Olof Armini om fåglar och natur

Hemfärden onsdagen 25 var aningen tuff men löpte ändå på. Vi hann fint med frukosten och sista finish på packningen – Klockan 11 kom shuttlen till flygbussen.

Sista flukten på vitvingade trutar och en del annat smått och gott. Vädret bistrade dock till sig och när vi lassade in bagaget, det redan på hitresan maxade, som utökats med en rejäl gul bag från Evas djärva resa till ulleldoradot Alafoss – Ja då började det blåsa och vräka ned snö.

Knappt framkomligt första halvtimmen mot flygplatsen men sedan som ett trollslag litet solglimtar och både fjällripa och jaktfalk innan Keflavik.

Flyget som en dans, segt i Köpenhamn och ca 2300 säter vi nyckel i Olof Rudbeck efter exakt 12 h på resande fot – annat än direktflyget i somras!

Har ju litet abstinens på vitvingade trutar så den i Fiskhamnen inspanas på fredagen 27 januari. Åker till Kvarnhjulet med handskar till Zachis och passar på med forsärla i Prästabäcken och bär sedan cykeln över Änggårdsbergen för att årskryssa bändel, sparvuggla och gröngöling. Fint men slitigt.

Avslutade Island måndag och tisdag. På måndagen tog Eva en djärv busstur ut på landsbygden till Alafoss och ullaffären vid det gamla spinneriet. Jag passade på att gå genom sta´n till den södra inre viken, Vogur. Småkärvt men genast litet finesser i strandens tång och villornas trädgårdar, dvärgbeckasin, gråsiska, koltrast och björktrast. Men jag hade fokus på häftigare arter och snart hade jag definitivt spikat såväl amerikansk bläsand som svartand, drakar i båda fallen och sedda går fastän sämre.

Så växlar jag buss och busskort med Eva och tar en inlandstur till Ellidadalen med Ellidaälven som avvattnar Ellidasjön i Ellidaviken! Trevligt med skog, forsar och mer stilla sel. Till slut har jag hittat såväl islandsknipan som strömanden från i förrgår, Ellidaviken övergår nämligen i Vidösundet! Mäkta nöjd hem i mörker.

Tisdagen gemensamt härligt utomhusbad i Laugardalur med fin natur som i sol och snö ger gärdsmyg av endemiska rasen “islandica“, korsnäbbar och hornugglor. Idag är jaktfalken åter på plats på Engö och såväl alkekung som svartnäbbad islom i Raudarviken utanför hotellet. I övrigt tar vi det lungt med packning och dylikt. Men herregud vad fågelupplevelser…

Island bäst!

Gårdagens promenad var rejäl men förbleknar inför dagens (22 januari). Gick ut till fyren på Grotto och rundade Bakkatjärn, som var frusen, och yttersta udden av Seltjarnarnes. Återvände sedan till Eva i nästan språngmarsch för att bärga en islandströja med fiskskinnsaxelklaffar innan helgloppiset stängde.

I sista momanget hann jag flukta in amerikanska bläsandsdraken vid Sörlaskjol. Hade passerat den och i princip gett upp, alls inte så lätt att hitta som man tror – så stor glädje och som sagt svettig joggning för att hinna.

Innan hade jag gått utefter vågbrytaren ut till Grottafyren, säkert mer än 5 km och med tre islommar bland tiotals smålommar. Härligt med massor av spännande fåglar, bl.a två jordugglor som mobbades av en korp. Alldeles ensam i vårvärmande sol ute vid fyren fick jag uppleva massor av passerande havsfåglar, alkor, stormfåglar, suler, tretåar och ett litet havstroll, en stormsvala in i bukten.

Det började småsnöa och jag gick runt bukten utanför Bakkatjärn. Språkade med några pensionärskolleger på skandinaviska. Hela tiden skärpt och uppmärksam på all vitfågel. Även vadarna överraskade med sin talrikedom, skärsnäppor, roskarlar, vårlåtande strandskator och några “robusta“snäppor (isländska rödbenor).

Så bakom över mig, en grövre fiskmås med mindre vitt på vingspetsarna och karaktäristisk näbbteckning – RINGNÄBBADE MÅSEN. Till den snällt landade måsen i kikarsiktet smakade Evas mackor mums-mums. Så återfärd längs halvöns andra kust med raskryss på gärdsmyg och som sagt dagens andra amriskryss. Blev samma duo som 19 januari, dock knappast samma individer, obsbilderna stämmer inte. Inte heller vänsterhandsdefekten den ringnäbbade i Gamla hamnen. Dagens fågel haltade istället på vänster ben!

Eva var klart bekymrad över visade anorextiska tendenser, morrongympa, 1,5 mil stående, gående, joggande, ätande två mackor i 7 timmar från soluppgång till solnedgång, bastu och varmbad, på det två öl och ett valspett och sedan föga uppskattad snarksymfoni.

Men, men amerikansk bläsand, ringnäbbad mås, islommar, stormsvala, spetsbergsgrissla mm mm !!??

Strålande väder, men något bitter vind från NO. Promenaden bort till Färjan över till Videy skulle bli av.

En jaktfalk spanades in på sin plats på Engey. De första och hittills enda skådarna med kikare, ett engelskt par tipsades. När jag nämnde Snowy Owl var det något de sett (Skottland?) men Gyr Falcon – det var en lifer. Tyvärr var den lilla pricken i tuben inte tillräckligt för “a truly tic”, men som skotten sa, ett steg på vägen – GRATIS!

Jag vandrade vidare i vimlet av godsaker, men begär är svåra att tillfredsställa, man vill ha mer. Först alldeles innan färjeläget hettade det till med en spetsbergsgrissla på kalasavstånd.

Från piren utanför färjan blev jag helt perplex när en jätte reste sig ur vattnet, ngt sälaktigt och karaktäristiskt för en valross, men ett år sedan sist på Island och jag såg den bara bakifrån och missade betarna så… Trots att jag blev där en timme ingen mer skymt av jätten. Får avvakta om fler rapporter…

Fick roa mig med en grann islom på behagligt avstånd, när det i samma kikarfält dansade in en halvgammal guding, men nej! – en hane ISLANDKNIPA. Vilken överraskning men sundet är förbundet med Ellidaån som tömmer Ellidasjön och innehåller såväl forsar som mer stilla sel. Som ytterligare “bekräftelse” passerar en gammal hane strömand. Se där de två mest eftersökta Isladsarterna inom några minuter!

Börjar återtåget med ideliga kikarkollar. Havet utanför Engey kokar av stormfåglar mm, måste finnas massor av sill. Så några rejäla plask och några granna stjärtfenor och minst två knölvalar. Jag skärper blicken och kan efter ett tag hitta minst tre späckhuggare. Litet förmätet att tro på samma valar som från Eldinbåten, dokumenterade på bifogad Youtube:

http://www.youtube.com/watch?v=w0As3ht44rg

Snarare ett tecken på att valarna följer sillen och just nu är ganska talrika samt kommer nära land. Valturismen står inför ett litet dilemma här, valarna är ett måste, men är de för lätta att se innebär det också slutet på lukrativa båtturer!

Jag vad gör man efter en sådan här dag. Greppar trutölen, slubbar i sig ett valspett, badar i hotellets varma källa och somnar sött!!

Läste en blogg om en fågelfotograf som hamnat ettochetthalvt dygn i Reykjavik. Han insåg liksom jag vitsen av att vårda skådartiden. Förvisso hade han bil och var informerad i detalj om var fåglarna fanns, men han höll sig till Reykjavik och hans artlista är skrattretande lik min också efter ettochetthalvt dygn.

För igår startade med rusk som tilltog fram till två då plötsligt vind och moln försvann och jag fick några härliga skådartimmar. Island har ett ständigt aprilväder!

Rivstartade ändå, netop till hamnlampornas sken med arten för dagen i Reykjavik, hornuggla med 15 fynd igår. Så i tilltagande snöglopp kollade jag ejderflocken nedanför fönstret – en STRÖMAND. Sågs senare litet bättre när den klättrade bland sten och tång.

Men efter två då brakade det loss. Tog en afternoon-tea med Eva. Givet tuben framför mig kollar jag Engey. En jaktfalk på en sten och där uppe på röset en stor vit klump – FJÄLLUGGLA. Med värsta förstoringen lägger Eva ytterligare en uggla till sin lista. Hon räknar inte den 1975 i Tärnafjällen.

Jag ilar ut men ugglan finner konkurrensen av två jaktfalkar ohälsosam och försvinner. Falkarna härjar runt och får också idag upp gäss, 4 grönlandsgäss. I hamnen på en pontonbrygga har jag tre “Kumlieni”-trutar i olika åldrar tillsammans med vanliga vitvingade och gråtrut, ack så pedagogiskt. Så sällar sig något än mer intressant till gänget – uppfyller alla krav på en adult Thayertrut!!!! Några alkekungar rundar av innan fish&chips i hamnen.

Vid tretiden dagen därpå är jag uppe och spanar och blickar upp mot skyn som svajar i gröna draperier. Ett grannt norrsken som sakta drar ut över bukten och försvinner över fjällen.

MAKALÖST ALLT

Det blåser kuling från öster, kraftig nederbörd och en minusgrad. Perfekt för en resumé kring gårdagen.

Nedanför fönstret ut över hamninloppet ett tiotal vitvingade trutar med åtminstone en av kumlieni-typ. Så startade också gårdagen – redan i gatlykternas sken kunde jag kryssa av skrattmåsar och en hop vitvingade. Den granna avslutningen i skymningen under fönstret bestod av en nästan artren flock på vattnet – 146 vitvingade trutar anförda av en åda och en guding!!!

Gick en liten tur längs stranden österut på förmiddagen. Kom inte särskilt långt för jag var hela tiden tvungen att excersera tuben. Plocka ut de olika måsarna, skilja skarvarterna, scanna lommarna och hela tiden vara vaxs på det litet udda, en jaktfalk, en amris eller… ?!

Träffade en del turister som i mån av fågelintresse bara frågade om harlequin och Barrow´s, dvs strömand och islandsknipa. Tog beslutet utifrån gårdagen att inte ägna någon tid åt dessa. Har allt för bra och mycket obsar av dessa från förra gången, så tiden får ägnas häromkring. Också befogat med tanke på senaste tidens hallaballou och behovet av lugn. Men mest pga den enorma skådarpotentialen runt Reykjavik.

Hade inte tagit många steg innan det började rassla. En islom bland smålommarna, litet toppskarvar, en hundraflock skärsnäppor, ett vimmel av vitvingade med inslag av en och annan vittrut. Jag spottade två presumptiva jaktfalkar. Den ena var ingenting och den andra en havsörn. Så våldsam kalabalik på ön utanför och där rasade den runt, en mäktig islandsfalk. En flock spetsbergare lyfte och landade på vattnet, fem bläsänder kom inflygande mot mig – nej, bara fyra, den femte en hane amerikansk bläsand, säkert samma som rapporterades i Reykjavik 14 jan.

Matt vände jag i min favoritaffär vars priser tyvärr fick systemets av framstå som lågpris! Återgången desto härligare med mer jaktfalk, alkekung, lunnefågel, spetsbergsgrissla mm mums-mums!

Kort téstund med Eva på hotellet och kikaren riktad ut genom fönstret. Tog sedan hamnen för specialstudier av en ringnäbbad mås, senast rapporterad 15 jan – bör vara samma hade ngn defekt på vänstra handen som bra ID. Kunde jobba på gråXvittruthybrider, “amerikansk gråtrut”, “kumlieni”, en enstaka “kvarglömd” silltrut mm En 2K svartnäbbad islom fiskade på meteravstånd.

Skymning och det var dags för saegreifin, sjöbaronen, med hummersoppa och fiskspett. Sedan hotellets Spa med bastu och varmbad till den skitdyra björen (ölen). Kan man sova bättre än på detta!

Titta på nedanstående artlista. GÅNGAVSTÅND hotellet i strålande sol över snöklädda fjäll och blågnistrande hav.

Vi landade i sista dagsljuset och hann uppleva både snöbyar och solsken på bussresan från flygplatsen. Första fågeln som fick mig att haja till var en mörk ungtrut, amerikansk gråtrut??? – men nej gradvis tycks unga gråtrutar mörkna västerut! Kanske något att tänka på när man försöker artskilja den amerikanska gråtruten.

Andra fågeln blev förstås Icelandic Gull, vitvingad trut. Dock inte häckare på Island utan på Grönland och längre västerut. De västliga småorkanerna som toppridit vår vinter har tydligen dragit med sig en massa av dessa fåglar österut, bl.a. aldrig tidigare skådade mängder på Färöarna. Många har varit i dålig kondition, vilket möjligen kan hinta fler orsaker liksom att ovanligt många visar karaktär av västliga rasen “kumlieni”.

Litet roligare att vi fått njuta ovanligt många ex i Sverige. Da´n efter jag lämnat Gotland slog Dennis och Julius till med Gotlands officiellt tredje fynd. Med Harald och Anders G var jag först, dock med reservationen att Lassarna Blomman och Tydén varit före men…. 

Min smolk över missat årskryss reparerades inom ett dygn med en nästan identisk 3k-fågel i Göta älv!!!

Tillbaka till Island och sista titten innan mörkret. Två korpar i fight med två nästan jämnstora rovisar, isländska jaktfalkar!! Och två måstearter bärgade redan. Gullölen sitter fint i nypan!

När jag så tar tredje steget år 2012 på mitt “listande” –

några tankar!

Roligt att laborera kring rapporterandet. Finns Svalan, Club 300 och någon mix eller bara sitt eget. För mig utgör Svalan som grund och ett eget kit bästa alternativet. Jag gillar att exponera vad jag tror mig se men har svårt att inordna mig i någon sorts ordning för det.

Som exempel kan anföras mindre skrikörnen på Gotland 2010. När jag ser den, först av alla, rapporterar jag till personer som kan larma (club300!), jag lägger in den på Svalan och skriver en utförlig redogörelse för observationen och beskrivning av fågeln på min blogg (länkat på Svalan). Formellt har jag försummat den standariserade rapportblanketten och min observation underkänns, trots att observationer senare (med mina inlägg som bakgrund?) godkänns!

I min värld är detta knasigt, men jag är medveten om att människor tänker olika, och jag hävdar inget tolkningsföreträde på vad som är rätt eller fel.

2012 – så ser vi att Gotland startar med två giganter Pastorn och Smitten, där den sistnämnde också kastar sig in på Club300. Mellan dom en annan stålman, Lennart W, som dock får svårt i längden, delgotlänning som han är. Sedan en blandad hop som kan ställa till det – om dom vill – alltså rapportera!

Anders och jag attackerade så smått i stormbyarna på Kronholmen. Hyfsat med dvärgmås, skärsnäppa, gråhakedopping mm. Dessutom en gråsäl som vältrar sig i vågorna.

79 arter och en hyfsad start på året!

3:e januari och dax för rejäl flogg. Anders frustande i dörren och Saaben i Mullerskt raseri på gårdsplanen.

Ned med adrenalinet i hamnarna Västergarn och Klintehamn. Narda- var är pillen!? – bogin so far! Träffar alltid lika trevlige David L med sin apportkamrat, en fågelhund av okänd börd.

Färden söderut lugn och sansad. Plockar litet på “listan”, björktrastflock med en rödvinge vid Sproge. Klassiskt avvik ner mot Grumpvik, men bäcken igenväxt, viken översvämmad och fågelborden inaktuella denna höst-vår-vinter. Plockar ändå bofink och ringduva.

Kettelvik fågeltomt tills man blickar längs “rangen”, kungsörnar och havsörnar i parad och roviskampen börjar, 3-2 till kungsisarna! – so far.

Får hjärtat i halsgropen när vi skumpar ned mot Rivetspetsen – Juppen, den rättrådige! Men han skrockar gott – med ålderns rätt…!! Vi installerar oss bakom vresrosen liksom 30 år tidigare. Gott med Folkeryds sista “dagenefter bröd” — och så det absoluta klimaxet – jag trodde det inte fanns något som Anders orrmackor vid Kronholmen. Men det ultimata att skida ut på myren och hitta den unga tjädertuppen i toppen av en björk, hänga den i bastun, en heldag av tillagning och såsberedning, i dubbelmacka inkrämad med trögflytande sås, bakom vresrosen, blek vintersol i nästankuling. Herredumilde va´gött!  Tre stjärnor med plus i Michelin!!!

Blev blek motprestation från min sida med tretåmås och Uffe, han fick nöja sig med en torr kanelkringla. På topphumör till Faludden. Roviskampen hårdnar 4 kungsisar, 2 havsisar, 2 ormisar och en fjällis. Vi får dock ge upp Stockviketornet, omgivet av “giftet som omger Visby stift “. Icke dessmindre drar vi genom tinnitusen både skäggmes och sävsparv och genom starren stjärtand, snatterand, bläsand och kricka. Vid parkeringen fin trastflock med rödvinge, taltrast och stare bland alla björkisar. Havsisarna kvitterar i rovisracet till 4 lika. Men pille, var är du?

Tämligen nöjda mot farfars favoritaffär, att botanisera bland flaskor från när och fjärran är som att plocka det bästa ur en havsfågelskådning eller en djungelflogg eller …

Vi gör ett litet sidestepp över Grötlingbokyrkan och Eke. Och där i lätt gryningskänning vet jag genast vad det är – en, två, tre, fyra, fem, sex RÖDGLADOR och plötsligt är roviskampen avgjord och den så ofta skamarten fixad!! Och favoritaffären blir än roligare!

Ett Glad Nytt År

Glada gott men Anders tjäder godare

Redan på nyårsdagen i vansklig dimma till Gotland.

Allt gick dock väl tack vare Mats Barre med dotter. Bjöd inte bara trevligt sällskap under färden utan också skjuts per “Hassela taxi” med chaufför Jörgen till stugan. Därmed hämtade jag in flygförseningen med råge!

Härligt, tyst, friskt! Men ihärdigt regn på morgonen och första fåglarna, blåmes och talgoxe vid 10-tiden när Anders dykt upp.

Vi gör en liten “slowstarter” i Klintehamn, där vi träffar prominenser som Harald och Ulf. Salskrke och smådopping i Viken. På fälten härliga örnar, kungs-och havsörnar. Stor sångsvan-och gåsflock med kul inslag av prutgås och mindre sångsvan.

Vi har joggat igång ett GOTT NYTT ÅR!