppehåll, flera plusgrader och laber bris från S – skönt. Men vårprimörerna var ännu fåtaliga, Sånglärka, Stare, några Grågäss och förstås vackra Ejderpar. Med allas hjälp skrapade vi dock hem litet drygt 20 övervintrare – fullt godkänt !

Ugglor har varit legio i Götet de sista vintrarna. Sparvuggla, Hökuggla, Berguv, förstås Kattuggla och tom Tornuggla har jag själv sett eller åtminstone kunnat ana de ljudlösa vingslagen av.

Som ett försvinnande skogsspöke har också LAPPUGGLAN (Strix nebulosa) anats, ibland utom räckhåll men… Travade häromåret runt på ensliga skogsvägar i några timmar med Bernt och Anders. Da´n innan hade en Lappuggla njutits av Göteborgs skådarelit, tåligt hade den låtit sig beskådas. Men för oss hade den svävat undan – för att beskåda istället för att beskådas?

Så 1 februari anno 2024 blev det overkliga, verkligt !? – bara 20 min hemifrån per bil enligt Google maps vägbeskrivning. En Lappuggla som rörde sig inom Sandsjöbackas naturområden, mellan Sisjön och Hovås.

Jag alerterade. Anders och Bernt apporterade 7 februari efter fina rapporter 6 februari – föredömligt!!! Själv slappade jag med ett sjukgympapass för ryggskott och dolde mig bakom “old merits”.

På åttiotalet var Lappugglan exklusiv för det nordnorrländska ladriket. The “local grapevine” talade dock om att en fågelintresserad lokförare i Uppland sett en lappuggla i strålkastarskenet en vinternatt.

5 mars 1983 var jag inbjuden till Huddunge och legendaren C-F L, som i spetsen för en rad notabiliteter bjöd på en sällan skådad/lyssnad konsert av fa Slaguggla, men också Pärluggla och Sparvuggla. Så litet senare stelnade vi alla inför en LAPPUGGLA, som lät höra sitt spel!

Blev full verklighet 18 juni 1984 i midnattssolens svinnande sken, vid en lada utanför Boden. David, Bruno, Finn och jag kunde bara sitta och njuta. Sedan dess har jag haft den både i Finland och Estland

Men tillbaka till Sisjön och den elusiva ugglan. Den 7:e höll den sig undan. Men den 10:e blev det full cirkus, för att sedan lägga locket på. Sedan åttiotalet har den blivit en litet ojämnt förekommande häckfågel i södra Sverige och i gråzonen mellan vanlig och exklusivitet …!

Där hamnade Eva och jag 11 feb, när vi tog en promenad vid Skalldalen, där ugglan borde finnas. Det irrade runt skådare som sett eller bara letade. Proffsen skyggade under locket. Där satt den, jag såg ett typiskt dimspöke som drog iväg från låg utsikt. En observatör kunde bekräfta direkt efter att det var ugglan som drog över en glänta och den sågs sedan sittande på andra sidan och jagade också på samma ställe på kvällen, sedan som sagt – LOCKET PÅ!!!

Tog upp den slängda handsken lördagen 18 november. Det hade öst in läckra rarrisar, överallt…

Skåne, Öland och förstås både på Gotland och Västkusten.

Isabellastenskvättan i Falkenberg – närmast, lättast och tillräcklig!!!

Ett försök att rycka upp höstskådningen och fågelåret 2023.

Ett drag är alltid bräckligt. Började fint med några överflygande Vinterhämplingar när jag öppnade bildörren i Olofsbo hamn.

Tubbatterierna var prydligt uppställda i strandkanten och bemannade. Såg mer än lovande ut!

Men efterhand kom de första artilleristerna åter till bilarna med sänkta nackar.

Och sänkte min dragnivå. Särskilt efter tre timmars lurvande söderut från hamnen, där enda hälsningsfrasen mellan mötande skådare frammumlades: “Ingen skvätta”.

Tillbaka vid bilen med Svarthakad buskvätta, Vattenpiplärka, Jorduggla, Stripgås, strålande sol och god matsäck i bagaget, höll jag mig fortfarande kvar med näsan över dipträskets yta.

Innan jag stängde bildörren tog jag en flukt på en Svarthakad buskskvättehona. Ojsan

ISABELLASTENSKVÄTTAN och vad några ridande Durangos glunkat om stenskvätta norr om hamnen fick sin förklaring. Min dip förvandlades till ett superdrag – HÖ!

Med en fortsatt skön känsla dippades alla rarrisar vid Galtabäck och vi landade mjukt hemma på OR.

Både då och efteråt kändes som efterårsskådandet friserats en aning.

Annars har det skådandet präglats av det på och vid OR.

Ca 100 arter och spännande och roligt med kopplingen AI – fågelskådning!

Skall bli kul att följa framöver!

UJ-UJ

“24/10 2015. Seltjarnarnes, Island.Den friska vinden ger ett ökat liv över och på havet. Men fortfarande litet fel vind för de “riktiga” havsfåglarna. Trots att de finns i hundratusental alldeles i horisontlinjen, bara 10 Stormfåglar riktigt nära och fint och ingen Grålira idag. Men litet mer Havssulor, Tretåar och Alkor på närhåll. Högtid för framförallt två arter, en evig ström av Vitvingade trutar, som verkar ha sitt verkliga intåg från Grönland. Så Svartnäbbade islommar, en tät flock på 12 ex fiskade utanför bunkern och utspridda låg ytterligare ett tiotal plus att minst 10 flög förbi.

En av de passerande Islommarna hade ett presumtivt “russin” i släptåg. Tänkte slentrianmässigt, Smålom, men inte, mer Storlom eller än mer, STILLAHAVSLOM, ytterligare ett av alla artderivat som eggar skådarfakiren (se ovan om joggarfakir). Ingendera Stor-eller Stillahavslom finns på officiella Islandslistan så… De verkliga russinen fick bli en Tärnmås, 1K som passerade sakta och fint på efterhand bra avstånd (< 1km) och en Jaktfalk, som nyttjade den folktomma golfbanan som matbord.

Så dags för Svedalas svar på Amundssen att med samma chaufför ta samma buss, nu nyspolad och ren efter en isländsk festnatt. Den festnatt som John Blund stal från födelsedagsbarnet.”

Och så

“31/10 2016. Seltjarnarnes, Island. Så dagens russin, en STORLOM (Islands 2:a fynd) som jag kunde studera väl liggande i en halvtimme. Jag tror dock på STILLAHAVSLOM (Islands 1:a fynd). Den var vinterfärgad trol 2K+. Men för fynd krävs foton och vår kanonfotograf gjorde SITT bästa i den krabba sjön, vassa vinden, bitande kylan med vita fingrar och skakande armar men… Hoppas det blir nya chanser imorgon.“

Yep så kan det se ut i dagboken och huvudet på 100-åringen – nåja, bara 77 år – so what? Men trösterikt ändå.

Stillahavslommen (Gavia pacifica) betraktades tidigare som conspecifik med Storlommen. Men DNA-studier i slutet av 80-talet ligger till grund för att ge en avgränsad population i Nordamerika och Nordöstra Sibirien artstatus. Detta har ett consensus bland de flesta fågelskådare/taxonomer. Lägger in en liten brasklapp iom AI.s inbrott, som kan röra om artsystematiken.

Populationen är stabil/ökande och en del stragglers rapporteras från WP. Svårt att bedöma hur många som kommer från öster resp väster, normalt går deras färdvägar längs Stilla havskusten. Men frestande att tänka att en del spiller över från Nordamerika (typ via Island – se ovan, HÖ).

Man kan tänka sig ett mörkertal pga likheten med storlom.

I nuläget bara att gratulera alla som gottat sig med individen på norra Öland!

Tiden rasar iväg liksom arterna på “listan”. Över 200 taxa på min nya “Livslista”, from Polenresan i början av juli. Och än mer imponerande, 99 taxa noterade för OR, Olof Rudbecksgatan, tom 6 december.

Som utlovat kommer en “rå” krysslisteöversikt. Själva hjärtat i fågelskåderiet.

Alltså med start 6/7 i Krakow. Den polska delen av listan finns på näst senaste inlägget så jag hoppar den liksom obsar från Gotland under juli – september. Och rätt på Olof Rudbeck, som startar 28 september och håller på till dags dato 6 december. Den omfattar 277 noteringar av 99 taxa. Min “samarbetspartner” har varit MERLIN BIRD ID, ABI, artificiell Bird identification, signerad eBird och Cornell University, en AI-app på iPhone.

Många arter har setts/hörts dagligen eller nästan. Några har varit överraskande fåtaliga eller tom helt saknats. En normaldag med ganska aktivt skådande ger ungefär 20 – 30 arter och har hållit sig på det hela perioden. Axplockar litet intressant.

SPETSBERGSGÅS (Anser branchyrhynchus), 28 sep, 13 nov och 25 nov, små rena flockar mot S

Även Grågås, Kanadagås och Sångsvan noterade. Också Gräsand, Kricka, Vigg, Storskrake och litet udda, Snatterand.

Amerikansk Kricka (Anas carolinensis), Slumpas med vår kricka i appen vilket kan skapa förvirring.

Fasan, Tamduva, Ringduva och Turkduva.

VATTENRALL (Rallus aquaticus), 1 ex 20 nov. Liksom Sothöna och Rörhöna, båda noterade, kan tänkas lockad av närbelägna Näckrosdammen i Renströmska parken. Sumphöns drar gärna runt i mörkningen.

Trana och Morkulla litet udda men ändå förväntade. Liksom Fiskmås, Gråtrut och Skrattmås.

Däremot var lomuppträdandet överraskande. Smålom, 4 noteringar, väl helt ok. Talrik på många lokaler, även inomskärs.

Men – SVARTNÄBBAD ISLOM (Gavia immer), 14 okt, 18 okt, 23 nov, 4 dec. Visserligen rapporterades många på båda sidor om staden och lämpligt väder och vind men…

Storskarv och Gråhäger mer normalt och noterades då och då.

Samma med de “normala” rovfåglarna, Fiskjuse, Sparvhök, Duvhök, Blå kärrhök, Fjällvråk, Ormvråk, Tornfalk.

Mer ovanliga,

STÄPPHÖK (Circus macrourus), 1 ex, 15 okt. Kanske inte så ovanlig nuförtiden.

HAVSÖRN (Haliaeetus albicilla), 1 (3K?) över huset.

JAKTFALK (Falco rusticolus), 1 ex ?. Kanske samma som samtidigt rapporterades flera ggr från närområdet.

PILGRIMSFALK (Falco peregrinus), 1-2 ex har noterats fyra ggr under perioden.

BERGUV (Bubo bubo) 1 ex jagat av kråkfåglar 30 nov.

KATTUGGLA (Strix aluco) Kanske signaturarten för området. Minst ett häckande par. Många fina inspelningar och bilder att sända till vänner och bekanta.

SPARVUGGLA (Glaucidium passerinum) 1, 11 dec, höstläte. Bara två tidigare observationer i området, som jag känner till

KUNGSFISKARE (Alcedo atthis), Ett kul besök 4 dec. Inte helt oväntat, sökte kanske nya jaktmarker när det frös till.

MINDRE HACKSPETT (Dryobates minor), 15 okt. Tidigare karaktärsart i området. Bara tillfällig numera.

Större Hackspett och Gröngöling vanliga.

SVARTKRÅKA (Corvus corone), 1 ex noterades dagligen 24 okt – 15 nov. Här funderar jag eftersom Merlin hade vissa problem att lyssna in vanliga Gråkråkan, åtminstone i början. Har blivit mycket bättre – kanske efter en uppdatering av aktuella package, som väl funkar som del i ML (Maskininlärning) eller – än mer krystat i vår datavärld – CRM (Customer related management) – HÖHÖ! Jag blir i alla fall lugn och uppmuntrad.

Råka, noterades under sträcktiden. Sidensvans, 13 okt, tidigast i Göteborgstrakten? Nötskrika, Skata, Kaja, Gråkråka, Korp, helt normalt. Rotarys torn är en omtyckt spaningsplats.

SVARTMES (Periparus ater), noterades talrikt under oktoberinvasionen. Senare enstaka liksom

TOFSMES (Lophophanes cristatus), 9 okt, 12 nov, 1 dec.

Entita, Talgoxe, Blåmes, noteras dagligen och de två sistnämnda hör till de allra vanligaste.

TRÄDLÄRKA (Lullula arborea), 3 ex mot S, 28 sep

BERGLÄRKA (Eremophila alpestris) Minst en i förbiflygande Snösparvflock. 24 okt

LADUSVALA (Hirundo rustica), 3 ex mot S, 1 okt. Säsongens sista!

Stjärtmes, regelbundet

TAJGASÅNGARE (Phylloscopus inornatus), 1 ex, 7 okt. Sågs och hördes och dokumenterades. Sågs ev nästa dag av annan skådare. Har tidigare år noterats på lokalen.

Gransångare sågs och hördes regelbundet fram till början av november.

SIBIRISK GRANSÅNGARE (Phylloscopus collybita tristis), 2 – 4 nov, kan ha varit 2. Lätet dokumenterat.

LÖVSÅNGARE (Phylloscopus trochilus) 1 ex 10 okt. Sent

Kungsfågel, hittar man regelbundet, enstaka eller flera, om man tittar noga och kanske “piper” litet.

BRANDKRONAD KUNGSFÅGEL (Regulus ignicapilla) 1 ex, 22 okt. Med kungsfåglar. Efterlängtad och väntad!

Gärdsmyg, tävlar med Rödhaken om att vara lokalens väckarklocka.

Nötväcka och Trädkrypare är noterade dagligen.

TRÄDGÅRDSTRÄDKRYPARE (Certhia brachydactyla) ? 4 nov, noteras av följande skäl,

AMERIKANSK TRÄDKRYPARE (Certhia americana) 1 ex, 4 nov, noterades av Merlin. Sonogrammet stämmer bra, men ligger mkt nära ttk, som också står atk närmare än tk. Har sett alla tre arterna i Sverige resp Florida, men fick inte se denne bra. Sätter en liten peng på ttk men…

Stare, Taltrast, Dubbeltrast, Rödvingetrast, Koltrast, Björktrast har noterats helt normalt.

RINGTRAST (Turdus torquatus), 1 ad hane 22 okt, förbiflygande. Näckrosdammen.

Rödhake, morroväkten!

MINDRE FLUGSNAPPARE (Ficedula parva) ? 4 nov. Troll i datum se ovan och…

GLASÖGONFLUGSNAPPARE (Muscicapa dauurica) 1 ex 4 nov. Merlin på bettet igen och sonogrammet sådär och kräket förstås försvinnande uppe i alarna. Kollade runt bland läten och släktingar och best option men… “Kryssade” Glasögonflugsnappare, 20 dec 1987, i Lumpini Park i centrala Bangkok. Och Mindre Flugsnappare, maj 1979, vid Hunneberg.

SVART RÖDSTJÄRT (Phoenicurus ochruros), 1 ex, 2 dec. Äntligen, tror inte jag haft den här tidigare.

Pilfink och Gråsparv har nästintill försvunnit från bergstoppen. Från att ha varit vanligaste fåglarna. Men bara snäppet lägre nivå, där finns dom. Fått för mig att gråsparven tagit täten som vanligast.

Forsärla inte mindre än 5 noteringar 28 sep – 4 nov, men bara en Sädesärla. Regelbundet Ängspiplärka.

RÖDSTRUPIG PIPLÄRKA (Anthus cervinus) 1 ex, 16 okt. Vassområde Mossens idrottsplats härintill. Överraskande. Lät och sågs!

Bofink, Bergfink,Stenknäck, Domherre, Grönfink, Hämpling, Gråsiska, Mindre Korsnäbb, Steglits, Grönsiska, Gulsparv, regelbundet och i normal omfattning.

BRUNSISKA (Acanthis cabaret), noteras regelbundet och avskiljs som egen art av vissa auktorer som Merlin.

SNÖSPARV (Plectrophenax nivalis), 24 okt, 27 okt, 30 okt.

SÄVSPARV (Emberiza schoeniclus), 15 okt, 28 okt.

Inte så tokigt och ett riktigt potpurri. Åtminstone nästan 100 helsäkra arter. Och vad månde bliva framledes om vi kan föda AGI Merlin med läckra prompter.

HUJ HUJ

En månad efter vi landade med Yaris Crossen på OlofRudbecksgatan kan det vara dax!

En liten sammanfattning av vad som flaxat förbi och ibland stannat till.

Och vips slår det till! I Jönköping, exakt där vi brukar passera med bilen, till och från Gotland. Ungefär halvvägs och vi har rastat där vid en skidbacke.

6 EREMITIBISAR! Det talas om ädelkryss, första för Sverige. Omöjligt att inte göra ett litet snedsprång och svälja att vi inte råkade vara där, passera just då.

Årsskiftena 88/90 och 90/91 var vi i Agadir. Tamir norr om och Oued Massa söder om var då de enda säkra häcklokalerna för Eremitibisen i världen. Vid första besöket missade vi Eremiterna. Vid andra besöket hade vi dom dels vid Oued Massa, en flock, och sedan som förbiflygande längs Agadirbeachen.

På OR kan jag glädja mig åt 80+ arter, många överraskningar, trots att det bara blivit en utflykt utanför Johanneberg, till Lerkil med Bernt. Och några småstick till Brudarebacken inom synhåll från Joberg.

Uppiggande har varit att synka med hypen kring AI. David och flera av barnbarnen sysslar med AI på hög nivå och är utmärkta bollplank, när jag på basplanet använder det med ABI, Artificial Bird Identification.

Merlin som jag använder nu kräver att jag kan Avläsa och Analysera, och den fungerar tekniskt och logistiskt, hittills! Som komplement och register använder jag Livslistan kopplad till Fågelguiden. Egentligen är Merlin kopplad till eBird, men det verkar krångligare.

Jag hinner inte mer än ta en paus i skrivandet så händer det!

Merlin larmar en Gransångare och litet för att jag spetsat på en Sibirisk gransångare kollar jag – och sonogrammet bekräftar,

Hade samma eller ytterligare en 4 november. Synkat med observationer i närområdet. Kan det vara så att andra skådare “fuskar” med AI – precis som jag!?

Detsamma kan sägas om rarrisar som Tajgasångare, 7 okt och Brandkronad Kungsfågel, 22 okt. Också om 5 lommar mitt i mest intensiva lomsträcket vid närliggande kusten. 3 Smålommar och 2 Svartnäbbade Islommar. 14 okt resp 18 okt för Islommarna vid kraftig västlig storm/kuling.

Men så gick “skam över torra land” 4 nov,

Och

Vad göra? Ta bort appen eller analysera! Samstämmigheten med Appens databank god. Alltså testar jag med hypotetiska misstagsrisker. I första fallet bland flugsnappare ligger kanske Mindre flugsnappare och i andra bland trädkrypare, ligger kanske Trädgårdsträdkrypare (Conspec. för inte så länge sedan) närmast. Jag agerar alltså “validerare” och utgår från mänsklig logistik. Lite rörigt men spännande.

Och som på beställning,

Och se där en Amerikansk kricka! Men nu är det så att Merlins databank grundar sig på en artslump av Amerikansk och Europeisk kricka. Och på sonogrammet syns likheten med Europeiska krickan.

Alltså fordras en del arbete. Jag har också jobbat en del med fotoprogrammet. Anser att det liksom lätesprogrammet har framtiden för sig. Det som lätt ställer till det är samma som ovanstående men också “ovanan” att beskära/redigera bilderna. Återigen krävs att du är på tårna, som Merlin uppmanar dig i sin manual.

Det här halkade iväg förbi den enkla artlistan. Bättring till nästa inlägg.