Olof Armini om fåglar och natur

Fältbestämning, fåglar, miljö, natur.

Archive for the ‘Uncategorized’ Category

Amundön 24 november 2022

without comments

På bussen från Marklandsgatan fick jag förnimmelsen av en inspärrad som släpps ur fängelset. Något man sett i otaliga filmer.

Denna känsla förstärktes vid bron över kanalen till Amundön, när jag tog emot dryga tjoget käcka skådare. Vädret var litet smådystert, men det blåste bort och pandemins bojer löstes upp.

Vi fick en flygande start redan från bron med en sen Gluttsnäppa, knäppande Stenknäckar, en dö´grann gröngöling…

Vandrade så ut till badplatsen och Havshuvudet, där vi kunde studera granna Gudingar, Storskrake inomskärs, Småskrake utomskärs och som grädde på moset, 1-2 Tordmular och en hona Svärta.

Det blev kaffe i lä vid Drottningviken. Som alltid diskuterades några elusiva obsar avsedda för avancerad optik, optimal förmåga o/e fantasi. Också annat mellan himmel och jord!

Så ett första avslut med utsikt över Kungsviken. Mängder av fa Knipor och Knölsvanar. Några av oss vaskade fram Bläsänder och lyssnade in Sångsvanar ned åt Billdal.

Slutspurten åter vid bron över kanalen med repris på Gluttsnäppan och en Skärpiplärka, fint att studera.

Vi nådde de 30 utlovade arterna med några bonusar.

Knölsvan, Sångsvan, Gräsand, Bläsand, Kricka, Knipa, Ejder, Svärta, Småskrake, Storskrake, Storskarv, Gluttsnäppa, Gråtrut, Tordmule, Gråhakedopping, Skäggdopping, Vattenrall, Sparvuggla, Gröngöling, Större hackspett, Talgoxe, Blåmes, Kråka, Skata, Kaja, Koltrast, Björktrast, Gråsparv, Skärpiplärka, Steglits, Stenknäck, Domherre, Grönfink.

Tack till alla för denna härliga stund på Amundön

Written by admin

November 26th, 2022 at 11:01 am

Posted in Uncategorized

Stallmästaregården 12-15 september

without comments

En liten omväg hem till Götet från Västergarn. Samtidigt en flykt från en av de hetaste aviaperioderna och två av ytterlighetspoolerna. Skådandet är liksom politiken polariserad.

Antingen Gotland med ett flöde av fa östliga go´bitar. Så David med gäng på Hönö som plockat det mesta och bästa ur Oceanernas skafferi.

Gotland hann jag hyfsat med tom 11 september. Och David bjöd litet go´bitar från Västkusten. Som droppar i havet för mig att jobba på.

Som den här Fjällabben. 2K, 3K eller vad? Eller eviga frågan Gulnäbbad eller Scopolislira.

Och här sitter man vid datorn och lyssnar till Kattugglan. Hördes den också genom krogbullret på Bellmans och Gustav III:s tid?

Annat kul när jag vandrade i Hagaparken längs Brunnsviken, var alla Snatteränder.

Bara dussintalet under denna skuggande ek i parken nedanför “slottet”. Totalt i den lilla viken hade jag minst 50 ex och många spelande drakar som parade sig med trånande honor.

Och jag har väl inte riktigt vant mig. 1975 när vi bodde i Umeå, läste jag om att ett par Snatterand siktats i Stockholmstrakten. Blev överlycklig när jag såg min första 1976 i Kvismaren. Blev överväldigad när den var vanlig i Paviken 1980. En invasiv art åtminstone i mitt perspektiv. Som sagt ett femtiotal på ett begränsat område i Stockholm.

Annars ganska tamt men säkert viss potential. Hoppas också på lite mer än de två överkörda igelkottarna hittills, när färden går vidare via Linköping till Västkusten.

Written by admin

September 14th, 2022 at 8:16 pm

Posted in Uncategorized

Från verandan

without comments

Irrande i minnenas korridor minns jag de fantastiska serieböckerna om Mumintrollet, skrivna av Tove och tecknade av Lars Janson.

I ett avsnitt var Muminpappan, den ledande patriarken, bestämd men skör, förhäxad av att skriva en roman på romersk mark. Alltså for mumingänget i en segeleka från Finland till den romanska redden. Mottagandet var grandiost. Muminpappan vräkte i sig av det söta vinet och Snorkfröken inledde en historia med en stilig baron

MEN-Det söta vinet surnade. Baronen var dryg. Mumintrollet fick en depression.

Så Muminmamman sa´, vi seglar hem. Pappan slängde skrivmaskinen och alla oskrivna skrivarken. Snorkfröken var botfärdig och grät floder. Seglen på hemfärden hängde som sorgflor kring masten.

Hemma tröstade Mumin och Snorkfröken varandra. Och plötsligt glittrade pappans ögon, han var inspirerad. Och, mamman – förstås- hade räddat såväl skrivmaskin som skrivark.

Och snart hade pappan avslutat sitt mästerverk “Min veranda”.

Något att tänka på när jag för några dagar sedan blickade ut ur köksfönstret.

Mina två verandor, som fågelskådare är OR i Göteborg och 510 på Gotland.

Båda två kan stå upp mot det mesta här i världen. Och det är så lätt att tänka på det gröna gräset…

Det gjorde jag igår. Två subrarrisar stod på agendan. Eva och jag planerade en raid söderöver.

Enligt en enkel algoritm bedömde jag, en på sex att vi skulle se båda, en på tre att vi skulle dippa båda, alltså två på tre att vi skulle se en av dem.

Typiskt – dimma på morgonen – Men den lättade när vi for söderöver och i Fidenäs helklart, när den Vita storken siktades från bilen. Vi stannade ett tag i den friska odören från en gödselstack innan vi stack vidare.

Vänburg, där det var totaldött i gamla hamnen. Dock en fin bänk att intaga morgonfikat. Innan jag satt tänderna i ostmackan landade Mandarinanden i bassängen framför oss.

Nästan litet för bra och efter att rundat av med en ung Rödglada i Holmhällar och den pampiga Öja kyrka var vi hemma lagom till lunch på 510 med en Havsörn dinglande över matbordet!

Written by admin

August 14th, 2022 at 6:35 pm

Posted in Uncategorized

Djupdyk i pandemi och krig

without comments

Ibland fungerar det inte som vi, dvs människan tänkt sig. Ofta är det “de andra”, dvs människan som är orsaken. Det går inte att skylla på vädret, solstormar eller meteorer… Då står människa mot människa. Eftersom vi anser oss stå över allt annat, är det adekvat att vi går in, korrigerar varandra. individuell frihet och kollektiv lojalitet kolliderar. På vägen mejar vi ned mårdhundar, nilgäss, marknader, barn, gamlingar – allt för den rätta saken – vår överhöghet och parnass – så det blir som vi tänker. Undra på att man då hamnar i lätt koma! Särskilt i pandemi och krig.

Men upp till kamp!!!

Härligt när vapendragare som Bernt och Anders kallade till strid. Anders rattade draken Volvo med oförvägen fart och skicklighet, förbi allehanda väglusar och vägarbetshinder, till slagfältet, Hornborgasjön.

Första striden vid Fågeludden, där vi nerlade diverse vårprimörer och prime targets som Svarthalsad dopping, Svarttärna, Dvärgmås och långdistant, Havsörn och Rödglada.

Så omgruppering till Trandansen. Märkligt folktomt. Men ytterligare fjädrar i våra hattar. Rödspov och Prutgås ovanliga här och vid denna tid. Och – kanske härtågets art – BRUNGLADA, som visade sig grannt vid kyrkan. Två (2!) skådare dök upp och fick smaka våra karameller.

Dags för återtåg men vi var inte mättade. I hotande stormbyar och regnskurar drog vi också Utloppet. Allas sammanlagda lokalminne och Bernts GPS fungerade klockrent. Vi belönades!!!

Flera sjungande Trastsångare, Bernt nosade exklusivt upp två Dubbelbeckasiner och så – The ultimate task, 3 SVARTA SVANAR!!! – det som inte finns finner våra “hjältar”. Det som inte fanns (jfr Svarta tulipaner) kan bli en kryssbar art. Häckar som närmast i Polen!?

Skönt att suga på detta när Paviken rapporterar Silkeshäger och undrar var han den där Armini är??

Eller när ledaren för Avifauna, David, på instagram pepprar med Fjällpipare, Fjällabb, Tereksnäppa …

Och ultimat

Fjällräv!

Surt – eller varför inte vältra sig i minnen. Fjällrävsgrytet mellan Viterskalsstugen och Syterskalsstugen anno 1975. David på min rygg inte två år gammal.

Eller när en Präriemås fladdrar förbi längs Dar-es-Salaams coastline på Facebook.

I Simonstown 16 mars 2002 och i Tamiami trail 18 april 1990. Ack ja, vad gör man inte som bloggare.

Eller hur ställa sig till nedanstående. Vid besök i London noterade/kryssade jag Amerikansk kopparand. Så några år senare letade jag och hittade två vanliga Kopparänder! Syltade då in mig i diskussionen kring spontanitet, hybrider …

Finns skäl att återkomma till detta. Spännande värre!

Written by admin

July 15th, 2022 at 9:00 pm

Posted in Uncategorized

Västergarn 3 veckor 29 mars – 20 april -22

without comments

Blev en rejäl flogg på Gotland. Förvisso inte superveckor och i krigets skugga men ändå.

Färden dit, kall, blåsig. 2 Dovhjortar strax efter Jönköping piggade upp. Liksom pauser med god matsäck och – förstås – hytten på båten. Men alltså dämpade förväntningar.

Inrättade rutin med en standarrutt, ungefär samma morronrunda. 2-3 hrs, ca 5 km Först lunkande runt Västergarnsviken och Svältholmen, sedan längs Svältisvägen och Paån uppströms bron till Paviken. Så återgång till stugan.

Variationer med avstickare runt Paviken och runt Golfbanan. Bara ngn längre tur.

Jämfört med samma timeway från OlofRudbecksgatan ser/hör jag 3-5 ggr fler arter. Ungefär samma rate för rarrisar/subrarrisar.

Naturligt att som fågelskådare fråga sig – “Varför dra på ngn enstaka fågel?” – och slösa bort frisk luft, motion och potential för egna ädelupptäckter?

(Ock-ock så vimlar tiden iväg. Vi har passerat ädelvecka-22. En valross har visat betarna från Strömstad till Båstad. Betade själv fram en häromåret framför Yoko Onos installation i Reykjavik. Dvärgsnäppa i Skåne och Vithövdad havsörn i Askersund. Avklarade i början av 90-talet på Floridatur med Juppen (om inte split på örnen !!? en i SE och en i NW USA). Lammgam i Värmeland du sköna. Skönt infångad på Kreta för många herrans år sedan, i gott sällskap av Gun, Stellan, Eva och David.

Detta dippande blir som en sjukjournal för en fågelskådare. Den verkliga drar vi en gardin över. )

Blev ett slitande och travande. Som dock snart övergick i en njutningsfylld rutin. Det kontinuerliga/föränderliga vårinstrecket med injektioner av rarrisar/subrarrisar var outtömligt!

Ejdersträcket med en PRAKTEJDER, adult hane 6 april, flöt över i Vitkindad gåsstrecket med FJÄLLGÅS, 2ex 10 april och RÖDHALSAD GÅS, ett ex 12 april.

Senare i april vimlade det ibland av nykomna arter. En del litet ovanligare som RINGTRAST, LAPPSPARV, GULHÄMPLING, FORSÄRLA visade upp sig. Liksom några av de invasiva arter/raserna ÄGRETTHÄGER – förstås -, BRANDKRONAD KUNGSFÅGEL och kanske bör man också räkna dit SVART RÖDSTJÄRT, RÖD GLADA och SYDLIG GRANSÅNGARE!?

Med allt detta nämnt och onämnt står sig även en hårdskådare gött!!!

Written by admin

June 19th, 2022 at 6:35 pm

Posted in Uncategorized

Storlabb från köksfönstret på OR

without comments

Storlabb, Great Skua, Bronxie – kärt barn med många namn.

Och helt visst en av mina speciella favoriter. Har sett en hel del av läckerbiten.

Ute på öppen ocean utanför Marocko. Framför Isländska vulkaner. Störtande nedför bergsbranter på Varanger.

Min allra första var för nära exakt 43 år sedan från akterdäck på Mosken. Mosken en ombyggd fiskekutter som tog oss från Bodö via Värøy till Røst.

Gotlands första upptäckte jag 2 oktober 1993 på Faludden. Den kom norrifrån och passerade på bekvämt avstånd. Än snyggare passeringar hade jag 31 augusti 1996 och 27 oktober 2002 vid Kroholmens fyr – mina hemmamarker.

Men kan något slå Storlabben som vinglade förbi köksfönstret på OlofRudbeck i morse 18 juni 2022!??

Nja, jag har sett hundratals inom en mil fågelvägen härifrån – alltid i yttersta havsbandet oftast långt ut över havet. Dessutom – dystert – många havsfåglar i Nordatlanten har drabbats av fågelinfluensa. Dagligen rapporter om döda/döende havssulor i trakten. Storlabbar lär också smittas i stor omfattning med fatala följder.

Och jag måste erkänna att “min” fågel uppträdde inte alls så mäktigt och muskligt som brukligt utan lät sig trakasseras av en liten ynklig skrattmås!

Naturen är brutal men ack så magisk.

Written by admin

June 18th, 2022 at 5:06 pm

Posted in Uncategorized

Joberg våren 2022

without comments

I brejket pandemi och krig. Dessutom ålderdomen som väller över en.

Vi har också brejkat vår dominanta Gotlandsvistelse i två år och mest varit i Götet.

Naturligtvis ett nedköp på fågelskådandet men ändå…

En hel del kan dock ses från Joberg som reser sig som en öutpost i det urbana havet upp i det omgivande ariala(aviala) havet!

Sträcket skyggar inte för skyskraporna och kan tom utnyttja berget som tillfällig rastplats.

Wild-life inskränker sig inte bara till råttor utan under våren har flera vackra rådjur passerat våra obsplatser, balkongen mot väster och köksfönstret mot öster.

Den stora begivenheten har varit att liksom förra året följa en lyckad Kattugglehäckning med tre ungar.

Här sitter två och trycker, ofta sitter alla tre!

Första ungen utanför boet sågs 5 mars, något senare än förra året. Och nu i mitten av maj är de nästan vuxna men håller ihop. Sitter på dagkvist något hundratal meter från de vuxna som också håller ihop. Tror de använder den upplysta “mördarstigen” som matplats och jaktträning. Bör vara ett läckert smörgåsbord!?

Här en av di gamle vid troliga boträdet.

Under en tur runt, 1-2 hrs ca 5 km blir det ingen längre artlista men oftast något litet kul. Hör just nu 23 maj från balkongen Turkduva och Härmsångare. Som sagt alltid något.

I nästa avsnitt samlar jag små men ändå litet utblickar

Written by admin

May 23rd, 2022 at 3:01 pm

Posted in Uncategorized

Swish 22 maj 2022 Torslandaviken

without comments

En braskande rapport från frontlinjen i brinnande majvecka. Inte v22 men nästan.

Min senaste artwhisky för Sverigekryss var SIBIRKNÖLSVÄRTA i Lerkil för ettochetthalvt år sedan.

Hade tänkt sänka litet skotsk fluidum med en SKEDSTORK, som bäst option.

Den blir allt vanligare som häckfågel i Danmark och ett ökat antal irrar sig över till oss.

Många lokaler i Västsverige hyser regelbundet gästande skedstorkar från grannlandet.

Torslandaviken är en sådan lokal. Och 15 maj var det upplagt!

Alltid alerte Bernt erbjöd kryssningstur till en stork som varit stationär i sex dagar.

Vi fick en fantastisk fin morgon med massor av godsaker – VITSTJÄRNIG BLÅHAKE, Gräshoppsångare, Näktergalar… – men Whiskystorken blev bara en vit dröm i någon avlägsen vass.

Tja, dip kan det bli. Vi åkte till Köpenhamn. Hemma 19 maj och så 21 maj på lördag!

Christer Fält, Torslandaspotter numero ett, en ny gammal SKEDSTORK, dö´grann!

Men jag cool och luttrad plus regntungt. Avvaktar, avstår Yarisen, blir bussen imorgon???

Bemannad, lugnt och säkert. Morgongympa, gröt, lätt matsäck och jogg till första bussen från Korsvägen.

Satt mig på bussen när mobilen darrar i bröstfickan. Christer har den på Rågskär i Karholmsdammen.

Jag knäpper händerna och ber en stilla bön. Allt väl där står den.

20 minuter senare lyfter den och flyger iväg. Men whiskyn flyter in i min strupe – HÖ!

Snart kommer rapporter från vår på Gotland, Johanneberg, Rossö och Köpenhamn – var lugna

Written by admin

May 22nd, 2022 at 5:32 pm

Posted in Uncategorized

En svala en sommar

without comments

Hoppar i bloggen efter att ha försummat den. Skall repareras med review av februari/mars och början av april.

Nu dock 17 april och vi är i packnings/städtag inför hemfärd till Göteborg 19/20 april. Vi övernattar på Hotel New Bed i Oskarshamn. (Där jag skriver detta just nu.)

Efter gympa och morgongröt ut klockan 06:30, SO lätt vind och någon plusgrad, men så råkallt. Typiskt Gotland som har ytterligare “starurar” att kämpa sig igenom innan riktig vår.

Börjar fint i Västergarnsviken, där 75-åringen svävar runt på tuvorna utan att blöta fossingarna i bara gympadojor. Dansar gracilt likt tranorna som ljuder från Paviken. 3 Dvärgbeckasiner och två Enkla lyfter från den vattensjuka marken.

Ut på Svältholmen med nykomna tärnor som Skrän, Kentsk och allra första Små! Har också årets första Lappsparv på Gotland. Har blivit sällsyntare?

Vandrar tillbaka längs Svältisvägen med sjungande Tal- och Rödvingetrastar. Och vid Paån ett nätt litet fågeltåg med Stjärtmes, Svartmes, Gransångare och närmare tjoget Kungsfåglar – bland dem en Brandkronad, en invasiv art som väl knappast hunnit bli trivialart. Åtminstone inte för mig som såg Gotlands första (enligt Apan!?), 11 april 1989 med Anders Gardelin och Harald Norrby!

Avslutar vid Pavikens utlopp i Paån, notoriskt för årets första svalor

Turligt nog hade denna Ladusvala sällskap med en Hussvala. För en svala ger ingen sommar.

Alltså två och vi ser framtiden an med tillförsikt.

Written by admin

April 20th, 2022 at 9:27 am

Posted in Uncategorized

Vintern rasar ut?

without comments

Kämpar på i “hemmamarkerna”. Kattugglehäckningen än mer spektakulär än förra året. Tre ungar som då och i år var troligen boet nere vid dammen. Inte i en holk uppe på kullen som förra året.

Mycket folk som tittade och fotade. Tittade man upp i skyn kunde man understundom njuta Sångsvansträcket, som av många betraktas som årets aviara höjdpunkt. Med litet tur plockades finesser som Mindre sångsvan och Spetsbergsgås.

19 mars och vårdagjämning på Brudarebacken. Några vaknade till

Medan Aves höll kvar vintern med en Snösparv på backtoppen.

Written by admin

April 7th, 2022 at 10:45 am

Posted in Uncategorized