Olof Armini om fåglar och natur

Vi gick in i Julafton med fin konsert av kattuggla i duett med vårsjungande rödhake. Anslag av våren, ljusare, varmt och fjärran vinterstämning – gott på 3-timmars cykling tor Naturstensvägen i Mölnlycke för att lämna julblomma till “di sma”. Hann med fossekallar i Grevgårdsdämmet och ca 80 sidensvansar i Jobergs fruktträd, innan egna julbordet – lungt, stilla och välbehövlig tidig sänggång.

Nödvändig nattsömn för Juldagens 4-timmarsfight med två kalkoner i Bergsbos kök. God hjälp av David, Pascal, Lydia, Claudia och Zacharias! Resultatet när Eva ansluter, en magnifik fågelmiddag med såser, sallader och övrigt tillbehör. Nöjd hemma sätter jag mig vid datorn… MEN VA VA VA!!!

ROSENMÅS I ÖCKERÖ HAMN!!!

Man kan bli galen för mindre. Varit stationär hela eftermiddagen.

Sedan jag läst en artikel i någon lokal fågelblaska i början av 80-talet har tre små karismatiska måsar från norr varit något av mina önskearter, tärnmås, ismås och rosenmås. Som sig bör kunde jag först stryka tärnmåsen på önskelistan – minns särskilt en blåsig oktoberdag på Hönö, när Magnus U hoppade ur det första nyanlagda vindskyddet och en 1K tärnmås trippade i skummet innanför “stenen”. Ismåsen kom därnäst – i Lerkil årsskiftet 2004/05. Cyklade 27 december 6 mil tor i duggregn för att se den en andra gång!

Rosenmåsen har dock varit en riktig “bogey”, som jag “sniffat” på många gånger. Redan 28 maj 1989 var jag bara ett andetag från en rosenmås i Paviken – eller såg jag den utan att veta? – klen tröst att vara i gott sällskap! – Big Lasse himself, vi letade förtvivlat och förgäves fram till skymningen bland dvärgmåsar i allehanda dräkter.

Så två sniffar på Hönö under 2000-talet, en fick tummen ned av mullorna i Högsta rådet, den andra “säker”, sågs någon timme innan på Kråkudden den 9 maj 2006 mot S. Jag såg en liten tärnlik mås, bakifrån mot N från färjan strax innan Pinan! Mycket riktigt dök det upp en jämnårig rosenmås i Bohusläns norra skärgård under sommaren! Men, men…

 Kan den vara kvar imorgon på Annandagen? Bestämde tidig utfärd. Hade ändå tänkt åka ut den 27, då det skulle blåsa. Oj, vilken orolig natt! Tänkte på Gröns gröna biätare. Vred mig till klockan tre innan jag gick upp för dubbla gympapass, hockeyfrukost, spartansk matsäck (skulle bara kolla och så åka hem????) lätt klädsel. Klockan bara 0530 och lika bra att ta bussen en timme tidigare 0601 från Spalding. Längs Avenyn får jag sällskap av hemvändande kids som supit, spytt och snuskat. Känner mig som “peeping Tom” och viss lättnad att byta till mer rekorderliga 24:an på Hjalmar Branting. Redan vid 0730 i beckmörker på färjan.

Vid avstigningen på Pinan rycks jag in i en bil av globalskådaren Per Thylén, som med kolleger är på väg till måsen. Vilket flyt, vinden har också mojnat och allt upplagt. Planerar redan att på förmiddagen hälla upp whiskyntriumfen i favoritfåtöljen!!

Sakta ljusnar det och snart hörs och man urskiljer enstaka måsfåglar runt piren. Tätare är dock skådarleden, som fylls på efter varje färjanlöp. Lovande med några tretåar. Det är tyst, få säger något. I så fall något om hur andra sällsynta måsar visat upp sig, alla varianter och pendling mellan hopp och förtvivlan. Efter några timmar ger några upp, åker för att kolla en vattenpiplärka eller … En något uppgiven men också mjukare stämning infinner sig. Småsnackar med några, kollar in 6 sädgäss, skärsnäppor och både alkor och tretåar som annars varit högvilt. Tom en minisniff på en vingbandsmås som försvinner bakom några kobbar vid Grötö. Finner tröst att trösta, Thomas M och Dennis N har åkt från Långshyttan i Dalarna, ca 6 h bilkörning, men visar härliga takter.

Så börjar det regna och Per T, räddare i nöden, ger bilskjuts och många tröstens ord. Steppar av på Guldheden, inte med fjäderlätta steg till datorn och nästa chock, klockan 1500 strax innan skymning är måsen tillbaka!!! Märkligt nog står jag pall och kan till fullo njuta julfest med grannarna. Skratt, glam, mat och mycket dryck och ändå sover jag fint och vaknar lagom till 0708-bussen.

Nu djävlar! All by myself och lagom flyt. Blåser rejält, men inga regnvibbar. Travar en halvtimme från Pinan till Björnhuvudet, yttersta piren i Öckerö hamn. Det är ljust fastän solen inte riktigt stigit upp. Möter några skådarbilar – På väg hem!!?? – Lovande!? När jag viker runt hörnet på sista skutan och tittar ut på piren, färre skådare än igår men omgivna av vimlande måsar, och där är den redan med blotta ögat, ROSENMÅSEN. Ropar nästan ut den men alla har sett och vilka stunder på rosa moln i rosa gryning. Stämningen idag uppsluppen och alla pratar med alla – För mig som för många andra, “Tänk igår – Hu!!!”.

Här några länkar till bilder av David L som förstås var där redan första dagen

Svårt att veta var man skall börja. Men overall på närhåll ligger naturligtvis en ung dvärgmås nära till hands storlek, svartvita intrycket, lätta flykten. Diagnostiken är uppifrån, vit hätta, isolerad svart fläck bakom blåtira runt ögat och smal, liten näbb. Tydliga svarta V:n på övervingarna och mörkgrå täckare på undervingarna i kontrast mot breda vita vingbakkanter. Så den långa stjärten ytterligare förlängd av mellersta svartspetsade stjärtpennorna! Uppe på piren var långa akterpartiet och korta ben frapperande till snabba ryck likt en vadare (simsnäppe-association).

Här några bilder av Thomas och Dennis, som om jag spekulerar rätt hann åka Långshyttan torotor, megatufft och med gott humör – stort grattis!

Thomas kommenterar själv, dåligt ljus, regn mm. Jag tycker särskilt vänstra bilden “ger” mycket, t ex vita vingbakkanten och gråa halsboan, som är en åldersobunden vinterdräktkaraktär! Andra bilden fångar vad många tyckte svårigheten att direkt plocka ut den mot unga tretåar.

Träffade så några Alingsåsare och vi kunde svamla om Tegelbruksviken, Bolltorp mm. Lars A erbjöd skjuts till Kråkudden, han var sugen på vattenpipen på Ärtholmarna och jag kände för litet havsfågelkör vid Kråkudden. Innan skönobsade vi en spetsbergsgås i en 30-flock sädgäss och en rastande stormfågel med tretåar och rosenmåsen vid piren.

Vid parkeringen till Kråkudden valde vi väg, Lars startade med Ärtholmarna och avslutade med Kråkudden, jag gjorde tvärsom. Lars drog vinstlotten, klockan 1200 passerade en adult rosenmås, som tidigare siktats på Vedholmen och Öckerö, Kråkudden på bästa avstånd! Vad kunde jag bjuda emot som lämnade Kråkudden 1100!? – förvisso med en klykstjärtad stormsvala och för att återupptäcka vattenpiplärkan, till mångas glädje!

Länkar bild från alldeles när jag lämnat den

Tack Bengt K, på plats som öbo! Dubbla vita vingband, utdraget (bakom ögat) vitt ögonbrynsband, vita stjärtsidor, gul näbbas, varmt brun grundfärg. Vad som inte framgår är kontrasten mot grått huvud och vit grund på undersidan. Sällskapade med skärpiplärkor och relativt rak bestämning om man fick den i kikarsiktet. Och flera fick chansen när vi väl lokaliserat piplärkorna.

Avslut sedan från färjan när rosenmåsen låg och kajkade med en ung dvärgmås och några tretåar i sundet. Det långvingade, långstjärtade gjorde nu fågeln mer tärn o/e tärnmåslik, flyktsättet likaså plus att kanske som embryo till rosaton ett rödbrunt “cast” i dräkten. Den var mindre lik tretå men framförallt dvärgmås än förväntat!

Bifogar länkar till Martin A:s suveräna videosekvenser. Ni kan kolla och se vad ni själva tycker.

http://www.youtube.com/watch?v=wlP1KLfbzc4

http://www.youtube.com/watch?v=EysrfK8SX3s 

 Numera sover jag gott på tärnmås, ismås och rosenmås! 

Dippen blev till slut ett härligt dopp i grytan!

Hösten har bjudit ömsom vatten ömsom vin.

Bra inledning några dagar i september på Gotland med Anders. Forsärla, ägretthäger, nattskärra och höksångar de första fem dagarna i månaden!

Hyfsat flyt “hemma” i Götet toppat med en riktig Hönöraid, ljusbukiga prutgäss, storlabb, fjällabb, mindre lira och grålira på topp.

Så några kanondagar med Anders i Falsterbo. Bara att jag fick ett SverigeXXX, inget mindre än Tönn, den radiomastförsedda större skrikörnen från Estland! Tunga obsar på taigasångare, örnvråk och stäpphök plus mycket, mycket annat.

Hem i början av oktober och nya Hönödrag, 2 stycken med klykstjärtade stormsvalor, bredstjärtade labbar, gråliror, tärnmås, lunnefågel och alkekungar.

Så följer en lång torka med få vattenhål – trots en lång sejour på Gotland i hetaste tiden, men det mesta missas. Vattenpiplärka, bergstaigasångare och jaktfalk uppfriskande i oaserna på ökenvandringen.

Liten ljusning tillbaka på Västkusten med vimmel av sparvugglor och bändelkorsnäbbar i Änggården.

Hösten avslutas och vintern inleds med våldsamma vandrande lågtryck och glödhett på Västkusten, men omständigheterna vill inte. Lyckas till slut ta mig till Askim och en brednäbbad simsnäppa  i december och vintermörkret känns inte helt kompakt!

På Luciadagen den 13:e bestämmer jag mig – Imorgon, oavsett vind eller regn! Inte optimala utsikter, vinden bra men sydlig och regn mest hela dagen. Ändå iväg och fint flyt, nöjd med Evainspirerad nyekipering, buss 18 så 24:an och färjan till Hönö. Lugnt och fint och det regnar inte. Bra promenad Pinan till Kråkudden, allt som allt ca 2 timmar från dörr till dörr. Vadet har förvandlats till ett oöverkomligt sund och jag möter dagens enda skådare, Ingvor S, som gett upp och vänt. Muntrar upp henne med att det alltid finns något litet prång! Själv chansar jag på “livsfarliga stenarna”, man måste memorera in “banan”, stenarnas placering och vattnets rörelse och sedan är “de bar å kör”, som Stenmark sade. Lyckades och ensam i vindskyddet, bara det en framgång. Ett flöde av tretåiga måsar bådar gott. Någon sula och stormfågel  – dock litet långt ut, vinden är väl sydlig. Tuben är precis uppmonterad när en stor tung lom kommer emot mig från norr. Så typiskt för en islom, ofta högt och nära:

Grov näbb, ganska mörk, kraftigt huvud, vit inskärning i det svarta på halsen, kraftiga vingslag med amplitud, rejäla årblad till fötter. Teckningen mörk med diffusa gränser på huvud/hals och något ljusare ryggparti ger associationer till 1 – 2K-fågel. En SVARTNÄBBAD ISLOM!

Litet oturligt alldeles efter lommen anländer Ingvor S ridderligt beledsagad av en ungersven, som burit hennes packning den normala vägen över det nu flyende vattnet. Tyvärr har namnet på ungersvennen fallit bort, men han är synnerligen giftig och på hugget. Vi öser in tusentals tretåar, hundratals tordmular, sillgrissslor, stormfåglar och havssulor. Det är lika mycket tordmular som sillgrisslor, många rastar alldeles utanför oss. Vi ser en knubbsäl och en och annan mörk stormfågel, men inget riktigt ess. Då apporterar vår unge vän. Han har nosat upp en mycket intressant grissla, som har vänligheten att landa utanför stenen:

Han har sett en grissla med karaktär tyder på en SPETSBERGSGRISSLA! Jag får se den på vattnet med två sillgrisslor. Den har en neddragen huva, grövre näbb, svartare dräkt, mindre storlek och jag anar ett vitaktigt vertikalstreck vid näbbasen – verkar nästan 100. Tyvärr får jag inte se den förrän nästan en timme senare när den flyger söderut, då tillsammans med två nya skådare Lars P och Nils A. Först är jag övertygad, men mindre så när jag ser den flygande. Mitt obsande tyder efter några turer mer på en 1K TORDMULE. Litet udda men allt som jag sett faller inom ramen plus att jag kunde ana en liten ljusning bakom öget när den låg på vattnet – contra spetsbergare!

Intressant och jag kan inte annat än imponeras av det fina arbetet kring upptäckten av den intressanta fågeln. Mitt inlägg får inte ses som ett sänkande av obsen utan som ett tillägg i debatten! Alla uppskattar den pulshöjande stämningen i skyddet, den värmer. Liksom solen denna vårlika dag i december!!!

Dags att avrunda för barnbarnen kallar, som Lars P och jag skojar. En gammal toppskarv, en alkekung och så slickas strandkanten av …

… denna så läckra fågel, och så pedagogiskt inte minst tack vare Lars Ps suveräna bilder. Tar mig friheten att länka till Svalan!

Dubbelfläck på undervinge, tvåfärgad näbb, bukighet avslöjar arten, BREDSTJÄRTAD LABB! Jämnbandade armpennor och övergump avslöjar ålder, 1K! Färgfasen torde betecknas, mellanfas!

Tack alla medobservatörer och speciellt Lars för fotona.

Avslutar med att passera icklängre-existerande vadet med 2 skärsnäppor och 3 skärpiplärkor! Sedan barnbarnen!!!! I sanning en ljus grå vardag på Hönö!

PS Idag när detta skrivs har jag varit på Lillhagen och spanat in ca 25 granna bändlar i lärkträden.

Härlig natt och vilken frukost!!!

Däst på inhyrd stålhingst till Västra hamnen. Virrar runt i stormbyarna med gnistrande solsken. Till slut står gänget där, i lä av några skånska pilar. Stefan C, Pierre U, som rodnar sött när jag påminner om havererade gråsuggan på Hoburgen på 80-talet och en rock´n-rollare plus flera till.

Helikopterplattan med än mer horisontankor än Hönö. Inte bra med min handkikare, trots att alla vänligt bjuder på tittande. Kan hjälpligt titta in sulor, tretåar, dvärgmås, storlabb, brelle, små-o storlom, samt både sillgrissla och tordmule. Men som för de andra blir det varken tärnmås eller brednäsa som ses från för oss synliga utposter, Barsebäck och Lomma södra!

Ack, ja när man i Vättern ser en stormsvala så…!!!

Gjort förnyade attacker mot Askimsviken.

Efter att hört en sparvuggla två ggr från balkongen åkte jag ut till viken i strålande sol på måndagen. Stor samling och den här gången var brednäsan extremt samarbetsvillig. Ändå får man förstå den som ställde sig något åt sidan och ifrågasatte vissas närgångenhet.

Brellen visade upp sig längre ut i Viken liksom mängder av tretåar och två stormfåglar (varav den ene togs omhand på tisdagen, utmärglad och trött). I det sammanhanget kan man undra om det var samma brelle som sågs vid Amundön idag. Två alkekungar kunde vaskas fram bland nästan tjoget sillgrisslor. En svärta, här ganska ovanlig, låg och fiskade mellan Hovås och Marholmen.

På torsdagen fint väder men klent utbyte. En ung tretå på simsnäppans plats, några sillgrisslor och svärtan kvar.

Idag spännande färd mot söder, Malmö. Eva skall nobelfesta med vännen Marina imorgon och jag tänkte bekannta mig med helikopterplattan vid Turning torso. En mycket djärv attack mot arternas art, som just nu får den redan vita ismåsen i Värmland att blekna än mer, atlantpetrellen.

Tyvärr har vindutsikterna förändrats till det sämre för Lomma-ryssjan till förmån för Hönö mfl ställen norröver. Har haft ett sanslöst motflyt med min annars så framgångsrika Hönöstrategi. Efter att tidigare i höst klämt nästan allt har jag i rask följd missat stormsvala och nämnda petrell plus en jämra massa smågodis!

Har istället fått njuta en klockren resa, bussen hackade sig fram i snömodden klockan kvart-i-sju, tåget lämnade centralen prick 7:27 och bröt sig fram genom stormbyar och störtskurar med tunga snöbollar till Malmö exakt 10:08! Jättefint hotell, Mäster Olof – förlåt Johan var det visst, men jag heter ju Johan Olof Harry – HÖ! Kanonlunch på Sture och fin promenix ffg i Pildammsparken.

Få se imorgon och Scaniaparken!!!

Härligt! –

Efter lång skådartorka. Inte på grund av något speciellt utan bara alla dessa banaliteter som staplas på varandra och till slut blir till något hindrande. Lätt att bygga upp men ack så svårt att få bukt med.

Efter stor fest igår, då jag klokt bara luktade på korken, tog jag pensionärskortet och 58:an till Askims kyrka och därifrån till Otterbäckens utlopp i Askimsviken. Hälsades välkommen av en värstingskur från Atlanten. Men också av några trevliga skådare och i töcknet, om jag dristade vända mig mot regnet, en BREDNÄBBAD SIMSNÄPPA.

Än mer lyfte jag när regnet försvann, en tretå seglade förbi och fler trevliga skådare dök upp. Toppade så med en BREDSTJÄRTAD LABB och skjuss hem med alltid lika trevlige Jan-Åke N.

Underbart att nå oasen efter denna ökenvandring som belastats med hägringar från havsfågelskådarna – brellar, klykor och brednäsor i invasionsantal toppat med stormsvala och megan atlantpetrell på Hönö och idag på Nidingen!!!!

Invasionsarter jag trots allt fått njuta är bändelkorsnäbbar och sparvugglor i Änggården. Hemmavid tycks både kattuggla och rödhake ha anammat sydligare vanor och sjunger på för fullt. Pillen från Gasklockan drar oregelbundna jaktturer utanför köksfönstret, medan duvhöken visar upp sig dagligen.

BACK ON STAGE