Olof Armini om fåglar och natur

Efter gårdagen var förväntningarna höga. Dimman lättade lagom till strax efter lunchekot idag också. Vinden kom dock från norr, om än svagt medan den var sydlig igår, vid båda tillfällena med en dragning mot ostsektorn, vilket jag uppfattar som ett plus vid vårsträcket. Vid vind från västsektorn går sträcket längre in över Delsjöterrängen.

Härligt vårväder, bara enstaka ormvråkar, men två fjällvråkar och en fiskgjuse som höll adrenalinet stången. Så tittade Eva upp och det blev tillfälle att spana litet över sta´n, Operan, Scandic-huset m.m.

Så kom en vråk fint glidande och jag iklädde mig raskt skollärarrollen – men vad i !!! – en RÖDGLADA, som lägger sig och kretsar så Eva direkt anmärker på den kluvna stjärten. Den glider/kretsar sedan så sakteliga mot norr över sta´n.

Två andra skådare instängda i sta´n denna härliga vårsöndag råkar också rikta blicken uppåt och hänga in denna tunga art!!

Chansade litet igår efter lunchekot. Upp till Joberg-plattan och jisses, vilket tryck. Ormvråkar skruvade upp i termiken runt Mölndalen längs Änggårdsbergen/Safjället. Sedan gled de norrut längs Avenyn förbi Läppstiftet/Gasklockan bort över Hisingen. Totalt på mindre än två timmar 56 ex med en största grupp på 12 ex.

Enstaka inslag av pilgrimsfalk, fjällvråk, trädlärka och fyra dubbeltrastar. Rena Falsterbo!

Vaknade 3:15 när tidningen damp ned på tamburgolvet. Utbäraren brukar vika den så fint att den hänger kvar utan att dunsa i golvet. Men det var någon ersättare i nätverket så…

Tänkte en kort flukt bara, men Frölundas nedvikning mot HV gav tankar på min egen “hockeyfukost”. Alltså blev det tvagning och så en halvtimmes gympa à la Paolo Roberto innan frukt, juice, yoghurtgröt med linser, pumpakärnor, solrosfrön, råggryn och havregryn, allt nedsköljt med massor av grönt té!!! Tänk om frölundaiterna?

Nåväl klockan var redan drygt fem när jag städslade stålhingsten. Litet väl ljust kanske, men en kattuggla hoade till i botten av Södermalmsgatan. Uppe vid Trinde Mosse var det tyst. Jag kollade några av Natur-Stigs holkar utan napp.

Nästan framme vid Ljungheden prick halvsju satte sparvugglan igång. Blev helt tagen av intensiteten i åtminstone tio minuter. Hade knappt hämtat mig, när jag uppfattade några surrningar – en varfågel som satt och sjöng i en buske. Klassiskt med varfågel och sparvuggla på samma gång och jag var glad att hörseln fungerade så bra.

Sparvugglan lät alltmer sporadiskt och flyttade sig västerut mot Axel Mosse. Blev tid att flytta blicken mot skyn. Herre je! – en gammal mörk kustlabb, som hann göra några små utfall mot några trutar!!! Verkligen udda även om jag en gång tidigare sett labb över Ljungheden.

Efter denna superskådning avslutar jag med två trummande mindre hack i Vitsippsdalen!!

Är detta sparvugglebollar? David på alerten och i så fall Safjälletugglan!

Skam den som ger sig. Nytt försök idag.

Hämtar Zachi vid tolvtiden på Lilla Hoppet. Bebisarna sover och jag får ett snack med “fröknarna”. Så drar vi och Zachi är nogrann med karta och kompass – så det går som en dans.

Strax innan mossen hittar vi en mindre hackspett, en hane som vi kommer hur nära som helst. Mossen är frusen så vi hittar bara en gräsand, som inte är så påflugen som igår, och ett knippar. Inget spår av sparvugglan, men en uppskrämd koltrast sätter havrechokladen i halsen på oss. Bättre upp när en fin forsärla trippar runt på isen.

Det vackra vädret inbjuder till litet gångeskapader jämfört med igår. Jag uppsöker en notorisk ormgrop – och där ligger en snok och solar. Zachi blir litet skraj.

Alltså dip sparvuggla igen men en mycket fin dag och varför inte “tredje gången gillt”!?

Efter “de tre musketörerna” i fredags var det dags för den fjärde idag.

Fångade Zachi på Lilla Hoppet prick 12:00.

Utrustad med orienteringskarta och kompass var det lätt att ta sig upp på Änggårdsplatån och hitta Trinde Mosse stigen från Axgatan. Alltsomoftast fick Zachi kliva ur kärran och ta till apostlahästarna – brant och stenigt.

På vägen lyssnade vi in gröngöling, spillkråka och större hack, men annars försvann det mesta i den bitande nordanvinden.

Vid Trinde Mosse hittade vi hyggligt lä. Zachi stördes litet av några närgågna gräsänder. Medan passerande hundägare, flera stycken öste trevliga kommentarer över oss.

Tyvärr dippade vi den sparvuggla som jag hört i området på söndagen och som sedan hållit sig kring och fotograferats vid sjön.

Om vädrets makter står oss bi gör vi nytt försök imorgon!

Nästan vårdagsjämning!

Hisnande rapport om sparvuggla, nästan på tomten, hos Davids.

David ut direkt, men redan mörkt. Hör kanske något.

Jag dit i god tid före gryningen. En vissling vid elljusspåret, där jag står vid grillplatsen. Efter en stund en vissling till västerut vid Lilla sjön/träsket. Jag visslar – och härligt den svarar – 5-6 ggr. Jag jagar iväg för att hitta den men…

På aftonen nytt försök med förstärkt trupp, Lydia, Pascal och Claudia. Lydia gaffar in några sångsvanar, Pascal en större hack men när farmor drar en kattuggla litet senare så… “Nära skjuter ingen hare!”

Litet läge för blåsande!?

Kanske kunde jag dra in litet på “Pansjo”. Tog det lungt; gympa, frukost för Eva och mig, mkt mörka moln men jag hade bestämt mig så…

Vid strax efter 10 hade jag cyklat de 3 milen och åkt färjan och burit cykeln i skydd av RÖD-maffian för att förskansa mig i hidet med JanO, en stjärna på foton och på livet.

Som vanligt försökte jag jobba “cross-over”, vilket litet orättvist innebar att jag scoopade hem alförrädaren, fick en överflygande lappsparv och icke minst drog in en “graellsii” – allt ganska “common stuff” för mig.

Dock kunde vi – Jan och jag nå större höjder kring en del som toppskarvar, sjöorrar m.m. samt inte minst om LIVET!!!

Summa summarum en bra utfärd som gav en del på “LISTAN”.

Minns från barndomen hur Larssons svärfar benämndes “regnpipern”. När han åkte ut för att fiska var det bara att förskansa sig med några goda böcker medan regnet smattrade mot rutorna.

Spillkråkan och grögölingen har ömsom omgärdats av liknande epitet.

Och visst – häromdagen med indrivande fuktig varmfront – var gölingarna fullkomligt hysteriska.

Kallas sådana här effekter synergestiske, symbiotiska, parallella eller vad?????

Häftigt att kunna gå ut på plattan ( ngn gammal förvsars(?)konstruktion) på Joberg, alldeles utanför dörren och ställa in tuben mot Ullevi. Den 11 mars, i onsdags satt båda uvarna väl exponerade vid N taket, i lä för en nordostlig vind och varmt solbelysta. Det var en fantastisk känsla att dra upp förstoringen.

Dagen innan var gråmurrig och vind från syd. Jag cyklade förbi Brudarebacken med fjällvråk och varfågel sedan via Kålltorps hem, där jag äntligen såg en av kattugglorna (den rödbruna!) med avslutning av skådandet vid Ullevi. En uv kunde med svårighet hittas inne under S taket.

Svante B som var på visning inne på Ullevi på söndagen fick plåtat en av uvarna vid ett sådant tillfälle.

Svante B är en doldis inom svensk ornitologi. Som gymnasist under femtiotalet utförde han tillsammans med en skolkamrat räkningar av sträcket genom Kalmarsund på sommarlovet. Till sin hjälp fick de låna en av Sveriges första tubkikare. Tala om pionjärinsats.

Själv har jag varit med om två drag med denne gigant. En praktejder försvann i dimman vid Hällsvik i början på mars 2003, men den 16 december 2007 slog vi till med mongolpipen i Apelviken. En fantastisk höstdag vid Hönö minns jag också med välbehag, grålirorna sprutade upp ur vågskummet!

Svante Bs förflutna som spexare förnekade sig inte vid en skådarkväll med SNF i mars 2008, när han presenterade den första bilddokumentationen på glassTRUTEN (Larus GLASSoides)!!!

Full snöyra på morgonen 8 mars. Skönt att sitta inne, när telefonen ringer. David på G med alla 4 för att kryzza tretå.

Spontant rinner ett avstyrkande ned utefter tungan, men i tid besinnar jag mig och en halvtimme senare står jag i gloppen utanför Panorama. Lagarbetet fungerar direkt väloljat, vi prickar en helt självklar parkering vid naturområdet.

En dripdroppande gammal sagoskog. John Bauer i kubik, skägglav från de gamla träden, en del skyhöga andra döda och kutande. De fyra trollen far runt och kollar alla hackspettspår, men vi kammar noll. Artracet vinns av David med 2, kungsfågel och talgoxe. Själv slutar jag sist för första gången i mitt liv – med 0 arter! Förgäves försöker jag hävda en lom som i lomhörd.

Revanscherar mig något med att hålla så väl värme som torka bättre än alla utom Lydia. Dessutom plus för café au chocolat de Paris som dryck till mattsäcken!

Vi passerar Hindås med sturm und drangvibbar från farfars 60-tal, den vilda rotundan och Valles bröllop, det var tider!

Härlig känsla av strapats med mersmak!