Olof Armini om fåglar och natur

Arla morronväkt 10 april. Gympa, frukost och ned till Centralen.

Eva på tåget strax före 8. Hinner fixa så hennes mobil funkar med tågets WiFi och kasta mig ur järnvagnens käftar i sista stund. Istället för Evas väninnor och Örebro blir det Östra sjukhuset, Härlanda tjärn och Brudarebacken.

Där flera prominenta skådare, något upphetsade – det har obsats 10+ Ringtrastar i gryningen! – och precis när upplysningen nått mina öron flaxar två svarta med vita bröst förbi. En ivrig fotograf jagade in i ett snår. Det tjackade väldeliga och åtminstone fyra Ringtrastar flög iväg.

Lugnet lägrade sig på kullen och alla skrockade trastligt belåtet. Än ljudligare när årets första Fiskgjuse attackerades av ytterligare en Ringtrast – en riktig Ringtrastfrossa.

Avslut med fina sången av Forsärlehanen i Delsjöbäckens översta fors vid Töpelvägen. Kul att tänka att David och jag såg vår första Forsärla, 1979 på hösten vid Brudslöjan, en liknande fors på Hunneberg!

11 april och “sovmorgon”, 0400!

Bernt organiserade grymt bra efter min individuella start. 0630 5an till Bögatan. Där stod Anders med caretan på vid gavel – bara att plocka in och veckla ihop sig – för vidunderliga 1,5 h över Väsjötaslätten – Alingsås, mitt fädernehem, Dovhjortar, Rådjur och nästan till Myråsen, där morfar växte upp!

Vi landade på Fågeludden i Billingens sluttning och Hornborgasjöns NO-hörn. Jämfört med förra året ett insmickrande fint vårväder. Vi kunde bestiga rotundan och i lugn och ro spana in mängder av godsaker, som toppades av tiotalet SVARTHALSADE DOPPINGAR, några nära och fint och en RÖDGLADA, som svävade över dungarna på andra sidan sjön.

Undra på att matsäcken smakade och samtalet smattrade. Förra året hackade vi tänder.

Litet hybris missade vi naturligtvis avfarten till Trandansen och fick en sightseeing förbi ganska rotiga lantbruk, fjärran den blomstrande jordbruksbygd vi åldermän mindes!

Framme ett kacklande och trumpetande. Ett virrvarr av skådare, Bertil P, Classe H mfl och fåglar. Bland ca 5000 Tranor slet vi fram 10 SPETSBERGSGÄSS, en Bläsgås, en hybrid KanadaXGrågås, 3 Bruna kärrhökar, 2 Havsörnar som russin i kakan.

Traditionsenligt avslut uppe i Flisens fågeltorn vid sjöns utlopp, där koordinaterna för sjön också ligger. Mycket fint, Fiskgjuse och Fjällvråkar kalasnära och ytterligare en hybrid KanadaXGrågås.

Bernt (och Anders?) nådde 99 årskryzz – förargligt att vi missade Mindre sångsvan, trots att vi passerade Trandansen en gång till för Anders kvarglömda kånk.

Så denna turs – en helt fantastisk sådan! – svanesång mot solen som sänkte sig i väster!

Stort och varmt tack till Bernt, arrangör och Anders, chaufför samt båda excellenta skådarkamrater!

8 april och lugna puckar! Kolliderar med vintertid i tvättstugan. En timme försenad blåsig promenad uppför Brudarebacken. Ingen Ringtrast men sjungande Trädlärka, rastande Lappsparv och på nedvägen vid Delsjöbäckens övre forsar de vassa visslingarna från en grann Forsärlehane.

Kastar mig på 5:an till Valand och Domus för räkor och kylling samt givet några 7,2 av bara farten. Lagom att knö sig in mellan två barnvagnar på bussen. Krystar mig ut redan på Vidblicksgatan.

Steker så 8 rödspättefiléer, rensar 1 kg räkor, bakar en banan-och chokladkaka… David ringer och vi bestämmer 0530 imorron – destination Varberg.

9 april och upp 0330. Hinner storgympa, frukost, tvagning och adekvat tarmtömning. David har stora bilen och komforten omsluter oss. Vi får fint snack och passerar “grävlingsstråket” söder om Kungsbacka – minst fem överkörda djur, innan ett iskallt Gubbanäsan. Åtminstone jag hade satsat på typ försommar!

Ändå lyckades vi fånga in det mesta och bästa som bjöds, de första Kentingarna, några Sulor, minst två Toppskarvar och ett hyfsat drag av framförallt Ejder, Sjöorre och Smålommar.

Batteriet i kameran var urladdat så mina förhoppningar på litet sträckbilder grusades. Istället blev det tätting-flogg på Näsan och i Bengtssons häck, Mycket Gransångare och Rödhakar, Stenskvättor och årets första Lövsångare. Inte det riktiga losset men…

Reservatet förnekar sig dock aldrig. Redan vid gamla fågeltornparkeringen utmärkte sig Skärfläckor, Vitkindade gäss och Kenska tärnor i sällan skådad mängd. Några Rödspovar lyste grant i gräset.

På vägen till VOF-utsikten laddade vi med varsin McMenu. Mumsande spanade vi in Brun kärrhök, Fjällvråk, Fiskgjuse och några Spetsbergsgäss. David lekte med sin laddade kamera och jämförde med mobil + tub.

På ganska exakt 700m vann mobil + tub under rådande omständigheter. Men ganska sanslöst att det blir så bra i båda fallen.

Vi började fundera på refrängen. Hässleholm och ev Mindre bergand lockade inte, men kanske Utteros och 2 Ägretter? Micke Nord dök upp och sade att de lyft och dragit norrut. Och så fick vi litet flyt, rakt framför oss som från ingenstans. Och plötsligt kryllade det av dragare – också som från ingenstans.

Vi drar norrut. Via gamla Varberg blir det en avkopplande tur till “hem ljuva hem”, men fortsättning följer imorgon.

Ny era på G?

Eller – undertecknad, för första gången utrustad med en “riktig” kamera.  Snapshots rätt ut genom köksfönstret. Skatan i relativt bra väder, ringduvan i svår dimma/dis. Båda på ungefär samma avstånd, ca 100m!

Läckert tycker jag, även om epitetet “kanonfotograf” lär dröja om ens…

Kan väl tycka att 50 år av “hård”skådande omfattar några “eror”. Definitivt en ny era för mig, den med kamera, om än sent i livet. En annan var kring -75, kikare och -80, tubkikare! Andra paradigmskiften kan jag väl avläsa i något mjukare mindre tekniska termer.

Fågelmässigt borrade jag litet med en presumtiv Engelsk Sädesärla, Motacilla alba yarrellii i Slottskogen. Ryktades om den redan 28 mars, då Lennart H fotade en intressant Sädesärla vid Stora Dammen.

Här ser man att bröstlappen är litet flikig i nederkanten och går bakåt som en axelklaff. Man ser också mörkgrå bröstsidan och anar mörkgrå rygg.

Här ser man mörkheten på ryggen som mörknar mot hjässan, men ännu inte är lika mörk som hos en fullt sommarfärgad gammal hane. Man ser också de utbredda mörkgrå kroppsidorna, som inte förekommer hos nominatformen.

Ytterligare en bild på ryggfärg, flank, bröstsida och axelklaff. Så en bild med en normal hane “alba” i förgrunden.

Här använder jag tekniken och preciserar ytterligar. Observera också hur nackdoket går långt ned och diffust övergår i ryggens svärta. Tredje tertialet ser också aningen sliten ut. Sammantaget indikerar detta en 2K hane.

Naturligtvis går det aldrig att vara 100% vad gäller “smutsigt” DNA, när det gäller så närstående former. Men det är ett typiskt, plats, tid, ursprung – inbrott av en art/ras som kan breda ut sig hos oss. Så här års och kanske litet extra just i år har det också flödat in,

1. Ägretthäger, Casmerodius alba. Redan etablerad häckfågel på Gotland. Finns också en liten tendens till hybridsvärm med Gråhäger, Ardea cinerea. Lustigt nog finns en sådan redan i Florida för de Nearktiska parallellarterna där!
2.   Svarthakad Buskskvätta, Saxicola rubicola. Många par, bla i Göteborg och på Gotland. Häckar sporadiskt i S Sverige och sedan länge en häckfågel i Danmark.
3. Brandkronad Kungsfågel, Regulus ignicapilla. Är numera häckfågel i Skåne och sporadiskt i övriga södra Sverige.
4. Trädgårdsträdkrypare, Certhia brachydactyla. Har sitt stronghold i V Skåne. Häckar sannolikt.

Bar å let, som Stenmark sa´!