Olof Armini om fåglar och natur

31e oktober efter värstingtryck från öster och löften om en bastant efterdyning. Men på Gotlands västsida, utan draghjälp och trots allt inne i november darrade man nog på manschetterna.

Kämpade på och travade miltals, 3-4 h dagligen – under 8 dagar. Under resans gång, efter slutfört värv och jämfört med horder av Kungsfågelsångare, Brunsångare mm – bara några mil från mig, kändes det tungt nästan tomt.

Men man har fått litet orealistiska förväntningar. Går man bakåt i tiden utan jämförelser. Då ser det inte alls så illa ut.

Startade 1 nov med två sannolika “tristis” och årets första Vattenpiplärka på Gotland. Samma dag ringmärktes 4ex på Ölands södra udde och 3ex noterades på Gubbanäsen. Ett brett och kraftigt influx, som också avspeglats sig senare.

Så lyckades ickefotografen 2 nov

Första bilden ovanligt lyckad. Skäggmes i en liten vassrugg vid Pavikens östra torn. Det vimlade av dom men de fick inte till någon högflykt.

Avslutningen 7 nov var också OK och toppades av 2 Berglärkor på Svältis och en Kungsfiskare i Paviken.

Hela tiden ett myller av småtrevligheter och spännande utmaningar, så det finns inte utrymme att klaga. Aldrig på Gotland i Västergarn.

Oj, oj måste erkänna att jag drabbats av hetsen att se något av allt som rapporterats.

Mitt skådande kan ju närmast jämföras med jakt eller tävling.

Jag vill hitta, bestämma…

Men bryr mig mindre om vad andra tycker/tänker eller…?

Att övertyga andra??? Vässar ambitionen??

En snårig djungel av substantiella bevis, induktiva bevis, partsinlagor…

Och “validerarna” i RK o RRK!

Så till verkligheten

30/10 0700

David ngt krasslig hämtar upp. En grävling, ser ut som en säl, till de sälla jaktmarkerna och dimmigt.

Vi startar i SIK med Storspov, som om vore det vår.

Härligt hur vi synkar vår skådande trots skilda vägar, MINDRE SÅNGSVAN, BERGLÄRKA, LAPPSPARV, Snösparv, Vinterhämpling…. Och alla KNUBBSÄLAR!

Björkäng, där vi  fångar in DVÄRGBECKASIN, DVÄRGMÅS, Myrspov, Gransångare...

Litet avslaget avslut i Veddinge, som blir succé

Säkrat ädelkryzz för David!

GÖTT GÖTT GÖTT

Trots Jaktfalk och Vattenpip da´n därpå

v41

och vi närmar oss den ofta hysteriska raritetsveckan 42. Ostkusten peppras av östliga superrariteter, västkusten översköljs av fjärran oceaniter och på sydkusten (läs Falsterbo) flockas örnarna och resterna från de övriga kusterna.

Redan från slutet av augusti har man kunnat känna av och uppleva förspelet med influx av subrarrisar som Aftonfalk, Fjällabb, Stäpphök, Tajgasångare mm kryddat med en och annan superrarris. Gotland och Hoburgen har toppat med triss i sparvar, Gulgrå, Svarthuvad och Alpjärnsparv. Och nu redan en vecka i förväg börjar de tunga bomberna falla, Rödhuvad törnskata på Sotenäset, Brun törnskata på Landsort och så Gotland igen, denna gång Fårö med Ökensångare.

Detta kan tyckas vara ett himmelrike för fågelskådaren, Twitchern – bara att gotta sig i! Men, men det är också frustrerande och ibland rent av deprimerande. Hur ofta upplever man inte twitchern som står mitt i malströmmen utgjuta sig över hur mycket som ses just där hen inte står – ibland rent av aggressivt.

Det gäller att ha tid, vara på rätt plats, ha kommunikation alarm/bil. Men framförallt vara mentalt tränad. Att hela tiden få ett lagom stresspåslag för sina förutsättningar.

Kan för egen del sammanfatta tvåmånadersperioden fram till superveckan.

Betecknar mig som en utpräglad twitcher. Med inriktning på att hitta och bestämma fåglarna själv. Kan förstås vara tillsammans med andra och kan gälla redan hittade och förutsagda fåglar. Vissa svårigheter, som sällsynthet och bestämning kan förhöja värdet.

Kalasläge på Gotland och tomt 510 med närområde Paviken, Svältholmen. Fram till slutet av augusti. God men knapp inhämtning av normala subrarrisar som Citronärla, Dubbelbeckasin, Aftonfalk, Brunglada och en juv Fjällabb som slickade tomtgränsen. Frustrationskittlingar fa orsakade av min brist på bilkommunikation (sparvar och rovisar på Sudret) fick jag bemästra mentalt med, “jag har sett dom “bättre” på mina resor i världen – HA!”

Så Göteborg och inte samma kanonläge som på Gotland. Men ändå hyfsat, OR25 med milsvid utsikt från köket österut över mynningen av gamla isranden vid sista istiden! Från balkongen en skogbeklädd ö i storstaden och en oas för fåglar – oxå vilsekomna. Dagar med nästan inga fåglar (frustrerande) men så! – har jag skrapat ihop några “måsten”,

Stäpphök, Det plingade på Band och Per B på Hisingen hade en juv mot Lisebergstornet. Raskt till köksfönstret, många vråkar i luften och där en liten kärrhök som gjorde några krets, sedan raskt över Brudarebacken och fullt OK för mig men värdelöst som “hard proof”

Tajgasångare, för femtioelfte ggn satte jag in hörapparaten. Satte mitt hopp till två Gransångare, men dom var tysta. Så satte Tajgan igång, tom antydan till sång, men som vanligt for den runt avlägset i en trädtopp. Jag försökte playbacka den, men det gick bara sisådär.

Bändelkorsnäbb, Aftonfalk, Spetsbergsgås inte dåligt. Särskilt Bändel där jag kan skryta med att ligga i frontlinjen efter några magra år.

Valde i lördags i strålande brittsommar, frostmorgon, litet slumpmässigt 5:an på Korsvägen och sedan Kärralund och vidare mot Brudarebacken. Kändes ganska tamt. Men vid björkkärret strax innan backen satte en “tristis” igång – härligt efter alla tysta Gransångare vid OR25!

Följde upp med Svarthakad buskskvätta, Forsärla vid Backen och Ingemar Larsson, som visste att berätta om hur man jobbat med en “tristis” vid kärret – hup!

Men mentalt väger Dvärgspoven på Hönö med David mfl tyngst – även om RK låter bilan falla!

Dagen började med dimma över Joberg och inga fåglar.

Så lugnt och skönt.

Men så – Hoburgen förstås! – tredje sparvBOMBEN på kort tid – STÄPPSPARV och bigLASSE.

Ack-ack får drömma mig till Indien och Nepal och Stäppsparven sida vid sida med kusinen Svarthuvad sparv.

Kanske kan just den här sänkas som en elusive ur hybridsvärmen kring Kaspiska havet. Men tror nog från fotona mest på en svarthuvad och “säkert” bestämd.

Bombad digesterar jag detta när BA

Tungt men det är David och han är först i det höstliga racet i Skåne. Känns fint.

Och så David först igen och jag tycks hänga med på yttersta svanstippen!

Och även om man inte når parnassen, bigLASSE (Stäppsparv), JUPPEN Gröngrå sparv) så …

Härligt att fånga in om än elusivt. Kompletterade därmed med knapp marginal mitt subrarrisrace före det stundande superrarrisracet!

Vad härligt med bloggandet att kunna skriva vad som helst – eller…?

Med anspelning på förra inlägget kan man kanske säga att alla människor är lika, tänker lika och alla deras illusioner är lika ur ett “universellt betraktande”.

Bara betydelselösa diskrepanser.

Detta är sant!

Men i vårt eget betraktande är vi olika och våra illusioner är olika!

Alla är diametralt olika!

Detta är sant!

Dessa elementära faktum och dess bipolära gungning kan ses som en hopplöshet, men också som en spännande utmaning,

i fågelskådningen!

Håller vi balansen kan vi dansa vidare med Wilsonbeckasin, Grågrön sparv och en

Medelhavstrut på åkern utanför när jag diskar

Mask, stjärtband mm

Välj perspektiv!

Eller den här?

Dvärgspov

Den stora bilden når en consensus! Den infällda?

På min nivå når de en consensus. På en annan nivå är de fåglar. På en tredje no-nothing!

September och slagsmål mellan rarrisar från öster och väster.

Hittills slagläge, östliga högtryck. Resterna från Dorian mfl Atlanthurricanes knackar dock på dörren.

Själv har jag missat mycket. Skam som Grågrön sparv, Dvärgspov och fa Alpjärnsparv stationära inom kastlängds avstånd.

Hur överleva som sann twitcher? Kanske att vara först, upptäcka, arta!?

Ädelkrysset, vad det nu är, i den parnass har jag en gång intagit en hög position.

Litet upp till en själv att validera. Mina tre sista

Större Lira, Hovs hallar. Jag alerterade ett gäng om en trolig Gulnäbbad lira och var aktivt med om ombestämningen. Men… en del glunkande och flera gäng samtidigt och tidigare!

Blek tornseglare, Smedsgård. David bromsar in för en seglare. Han och jag ropar Blek! Men … visst var han först!

Dvärgspov, Kråkudden, Hönö. Vilken revansch! Och visst var jag först med att säga DET! Men att upptäcka, tänka och processa!?

Obs autentisk är infällda bilden!

Kallar dom turbo-kryzz som skänker mig stor glädje – man är med i racet.

Annars har jag fått klara mig med mina exklusiva bostäder som gett utrymme för att bildligt från köket inspana bl.a. Aftonfalk, Brunglada, Fjällabb några arter från sensommar/höst bonanzan!

Just nu “gal” Kattugglan utanför balkongen och för två dagar sedan hördes Hertigen själv med ett hoande.

För ytterligare några dagar sedan ett galet sträck av hundratals Amiraler.

Förmätet att klaga!!!!

Gröngrå Sparv, Dvärgspov, Alpjärnsparv – alla nästgårds och görlätta!

Men ack nej.

Vänliga, “Vi trodde du varit där !?” –  kan jag i min egen dysterhet ana en triumf?

Nej, nej!! Jag har bara mig själv att skylla.

Bättre att bygga ett försvar. Mitt ultimat är att upptäcka, bestämma, vara först!!!

Och skall jag inte slå mig för bröstet med

BRUNGLADA 6/7

MEDELHAVSTRUT 1K 21/7

CITRONÄRLA ungfågel 8/8

DUBBELBECKASIN 17/8

AFTONFALK 1K 18/8

FJÄLLABB 1K 20/8

Kolla på artportalen, BA, Band – Pole position!

Men återkommer med en del funderingar kring detta!

Still going strong

1980, när jag kom till Gotland, var Citronärlan (Motacilla citreola) en av de mest tippade nya häckfåglarna i Sverige.

Det besannades men den har inte etablerat sig som häckfågel i Sverige. Bara sporadiskt och nästan lika ofta hybridhäckningar med andra ärlor.

Istället anger BirdLife sex andra nyetablerade häckfåglar, Toppskarv, Ägretthäger, Svarthuvad mås, Svarthakad buskskvätta, Trädgårdsträdkrypare och Brandkronad kungsfågel. Gränsdragningen är väl litet …

En kategorisering dessa fåglarna får se upp med är “invasiva arter”. Hamnar dom där rycker dödspatruller från Jägarförbundet ut stöttade av BirdLife, Artportalen mfl

Förstås liten risk för den eleganta och karismatiska Citronärlan från Öster. Den har förvisso invaserat Estland och Gotland ligger nära till hands. Men jämfört med jaktbart vilt som änder och gäss eller vilddjur som mink, mårdhund – och varg…

1980 fanns en noterad Citronärla från Gotland vid Muskmyr 1974. Oktober 1981 hittades en juv på Faludden resp Svältholmen. 30 april 1983  var det klang och jubel på Svätholmen – igen! – en vacker hane, att beskådas av massor av skådare.

Från och med 90-talet har den varit årlig på ön och nästan årlig på “mitt” område, Västergarn/Klintehamn.

Ofta blir det litet elusive som synes. David har fångat en som blev mycket besedd

i Västergarnsviken vid exakt detta datum. Lätt förväxlad med sädesärlor och gulärlor.

Med nyinskaffad hörapparatur sa` det bara klick i förrgår när en ärla korsade min väg på tomten med rakt, explosivt “Tsrrrriii”!! Flera gånger upprepat. Synintryck en elegant men kraftfull ärla. Ingen klargul hane, inga vingband underifrån. Men enligt egen consensus försumbar risk för hybrid.

Kan väl passa på att lobba för att visualisera läten

Sädesärlan, ett två till trestavigt kraftfullt Triiit – Tritt

Gulärla våra raser, ett rakt litet vekare Tssiiit

rasen Feldegg och några från öster, ett rakt och kraftfullt rullande Trrrr

Forsärla, ett genomträngande, utdraget och ofta dubblerat, Tsssiiit – Tsit

Och så Citronen ett mkt pregnant och grovt rullande avslutat med en vass ton, TSRRRRii

2 maj 1959 ringmärks en Brandkronad Kungsfågel (BKF) på Öland, första svenska fyndet!!!

30 år senare 11 april 1989 vid gården mellan Faluddenspetsen och Alkärret,

Gotlands första, signerade Trio mé Adjunktsvrålet

I ett myller av Kungsfåglar såg jag den. Mitt vrål fick det att slå lock för öronen på Anders Gardelin.

Harald Norrby jobbade över sin tub, han var redan lomhörd, – har redan sett den – Kungsörnen!!!

Blev flera dagars njut för skådare.

Sedan ytterligare 30 år senare, början av April 2019

En alltmer vanlig företeelse, några på Faludden, i Västergarn, kanske några andra ställen.

Hur hitta den och diskriminera???

En decimeter som rastlöst far runt. ser så enkelt ut på foton och i fågelboken.

Tips, penna och papper

1. Ansiktet. Ett skogsmusöga hos Kunsfågeln (KF). Tydligt brett och vitt ögonbrynstreck, distinkt svart ögonstreck hos BKF
2. Vinge. Ett vitt “V” omslutande en svart blaffa hos KF. Mer av normalt vitt vingband hos BKF
3. Grönare rygg, vitare undersida, ockratonad halssideklaff och mer uttalad “Firecrest” hos BKF

Och kom ihåg en decimeter som far runt.

En field sketch

Lycka till! Kan snart vara som bofink eller…

Full vår och redan sippor i backen,

nere vid Paån. Några nära släktingar nära i huset,

3 Större Skogsmus, nedlagda av storviltjägaren, och…

i trädgården, Tyskharen och det stiliga Rådjursparet. Han med skyddade horn – men, visst är hon havande!

Så ned till Paviken vimmel av 1000-tals vitkindade gäss

10000-tals Fisk-och Skrattmåsar

och så allt på vingar

och “bovarna”

några Havsörnar, som mest är intresserade av de lekande Idarna i Idån

och varandra!

Litet ovanligare ett Sångsvanpar som förbereder häckning???

Rördrommen tutar i norra vassarna.

I södra delen där Paån tar vid finns både Pungmes och Brandkronad Kungsfågel.

I Västergarnsviken, där Paån rinner ut i Östersjön finns Skäggmes i en liten vass och jag skrämmer upp flera Dvärgbeckasiner bland tiotalet Enkelbeckasiner.

Så härligt