Olof Armini om fåglar och natur

Litet skamfilad blev det istället Visby med Anders 2 november i den ihållande dimman. Janthe ringde piggt om drag på ökenvaren och brandkronade på Storgrunn. Vi tröstade med pannbiffsmackor på klassiskt fik och jobbade ihop en strömstare i Fridhem och en nötkråka över vägen vid skjutfältet innan JJ drämde till med bergstaigasångare på Storgrunn.

Nog litet att grunna på när Anders drog på morgonen 3 november, medan jag blev vid min läst. Fick mellan dont-varven ihop skäggmes i Paviken, snösiska på Svältis och både stjärtmes och svart rödstjärt i trädgården. Men. ack på Sudret åter en 15-årsrepris, ökenstenskvätta. Definitivt en bakflytsskjuss och passa sig för att inte ge upp eller bli för negativ.

Kommer trots allt till ro och spankulerar in varfågel och mindre hackspett på golfbanan 5 november.

Så en stjärnklar natt men vi drog ändå, Anders saknade ju ökenvarfågeln och jag en triss arter. Bra skjuss direkt på Storgrunn med bergstaigan, en stund superfint på marken och lät litet, men sedan bom stopp – den försvann och allt annat putz weg. Drog blåhök som årsare numero 227, inte så pjåkigt och flera som Jörgen, Thomas C, solen och Folkeryds läckerheter lyste upp.

Litet skönt när man gått igenom ett bakflyt utan att gå under och tog en vanlig pansjojobbardag 7 november som direkt belönades i sista självande dagsljuset när en mäktig falk paddlade över mig, en annan datumart!!! – JAKTFALKEN! Bara förargligt att ingen annan tillstädse.

Den 8:e satt Anders och jag och bara väntade att den skulle dyka upp vid fyren. Istället fint dykandssträck med en praktåda i ejderflock som landade vid Utholmen som absoluta topp – om inte? – en juvenil tretåig mås mot söder. Mindre sångsvan och gråhakedopping och jag hade kommit upp till ytan!!! 230 arter lika med förra året och delad 6:plats=Godkännt!

Anders stack emellan med att blocka eventuell split av “phoenicuroides”, hösten 3:dje(?) på ön vid Barshageudd, medan jag “soffar” första Nordiska fyndet redan 1986!!!

Grann avrundning i kanonväder, lätt västlig bris och sol, vid Fyren 11111111 med blåhök, havsörn, pilgrimsfalk och så magnifikt JAKTFALKEN, för Anders och mig att njuta.

Och 12:e back i Götet med duvhök och sångsvan från köksfönstret. Så halvannans timmes stålhingst till Saluhallen och favoritbutiken med sidestep till Änggården och två sparvugglor och en hoper bändelkorsnäbbar!!!!

Borta och hemma bäst!

Som vanligt sviktar man litet som skådare när man skall byta från en lokal till en annan – ” skomakare bliv vid din läst”. Och skådandet från Olof Rud och Joberg har varit osannolikt bra i september och oktober.

Stäpphök 10 och 17 september, mindre flugsnappare 16 september, taigasångare 9 oktober och så sparvuggla 22 oktober. Grymt och var kunde man se mer. Jomenvisst Gotland i skiftet oktober/november kan inte göra någon besviken även om viss tid är dimma, mörker och nederbörd.

24 oktober landade vi på Visbyplattan. Hyfsat genast, droppade redan da´n därpå in litet på listan som varfågel, salskrake, stjärtmes, vinterhämpling och fjällvråk.

Den 26 slog Anders och jag till rejält. Ett sträckös av framförallt trastar förbi Västergarn toppas med en bändelkorsnäbb. Vid fyren och väldoftande kaffe med godsaker dansar det in en intressant piplärka, som sedan hittas halvvägs mot Svältis, VATTENPIPLÄRKA, en “datumflyttare!!!” vid den här tiden på golfbanan. Den är kvar da´n därpå, även för andra att njuta.

28 blir det stordrag. Saaben victormullrar fortfarande i gammal god stil ut på Faludden. Vi hittar genast den brandkronade kungfågeln ute vid Faluddenfyren – Anders lättnad får de sista dimslöjorna att skingras, han missade igår! Vi träffar  årets skådar”etta” Fredrik Ström alias Mr Örnvråk. Tillsammans skåpar vi in svart rödstjärt, berglärka, skäggmes, mindre sångsvan och rödglador. Belåten handling i favoritbutik i Hemse.

Lustigt nog pratade Fredrik om en varfågel på Västkusten som fotats och enligt honom hade drag av en sydlig variant – för den 29 klipper densamme till med några bilder på en ökenvarfågel på Nyudden, den fågel som väl är min suktare såhär 2 november. Den svarta “phoenicuroides” ses också igen, om samma? – tycks vimla av dom, Skåne, Halland, Blekinge, Medelpad, Tyskland!!! Kontrar lamt med en snösiska på vägen ned mot Svältis.

Hamnar i litet vakuum med dimmor av olika slag; inspekterade och godkända spisar ryker in och läcker, datorn är utnyttjad till sista bytesen och ger snart upp, lantlivet kräver ved, städning, odalhantering mm mm. Men Anders mer rutinerad angående lantlivet fångar in en kungsfiskare i Paån och tipsar om dvärgbeckar i Vgarnviken. Själv mäktar jag med en högst normal varfågel, brunsiska och bläsgås.

Kavlar upp ärmarna!!!

Laddade efter utbrottet med brandkronade på Faludden 28 oktober bestämde vi drag på ökenvarfågel eller annat valfritt godis onsdagen 2 november anno 2011.

På morgonene laddade Anders batteriet till bilen som laddat ur under natten. Inte bara batteriet hade kämpade med laddning under natten. Undertecknad tänkte ladda hem en ny version av Internet Explorer. Efter halvannan timme ungefär halvett kom beskedet, diskutrymme saknas. 4 och enhalvtimme senare, klockan fem kom ett larm på telefonen, ingen el! I rökdoften från kvällens inrökning från kaminen startade jag frukosten i stearinljusens sken.

Men så kom elen, när jag startade datorn laddade den snällt in nya Explorer, Eva kom fint i väg på sitt livs första ridning, – Islandskuse, förstås – och rapporterna strömmade in om ökenvarfågel, örnvråk och en ny brandkronad kungsfågel på Näsudden.

Om inte, en jämra tjocka, som på den gamla tiden när man drog till Hoburgen och längs Kettelvik kunde höra mistluren samtidigt som man knappt såg vägen. Varför blev man inte i sänghalmen. För det har Anders och jag blivit idag.

Ser till tröst på 300:an och “blast of the past” att 1986, detta välsingnade år, sågs Gotlands första ökenstenskvätta på Svältholmen 2 november.

Bläddrar i anteckningsboken som nyss var framme angående svarta rödstjärten av östlig typ.

“2 november 1986. Sista lovdagen. Fint väder, men när kommer lovets “pärla”? Ut på Svältis, där flyger en vitgumpad fågel iväg. Men vadnu, en stenskvätta! ÖKENSTENSKVÄTTA!! Vilken glädje. Vilken njutning. Efter hand anländer allehanda skådare. Farsan försöker ta´kort med en radio! På Hoburgen klämmer dom en brun/videsångare. Bara tråkigt att David inte var med.”

Ett gott minne i dimman.