Olof Armini om fåglar och natur

Fältbestämning, fåglar, miljö, natur.

Övre Briljant och Änggården

without comments

Sitter vid datorn och har samtidigt

koll på insträcket över Götet.

En gröngöling vårskrattar och jag njuter!

Träffade Bernt på tisdagen 0541 vid Sahlgrenska S. Han, by-foot, och jag by-bus.

En magisk morgon, dimbankarna kom och gick.

Vi lyssnade till domherrar, svartmes och årets första bofinkar.

Vid Finnsmosse njöt vi hembakt äpplekaka och två Kanadicker på  isen.

Bernt gick hem för att farväla Rosa på resa.

Jag blev till det hela, en våryster Sparvuggla, en sömndrucken Kattuggla. sjungande Trädkrypare och Stenknäck.

Så dj-vla typiskt!!!

 

 

Written by admin

March 14th, 2019 at 4:04 pm

Skådarens (s)Kärpiplärka

without comments

Kärt ämne är varför/vad är fågelskådandet – allmänt och för dig?

Skrivits en del om detta, både avhandlingar och skönlitteratur.

Alltid lika kul att läsa.

Man kan se skådandet ur ett existentiellt, filosofiskt och mänskligt perspektiv.

Man försöker uppfylla sitt belöningssystem; bekräftelse, flockgemenskap…

Som med annan sysselsättning – Här finner vi roten till doping i idrotten.

Inom skådandet kan man på ett myller av bestämningssighter inte bara gotta sig i bilder och skådarbriljans

Utan också strävan att hävda sig, att få en plats i hierarkin

Och bilder förresten, fungerar inte de som pengar i exempelvis idrotten!?

För fågelskådning är väl att titta på fåglar, som längdhopp är att hoppa långt, eller…?

MEN

För att rensa systemen ett litet skådartips

LBJs, Little Brown Jobs, benämns små bruna fåglar, obestämbara och mycket frustrerande!

Skärpiplärka samlade en stor mängd taxon under ett artnamn, skönt tyckte nog många, tills för några decennier sedan.

Dedikated, jobbade exelenta skådare ihop taxon som kunde särskiljas genom utseende, utbredning och i viss mån läte. Mäktiga auktorer anammade detta och så hade vi plötsligt en hoper LBJs att skilja på:

  1. SKÄRPIPLÄRKA, ROCK PIPIT (Anthus petrosus)
  2. VATTENPIPLÄRKA, WATER PIPIT (Anthus spinoletta)
  3. HEDPIPLÄRKA, BUFF-BELLID PIPIT (Anthus rubescens)

Den sistnämnda ligger dessutom bra till för ytterligare uppdelning  SIBIRIEN PIPIT och AMERICAN PIPIT.

Många önskar nog att artpolicyn, kanske med hjälp av mikrobiologin/DNA återställer ordningen.

Men hav förtröstan och se tillfället att höja din egen skådarkapacitet och glädje!

Papper och penna. Rita en piplärka, fuska, kalkera, sudda, slösa på papper och bly!

Sätt dig sedan vid datorn och hitta på nätet utsökta bestämningsartiklar av exempelvis Reino Börjesson, Pipits in Northumberland o/e på surfbirds.com. Fyll i detaljer, du läser om, på “dina” ritade piplärkor. Hitta sedan foton (hårdvaluta) på nätet och jämför med dina ifyllda teckningar.

Och jag lovar att redan nästa gång du fightas med dessa LBJs har hopplösheten förbytts i ren SKÄR glädje!

Hup-hup

 

 

 

 

Written by admin

March 10th, 2019 at 6:33 pm

Full fart Mars-19

without comments

Våren är här och på många ställen i Sverige bla Gbg stämmer det med SMHIs kriterier.

Vi klämde en vårropande Kattuggla 1 mars afton,  på hemväg från vinprovning.

I säng efter midnatt och upp som en tupp sex före sju.

Matsäck och övrig outing-kit till lättgympa och frukost.

0900 slöt jag dörren om en snusande Eva och anslöt till en pigg Bernt. I en spinnande Volvo av bästa märke.

Dimman låg hotfullt på lur, men skuggade inte våra förväntningar. Bernt var görtaggad på Vattenpiplärka (VaPL). Jag hade väl nästan lovat – i fyllan och villan.

Och mitt raskryss på Stejnergisvärta verkade har försvunnit i dimman så…

Som vanligt ett slaktfält av Grävlingar längs E6, som vaknat till den sista vilan – dystert.

Vid Bua ett snabbeslut, om en timmes omväg för Sveriges just nu säkraste VaPL. Men elusive obs på Gubbanäsan en större utmaning, som fick förstatjing.

Jag hade litet ågren, VaPL är notoriska sisådär/kanske obsar, svåra att få grepp om och kanske inte tillräckligt ovanliga att jobba på – som många av trutderivaten!

Tomt på Gubbans parkering och jag lovprisade Eva och hennes – “när du tagit på dig, ta ett lager till och ta dessutom med dig ytterligare ett lager”. Bernt var topprustad och tillskrev mig, Evas devis – jag hummade och klädde mig.

Litet struttande på snart 80-åriga ben och klädda som månfarare. Mycket bistert, en bitande kall SW 8 ms, gråmulet. Ut till sydvästligaste hörnet på “Näsan”. Muntrade upp oss med ett tiotal Toppskarvar, årets första Strandskator och mustig matsäck, CumPane-frallor med stekta ägg & kaviar.

Och så gnisslade det till i hörapparaten, men bara en Koltrast i stenskravlet. Gav upp och retirerade längs södra stranden. Bistert, några kråkor och Bernt på hugget – en Större Strandpipare. Tuff “hemgång” och vi hade nog båda gett upp, förutom humöret!

Så! – jag ungefär 50m före Bernt – typiskt hoppflygande lågt utefter stranden – ett gäng Piplärkor, typ Skärpiplärkor(SkPL). Adrenalinet rusade, snabb strategibedömning; 50 m tillbaka, upp på en liten platå, tuberna på plats, en perfekt tångbank.

Det rörde sig! En SkPL, en till, en till i tången. Så en upp på en sten – och där satt den!!! Flera minuters skönobsande av en klocker VATTENPIPLÄRKA. Allt förarbete på plats. Bernt hade räddat artsupen. Jag andades ut.

Har på skissen samlat consensusindicier som vi såg.

1 Gulorange innerdel på näbben

2 Tydligt, långt, vitt ögonbrynsband

3 Grå nacke/livligt brun mantel

4 Två tydliga, vita vingband

5 Distinkta, mörka streck mot VIT bakgrund på nedre bröst och flanker

Hur man betonar de olika karaktärerna beror litet på om man är i Northumberland eller i Halland. På första lokalen är det vitheten på undersidan och i Halland fa fläckarna på bakre flanken. Den här passerar överallt och Bernts whisky är räddad.

Litet kul att kolla en skärmbild på Per Gajemos VaPL på samma lokal da´n innan – samma!?

Kanske svårt att se, men kolla på Apan så ser ni att punkterna faller in en efter en! Grattis Per G och tack för bilder!

Resten blev en Eriksgata för två kungar! Och redan hem 1600 – till John Blund!

Written by admin

March 6th, 2019 at 6:21 pm

Posted in Uncategorized

En månad för tidigt Feb-19 Västergarn

without comments

Många fågelskådare liknar slutet av februari 2019 vid slutet av mars ett normalår – fågelmässigt.

SMHI stöttar med all-time högsta februaritemperatur i Sverige och stora delar som är vår!

Själv kan jag bara hålla med.

Sportlov på Gotland, 80-tal och ngn frusen Skogsduva på barfäck framför cykeln!

Idag flockar av Skogsduvor på fälten och spelande Ringduvor längs Paån.

Star-och trastflockar en masse!

Sjungande Dubbeltrast vid tomt 510, 27/2, hördes först en månad senare på 80-talet.

Sångsvan och gäss vältrar in.

Och så är vi där! Vad är fågelskådning, vad är fågelskådaren?

I grunden ett allmänmänskligt flockbeteende. Likt och lika så mycket annat.

Men speciellt i jakten på ARTER! Se, höra, bestämma, katalogisera, bevisa…!?

Sädgåsderivaten som väller in, förr en enhetlig massa av sk Tajgagäss.

Litterärt på Nobelnivå för den 73-årige jag och Nils Holgersson!

Men ornitologiskt ett gytter av Tajga, Tundra och Spetsbergsgäss.

Och man ser en skiktning av fågelskådarna.

Mobilen, instrument för skådandet! – Lägg ut bild/ljudfil och låt experterna bestämma vad…!?

Den hierarkiska uppbyggnaden av en flock!

Kanske även en gåsflock – hö!

Nå-nå! Vi ser att populationskartan ändras liksom flyways mellan häckningsplatser och övervintrings/rastplatser.

Förenklat – i det här fallet så tränger Tundra mot NV och Spetsberg mot Ö och i kläm kommer Tajga, min barndoms Nils Holgersson!

Men en mikrobiolog kan tänka att Tajgagenerna i hybridzonerna tar överhanden och om några decennier har vi bara Tajgagäss? – undra på att många skådare suckar uppgivet och likt strutsen …!?

Vad har jag sett – vad finns att se??

Låt dessa bilder symbolisera

Här finns ett antal derivat ; hybrider, inavel…eller!?

Symboliken är de dåliga bilderna.

Har detta förtagit något av min skådarglädja?

DEN ÄR PÅ TOPP!

 

 

 

 

 

Written by admin

March 1st, 2019 at 9:21 pm

Snabba ryck feb-19

without comments

Fick äntligen alla Tajga i 11-flocken. Återstår att avbilda Spetsbergaren och de 2 Tundra.

Tänk för ett halvt sekel sedan, 10000 Tajga kanske 100000 runt Tåkern, ngn Spetsbergare och ngn Bläsgås, Tundra pratade bara de riktigt vassa om.

Nu är en 11-flock Tajga högvilt bland Bläs, Spetsberg och Tundra – även på Gotland

Nya Flyways, nya populationer …?!

Written by admin

February 26th, 2019 at 9:17 pm

Gåsar feb-19

without comments

Redan vid avsteget från bussen!!!

Hade gått från flygplatsen till Visby i hällande regn.

Men så lättade molnen, jag torkade och steg av bussen typ kvart-över-tre, 2 timmar innan solnedgång.

Bland 30kg bagage letade jag fram kikaren och släpade allt ett par hundra meter åt “fel” håll.

Vilket vimmel; Sångsvanar, Tofsvipor, Skogsduvor, några mäktiga Havsörnar – och så GÄSS!

Har väl blivit den ornitologiska signaturen de senaste dagarna på Gotland och här i Västergarn.

Förvisso har jag plockat Sånglärka, Ängspiplärka och Sävsparv – häftigt tidigt om jag går tillbaka till mitt 80-tal

Men alla Grågässen, Kanadagässen ( med hybrider och diverse vitmenade derivat), Vitkindade Gässen

Plus en 11-flock Skogssädgäss (berikade en dag till 22 ex + 2 Tundrasädgäss), en gammal Bläsgås, en gammal Spetsbergsgås

Och övriga Gotland rapporterar två 14-flockar med Spetsbergsgäss

OJSAN! 

Written by admin

February 23rd, 2019 at 6:24 pm

Posted in Uncategorized

Islossning 2019

without comments

Vintern rasat ut. Eller vinter?? Tänk i ungdomens dagar, mil efter mil i vindlande spårlöper, skaren i glittrande morgonsol, hur långt, hur snabbt som helst, klivandes hem i dagsmejan med svetten rinnande ikapp med uppvaknande vårbäckar.

Blickar ut över en grådisig evighet. Inversionen pressar in nanopartiklar i porerna och frestar på humöret.

En Rostsparv, en putativ Tornuggla… och Halland med Större turturduva, Blåhake, Härfågel och Skåne med Kaisern, Större skrik o Trädgårdskryp. Allt tickar in på BA och Band. Senast Stäppörn på Öland och Härfågel på Sudret.

Sedan i höstas har det varit litet segt i fågelmarkerna, men gott om Bomber. Rödtrast, Svart buskskvätta, Rubinnäktergal …

Typiskt att både David och jag haft våra vassaste östliga rarrisar på Sveriges framsida, Brunsångare resp Vitgumpad busk o Bergtajgasångare. För att inte tala om våra två Blekseglare.

page15image1781216
Detta trots långa perioder på Öland resp Gotland, med stänk av subrarrisar, men inte mer.
Får vältra mig i utbudet på nätet. Det som förr dryftades i en liten fjällstuga miltals från närmaste ort. på British Museum eller på Safari Lodge i Nairobi – av skäggiga män i stridsmundering eller frack. Nu öppet för alla – och vilket bild-och ljudmaterial, i kvantitet och kvalité!
Man vet inte riktigt vad man skall ta tag i. David jobbade på en elusive American Herring Gull, Larus (argentatus) smithsonianus
Och vips var vi ingrottade i en träskmark, West palearctic gulls, North America gulls, Gull-research.org mm mm
Roligt och intressant.
Bemäkansvärt på ovanstående foton är vittrutsnäbben. Men fågeln är på sin tredje vinter och lika utmärkande är svart tertial-och armpenneteckning. Tillsammans faller dessas gråhet så nära ramen för nordliga “argentatus” att en sannolikhet inte ger utrymme för Sveriges första Kanadatrut.
Samtidigt hade den over there passerat som sådan utan kommentar?
Kallar den själv för AGHG!
Fortsätter man på nätet gäller det att gå med lätta steg för att inte snärja in sig. Seglare, piplärkor, ärlor – allt – och mikrobiologin öppnar fler dörrar.
Populationsöar hittas inte bara på öar utan litet varstans i gedigna artområden – hur analysera en DNA-variation!?
Intressant att rita artkartan när jorden är rund, inte platt.
Fräscht att dra Halland 13 feb, norr från Morup, med David. Gott att ersätta den ellusiva VATTENPIPLÄRKAN på Breviksudden med Sverigeårsaren Större Strandpipare i Galtabäck. Och en flödande rad primörer till en härlig samvaro.
Gott med Gutaland 19 feb. Hann till Stelor innan skymning och drog med fullt bagage lätt norrut. Trixade upp kikkerten och spanade in Pavikens kokande V strand. Och visst både Havsörn och den där Sädgåsflocken – men visst var de fler än 11!?
Men hem, packa upp, sova och i gryningsljuset en flock Rapphöns vid nya “gödselstacken” utanför fönstret. Fin start till fin jamboree!
Ett Kanadaderivat, hybrid med ???? Och på andra bilden del av 22 “fabalis”, 2 “rossicus” tv och en Bläsgås snett vänster de betande Grågässen. Totalt nästan 60 arter.
Smakar fint att knyta sig!

 

Written by admin

February 20th, 2019 at 10:20 pm

La Pared 3:e gången

without comments

Tredje vårvinterveckan, och tidigast för oss i Pared-iset!

Läge för sammanställning och genomgång, mars, februari och nu januari.

Märkbart kortare dagar denna gång. Hann aldrig skåda innan Eva dukat upp en härlig tallrik på frukostsittningen som startade 0800.

Föresatsen att hyra cykel och skåpa in några nära rarrisar, t ex Pygmérördrom och Mindre Sultanhöna kom till skam.

Den sistnämnda hade jag på armslängds avstånd, men latmasken och knäna sade nej. Och kanske också faktumet att dessa arter varit “common stuff” – för mig, i Östafrika.

Aldrig längre än 5 km från vår medelpunkt en härlig 2-etager bungalow med fri sikt över havet!

Litet fusk med transfer tor flygplatsen Rosario och hotellet. Mer än 5h på bästa skådarplats. Och det är intressant hur mycket tillresta skådare ser från bilen. Två nya Fuertearter för mig i år,  Silkeshäger och Kohäger genom bussfönstret tur respektive retur La Pared!

Trots ålderskrämpor som hälsporre och knän har jag (ofta med Eva) travat runt dryga milen varje dag. Dessutom gymmet och några simtag i poolen. Böljorna är oftast alltför strömmande och kalla.

Km efter km, timme efter timme. “Rekord” 16 jan när Eva och jag travade runt 12 km i fyra timmar, 4 taxa om totalt 14 fåglar!!! 7 Svartbukiga flyghöns räddade tillställningen skådarmässigt – och motion, frisk luft, himmel och hav Oj-oj. Träffade senare samma dag en tysk skådaramazon i Barrancon och kunde hålla med henne, “Nicht zu viel, aber was ist!!!”

Liksom Lanzarote i januari 1995 var det ont om havsfågel. Den stora mängden befinner sig på pelagiska äventyr runt Atlantiska Oceanen. De flesta “Calonectris” som dominerar kusten vid rätt väderlek om bara en månad, befinner sig utanför Sydafrika eller Sydamerika.

På Lanzarote kompenserade jag artlistan med en mkt fin vadarstrand. Annars står väl kampen mellan övervintrare (jan) och de första flyttfåglarna, ankommande o/e passerande ( feb – mar).

Som ses av bifogad uppteckning av behandlade taxa, observera en del med frågetecken, ger en vecka 50-60 st och sammanlagt på fyra veckor( Lanza inkluderad) är det ca 100 st.

La Pared 2019

För den som vill spä på sin WP-lista finns alltid en handfull “säkra” arter plus att man alldeles säkert snubblar över något oväntat. Antingen redan upptäckt och rapporterat.

Eftersom vattentillgången är knapp, så är förekomsten av Barrancos, bäckraviner som innehåller vatten styrande för naturen. Dom finns överallt, från nästan uttorkade och sterila till dom med rinnande vatten och rik växtlighet. De senare ger namn till/ har fått namn efter området, som La Pared Barranco eller Costa Calma Barranco.

Dom nära mig har hyst en rad finesser under de veckor jag varit där och som sagt varit (nästan) nåbara by foot. Kan ju nämnas Sibirisk piplärka, Större piplärka, Tajgasångare, Bergtajgasångare från Sibirien, Atlassångare, Ökenstenskvätta, Ökenbåglärka, Pygmérördrom, Liten sultanhöna från Afrika.

Amerikagäster är oftast arter som kräver vattenreservoarer, som mest finns kring huvudstaden Rosario. Andra våtmarksfåglar finns som närmast en mil bort vid Costa Calma. Havsfåglar först i mängd efter feb.

Eftersökta WP-arter finns, Ökentrapp, Ökenlöpare, Svartbukig flyghöna, Kanariebuskskvätta … Dessutom tycks Kanariegransångare och Kanariesiska skvätta över från övriga Kanarieöarna och invasiva arter som Rödgumpad bulbyl och Munkparakit förekommer.

Mycket intressant är också flera ö/gränsarter/raser som Korp/Ökenkorp, Varfågel/Sydlig varfågel, Turkduva/Skrattduva, Ormvråk/Örnvråk…

Övrig Wild-life är begränsad. Endast putativa valar är riktigt vilda. Getter, Kaniner och Jordekorrar har väl fått senkommen hjälp att förvildas!?

Och till slut det som finns får det att vattnas i munnen…!!!

 

 

 

Written by admin

January 30th, 2019 at 6:23 pm

Kanadick på drift

without comments

Jag gör som Muminpappan.

Romanen om den djärva Romresan startar med “min veranda”!

Eller Davids

En riktig läckerbit för freakar. Mörk med vittrutsnäbb!

Ganska lätt att hitta – hade den över Frölunda torg när jag gick från David.

Gärna en KANADATRUT (Larus smithsonianus), 3:e vinter, klockren i Florida typ 1990, när jag var där.

Men,men – hamnar  bland ytterligheter av ATLANTTRUT (Larus atlantis), BRITTISK SILLTRUT (Larus graellsii) och ISLANDSTRUT (Larus ssp iclandica) samt diverse hybrider.

Här fina parallellutmaningar från Island.

Och här fler!

 

Vågar påstå att Davids trut har västligt Atlantiskt ursprung. Hårda stormar!

problematik,

filosofisk, vad ägnar jag mig åt?

Människan är begränsad i sin uppfattning av “verkligheten”.

För sin mentala överlevnad strävar hon efter att “förstå”.

En ständig konflikt!

Det är roligt att bråka – TACK DAVID

 

 

 

Written by admin

January 25th, 2019 at 6:18 pm

La Pared 2019

without comments

Gått litet trögt på året inte bara på regeringsfronten utan även på fåglar.

Tunt i Götet förutom Prallen vid Knippleskären. Knappast lust att dra på örnarna i Skåne och än mindre Rostsparv eller Större Turturduva.

Kanske kan jag vara lika slug som de tre “Löven”! En repa till la Pared, för tredje året i rad!

Och denna gång litet tidigare, redan i mitten av januari. Eva på alerten, halva priset, bra flygtider mm – och som sagt fåglar!

Började fint redan på flygbussen till Landvetter. En Sparvuggla, dippad tidigare i år, över vägen!

Incheckning, Security, Chanel till Eva I flygshopen, bulle till pansjorabatt åt mig – nästan allt gick som smort. Dvs suveräna Happy Kitchen var stängt, så vi fick nöja oss med banan och medhavda mackor på den fem timmars långa flygresan. Vi landade exakt in-time 1505 lokal tid.

Fint iväg med liten buss. Nästan alla deltog i träningsläger med Friskis&Svettis, resten spelade golf – och så vi!

Från bussen sätts fågelstandar – tunt men exklusivt. 3 Silkeshägrar i en Barranco, ny art för mig på Fuerte. 2 Kanariebuskskvättor, öns enda riktiga endem. Annars Spanska sparvar, Medelhavstrutar, Turkduvor mfl common stuff.

Fint mottagande på la Pared. Vi får stuga med havsutsikt och skall nog klara 90 svettiga friskusar. Halvpension ett lyckat drag, en utsökt middag avslutar dagen.

Vaknade till lysande morgonstjärna med kompanjon. Och ljudliga Bulbyler förstås, denna nyligen introducerade art som fått stor spridning. NE kraftig vind, men inga surfvågor och bara 3 Havssulor på havsfågelfronten. Blir 9km i Barranco la Pared. Fick medhåll från en tyska med Swarrekusin till min handjagare – tunt men exklusivt, Glasögonsångare, Sammetshätta, Kanariefågel, Kanariegransångare, Kanariebuskskvätta och pricken över i:et en hane ÖKENSTENSKVÄTTA! Finns åtminstone en rapporterad på ön i år. Influx á la Båglärka och Atlassångare förra året? Fastlänningarna i Nordafrika brukar inte vara så rörliga, men steget är ju kort!

Eva vilar inte på lagrarna. Efter att ha spekulerat på en restaurang i Barrancon graderade hon upp vårt boende till en tvåetage i eget hus med denna utsikt

Drygt 20 arter efter första dygnet – GK!

 

 

Written by admin

January 16th, 2019 at 9:39 am

Posted in Old times,Resor