Olof Armini om fåglar och natur

Startade måndagen, min första vardag den här gången.

Gympa, hockygröt, morrontvagning. Raskt i kläderna och ned till Torborg vid borren.

Härligt och full fart som vanligt. Snart var det uppbrutna hålet i garnityret fyllt.

Ett svep på Konsum för kaffebröd och frukt. På hemväg kollade jag mail, där Eva påminde om paket på lille-Willy. En liten runda på 2 km och typ 17 trappor enligt min Hälsoapp.

Hem och på sekunden färdig med Lunch-kaffet och efterföljande disk innan Anders från NitroGlycerin står i dörren. Dom skall spränga och vill kolla hotande sprickor i lägenheten. Han är förtjust i lägenheten, en av de bästa i sta´n!?

Så ringer Bernt och föreslår nattlyssning imorgon kväll. Skönt behöver vila. Mailar Eva  och avslutar Bloodline med 3 avsnitt.

Så drar det igång!

Iväg strax före 1700. Efterjobbettrafik och näst sista bil på färjan. Bunkring på Hönömacken på väg mot Kråkudden.

Känns i god form och det blåser rejält. Möter Conny, som sett sulor och några stormfåglar. Vi hoppar som stengetter över den Bohuslänska graniten. Vinden får oss ibland att lätta.

I Hidet 1800 och en av de stora karaktärerna, Roger med Staffan.

Strålande sol och vågsprutet står i höghushöga staplar. Vi njuter trots svårskådat ljus och vind. Det tar i och ensamma efter 2100 har vi den olja som tvättar bort all rosten.

Oj-oj-oj sänggång midnatt och sista avsnittet Follow the Money go´nattsaga.

Tack David

Jag  har haft ett mycket gott fågelår 2017 hittills.

MEN

Trots att jag på både Gotlands-och Sverigelistan för året ligger så bra till som jag någonsin gjort.

Trots att jag travat runt som i fornstora dag. Dagligen på fågelrika rutter.

Trots att jag plockat massor av smågodis. Praktejder, Alförrädare, Brunglada mm – You name it!!!

Frånsett veckan på Fuerteventura har jag missat guldådern. Hela tiden och ibland medveten men – men!?

Känns jag inte litet rostig!

Som ett tecken från ovan, dagen efter min nedkomst på rikets framsida – 2 Roständer (Tadorna ferruginea) på Rivet. Öns artjägare slängde allt för händer och fötter och drog. Först en nitlott, men med rutin och litet tålamod återfanns de i kvällningen vid Stockvikens fågeltorn.

Min erfarenhet är att Roständer är litet luriga eftersom de inte är strikt vattenbundna och gärna rör på sig. Dom har också ett rykte om sig att vara flygvilliga/duktiga.

Här nedan en “äkta” Rostand i Regent´s park, London. En hona, hanen har ett svart band runt halsen.  Rostanden har kommit att etablera fritt häckande fåglar i NV Europa. Di lärde grubblar över om den skall betraktas som en etablerad kolonisatör eller bara som en dagslända.

Som konkurrent eller än värre hybridpartner har den Kaprostanden (Tadorna cana). Denna har tom frihäckat i Sverige. Den är mycket snarlik men har grått huvud och hals, honan har dessutom rent vit teckning kring ögat.

En del av de svenska fynden kan nog hänföras till denna population. Och man får som sagt se upp för inblandning av Kapand.

Av riktigt “vilda” ligger asiatisk ursprung bäst till. Den är där mycket vanlig och som sagt Aerodynamiskt lagd! Själv har jag sett den i Indien, mycket talrik. Kallas också där Braminanka.

Den Nordafrikanska populationen har sin kärna i Marocko, där jag sett den. Har nyligen etablerat sig på Fuerteventura, vilket jag skrivit om tidigare. Kan ju tyda på en framgångsrik kolonisatör, en invasiv art.

Inne på det ämnet förvånades jag  över att inte se någon Amerikansk kopparand, Ruddy Duck (Oxyura jammaicensis) i september i London. Vid mitt förra besök var arten lättsedd och jag har tom sett den i Sverige. Den utmålades för inte så länge sedan som ett hot mot den europeiska Kopparanden, White-headed Duck (Oxyura leucocephala), som den var på väg att hybridisera bort.

Blev då litet förvånad att  de enda kopparänderna i London och St James park var 2 friflygande “rena”  vithuvuden

Har så läst om den framgångsrika förintelsen av amerikanaren. Så ni som kryssat kan snart föra upp den på Garfågellistan!

Legendariska veckan-22 har timat, avslut på våren och inledning på sommaren.

På den “gamla goda” tiden var veckan klimax för fågelskådaren, och för många var den såväl start som avslutning på årets fältskådning.

Den tidens skådaradel vandrade helst runt i lågskor med solhatt som skuggade solen och bevarade aromen från cigarillen som dinglade i mungipan. Veckan nästan garanterade någon eller några illustra och färggranna rariteter. Skönt att inte behöva ta fram den oväliga kikaren, för Biätare, Blåkråka mfl kunde beskådas och njutas utan dylikt hjälpmedel.

Övriga 51 veckor skådades det mest bland kristallen på favoritkrogen. Där fastställdes dåtidens konsensus kring  Vår Fågelvärld, där författades bestämningslitteratur, utbredningskartor, taxonomi…

True life inhämtades v 22 och övriga tid via “murvlar”, vilka plöjde vattensjuka myrar, trotsade orkaner, besteg branta fjäll … Murvlarna hyllades, blev hjältar och legendarer – men de klandrades och hånades också. Allt efter tycke och skön hos “BirdLife” på krogen.

Kanske en bild av människan/skådarens kamp efter en balans i paradoxen, “struktur i kaos”. Såväl droger som hisnande äventyr ger åtminstone en stunds lättnad.

En del av paradoxen är att struktur gärna leder till kaos. Känner hur jag tumlas mellan murvlande fågeladel  och adlig murvel på stenstranden på Hoburgsrivet.

Litet stiltje, mumsar matsäck, Anders snackar med några andra skådare. Vad göra? Jobbar litet på det rika trutbeståndet. Gråtrut, Silltrut, Havstrut, Fiskmås och Skrattmås alla i ett rikt urval åldrar och dräkter. Borrar djupare och hittar några som väl kan benämnas Kaspiska trutar, allt enligt “normen”. Och så en pulshöjare som dessutom behagar att flygande visa upp sig, en 2K Medelhavstrut. Men orkar knappast belasta mig med dokumentationen som adeln kräver. Tipsar pliktskyldigast de närstående, som fortsätter snacka.

Och än jobbigare blir det med några mystiska, litet yngre Silltrutar ???? Ljusare mantel, större, nästan älgaktiga som Kaspiska, 2-3K. Knappast “intermedius” eller ens “graellsii“, västliga Silltrutsraser. Litet förmätet att slå sig för bröstet och bli stor i truten, har ju haft Armenisk trut, Stäpptrut och Tundratrut sida vid sida och ibland med andra som Östersjösilltrut och Östlig Medelhavstrut.

Kors i taket kan fånga bilder med mobben genom tuben.

Observera jämnstor med Gråtruten och stora tvåfärgade näbben. Rent sannolikhetsmässigt sitter det också fint.

Kul sedan att efterföljande dagar uppstod en liten hysteri på Trutuddarna på södra Öland och Gotland och det skådades presumtiva Tundra/Stäpptrutar i parti och minut. De flesta bestämdes till 2K och kanske några 3K snarast var avancerade 2k, vilket stämmer med deras ruggningscykel!

Förbaskat kul och jag jobbar glatt vidare med detta. Förstår också den strukturella drivkraft som vill bringa ordning i kaoset. Men samtidigt ifrågasätter jag om det inte vore mer relevant att slumpa all vitfågel som vimlar framför mig, Larus communalis. Mer ordning och vetenskaplig inriktning på likheter istället för olikheter – HÖ!

Här några shots på kandidater från BA. Bilderna och bestämningarna har murvlats fram av eliten av Sveriges skådaradel. Ni finner deras namn och mer på AP – förstås.

Mina första Svarthakade Buskskvättor var i april 1975 på Ibiza.

Härliga 2 veckor med Eva och David. Bärsele och kånk på ryggen, lånade cyklar, Domuskikare 7X50, Petersons Fåglar i Europa, Smusgam, Balearisk Sångare…

Så till första Sverigemötet. Oktober 1980, samma dag som vi såg Gotlands första Tajgasångare. Lasse J  svingade sig elegant över den militära taggtråden.

Nå, enligt dagens (Birdlifes) taxonomi var det en Vitgumpad Buskskvätta, så Davids Svarthakade två år senare vid Hamratippen konkurrerar.

I slutet av 80-talet meddelade Kaj att Kjaersgaards strand på Nordjylland och hans sommarviste, hade häckande Sortstrubet Bynkefugle. 

När jag något senare satt och kollade från de Jylländska sanddynerna anade jag nog en svensk invasion.

Och kanske, sakta men säkert. På 2000-talet spridda häckningar runt om, fa i SW Sverige. Tror nog att någon i Göteborgstrakten slunkit förbi, förbisedd eller mörkad.

Så den här kanske kan bli DEN…

Sedan en tid

Par i bra biotop, sång, stationära – men utsatta som vilket annat par som helst och dessutom okänd främmande miljö på + eller -!

Har sett arten här vid två tidigare tillfällen. Vi får väl se. Som vanligt debatt!

Jag funderar också över min Stonechat-status. En herrans oreda när antalet arter dubbleras eller tom tripplas. Snart är väl Ibiza-fåglarna Baleariska Stonechats. Och dom från Asien och Afrika???

Hej – å -hå. Bäst att bara njuta!

Stor – större – störst

Vem hade kunnat ana detta. I vintras eller bara för en månad sedan, 3e april när vi kom till Gotland. Hopplöst akterseglad av alla i Artligan!

Men så – sista dagarna i april – N:o 1 på Gotlandslistan och N:o 15 på Hela Sverigelistan. Visserligen har det hänt att jag legat bra till första halvåret, men detta!

Inget sker utan tur och skicklighet. Och skrytsamt börjar jag med det senare. På Fuerteventura plockade jag upp den gamla sanningen om tid och uppmärksamhet. Kikaren ständigt till hands, timtals ute i fält, miltals travande, sug aldrig ut dig, lugnt och säkert. Memorera, gå tillbaka.

Först på sjunde och sista dagen fick jag pangobsen på Kanarietrappen. Först efter flera tröstlösa plogningar av Barranchon satt hane och hona Fuerteskvätta så där kalas. Omvänt plockade jag helt oväntat Red-vented Bulbyl från frukostbordet och en Makronesisk lira fladdrade förbi, när Eva och jag dissekerade en Örlogsman.

Med detta i bagaget äntrades Gotland 3:e april dennes. En månad följde med dagliga milslånga vandringar och 5+h i fält runt Västergarn och med några matnyttiga hugg på Sudret med eminente Anders.

Detta påminner ju om fornstora dagar på 80- och i viss mån 90-talet. Också om Tanzania 76-78 eller Umeå 75-76.

Men all skicklighet i ära, allt hade fallit om inte…

Än så länge är det ett år med få sk “blockers”, alltså svåra obsar som kräver snabba och ibland långa utryckningar.

Det har varit hyfsat gott om fåglar, men ingen riktig omsättning. Stor omsättning ger ungefär samma effekt som blockers.

Dessutom Västergarn kryddat med Göteborg utgör en suverän “upptäckning” av Sveriges fågelfauna.

Därför var det inte så oöverstigligt, som jag först trodde, att plocka in och fylla luckorna i min artlista och sedan ligga i framkanten när nykomlingar som tex svalor började droppa in.

Men så, just nu, några dagar in i maj och en vecka i Göteborg. Max 2h i fält totalt och åter akterseglad.

Skall jag komma igen – IGEN?

Det sociala klassamhället Ornitologi innehåller klasser som Stringare, Strängare, Dragare mm.

Klam, typ Klam-Olof är också ett epitet, som placerar dig i ornitologins hierarki. När du upprepat hittar fåglar, som av Strängare försetts med en klammer och inte riktigt räknas. Visst är det fåglar men ändå inte.

Korsningar eller hybrider ligger nära denna klass. Också fåglar, men räknas inte riktigt.

Att tillhöra den här skådarklassen Klam o/e Hybrid placerar dig lågt i hierarkin. Förvisso över den lägsta, Stringare, men ändå.

Bara parentetiskt kan ju påpekas att överklasserna, tex Strängarna, kan stringa, klamma och hybrida utan att någon bryr sig. Så fungerar ju alla klassamhällen, att fuska är inte detsamma om du heter Svensson eller Gyllenkrook.

Själv hade jag inte haft någon större framgång i klättringen på skådarstegen.

På Gotland snabbt första ViggXBrunand och egentligen remarkabla PeposacaXRödhuvaddyk!!!

Och i bagaget från Vänersborg – Sverige-första Kanelanden!!! Men en Klam-art.

Men-men det är en hobby och får inte tas med större allvar än när man lekfullt brottar ned en motståndare i Judo eller tacklar en motspelare i fotboll.

Så torsdagen 20 april vid Stockvikens fågeltornsparkering träffade jag Lasse Tydén, som utöver sin eminens som skådare också har nyckeln till Faluddens snåriga reservatsregulering. Och det var en stor ynnest att få veta om en RÖDHALSAD GÅS, alltid högt på önskelistan och nu på plats, men kanske osynlig för vanligt dödliga.

Alerterade Anders, så båda på tårna, på plats i Stockvikens fågeltorn.

Anders på hugget, en mörk Vitkindad. Inte Rödhalsad, men hybrid eller klam, vi gick på högvarv.

Själv litet insnöad på Dvärgkanadagås, som art eller hybrid. Jobbade hårt med mobilen och kowan.

En hybrid helt klart. Vitkindad som en förälder får väl anses klart. Fågelskådning är trots allt i mångt och mycket sannolikhet. Som andra förälder blir min hypotes, RÖDHALSAD GÅS. Den är mindre med knubbigare hals och kortare näbb än de Vitkindade. Det vita horisontalbandet under vingen nästan diagnostiskt. Det svarta på hjässan “droppar” ned över ögat. Den har en kontrasterande mörk nacke. Det kan förnimmas ett rödstick på bröst och bakre delen av kinden.

Försöker man med andra alternativ som prutgås, dvärgkanadagås så snubblar man på motsägelser. Men, visst hybrider är hybrider. Samtidigt är detta en litet karismatisk hybrid och den har studerats en del. Läser man om detta så framstår denna individ som en prototyp.

Så min uppmaning, skygga inte, se det som en utmaning och ge fanken i platsen på klasstegen.

Tack till Anders, David mfl, som hjälpt till.

Ojsan, har plötsligt hamnat i toppen på skådarligan – åtminstone den Gotska. Fattas bara några futtiga arter för att vara n:o 1!

Idag mellan snöfallen skramlade jag ihop 80 arter. Bla denna Gulnäbbade Ägrett bland sina kusiner.

Ligger på 163 totalt i år på Gotland.

Hur går det till? Hade ju bara en handfull arter i januari och på Gotland var jag nollad.

Man bör ha tillgång till tid och ett bra läge. Man bör ha kunskap och fantasi att kunna förutsäga. Alltid ligga steget före.

Då kommer man långt i ett normalläge.

Skall man i slutänden vinna måste man dock också vara dragvillig. Dels för att ibland utvidga sitt område för att hitta säkra arter som man missat och så för att plocka bonusen som regelbundet ramlar in på svararen.

Att ligga på topp, dragen förutan – ibland ganska länge – är helt möjligt men tillslut måste luckorna stängas och bonusarna ramla in. Så i längden kan jag inte vinna om inte alla andra skiter i skådarligan.

Att jag både jobbar och har skoj med skådarligan är för att det stimulerar och ger näring åt mitt minne inte för att bli n:o 1.

David skrev på mail att han på sitt 44:e år, nu i april ädelkryssat BrandkronadKungsFågel. Andra gången han någonsin sett BKF!

Första gången borde varit ca 15 april 1990 på Sudret. Vi var på Rivet med Henrik, och Tudde hade dagen innan funnit en BKF i ringmärkningsområdet. Vi missade den och for vidare till Faludden. Där träffade vi Stellan som sett den, så vi återvände till Rivet och alas.

Året innan, 11 april 1989 på mitt 43:e år ädelkryssade jag BKF på Faludden. När jag utlät adjunktsvrålet, svarade Harald vresigt, “Jag har den i tuben!” Han spanade på en Kungsörn och hörde dåligt.

Det var andra gången BKF sågs på Gotland. Den första är något omdiskuterad.

Utan antecknande , räknande, artracande hade knappast minnet varit så skarpt.

Ett annat minne, mitt eget kan jag se ljust på.

David har redan vuxit ur min kostym och får fin trimning av Lydia, som på kort tid passerat det stora fågeläventyrets stjärnor. Hon lär in arter i en svindlande fart, noggrant med kamerans hjälp.

Och vad sägs om den här knappt 2-åriga skåderskan!!

Jag kan tryggt spana vidare i de sälla jaktmarkerna när den dagen kommer! Minnet lever vidare!

Senaste året har jag varit på outermost birdwatching spots för WP, Fuerteventura och Island, plöjt Londons halvvilda avifauna, bottenskrapat Göteborgsregionen liksom världsberömda Hornborgasjön.

MEN

Som legendariske Ingemar Johansson (inte Ingo utan Plåt-Ingo!) sa´ “Vad är Hullsjön mot Tåkern” och så för att förekomma mig “Vad är Tåkern mot Lake Nakuru”

På samma sätt kan jag säga om alla dessa mina senaste birding spots, “Vad är dom mot Västergarn”

Vi kom hit 3 april och redan första promenaden samma em ut på Svältis gav ett tiotal årskryss och en riktig juvel i form av en BRANDKRONAD KUNGSFÅGEL.

Har nu dagligen vandrat runt här i fjorton dagar. Och jag har skrapat ihop en artlista på 150+ arter. Matchar gott en hela-Sverige lista och slår alla de “bomber”-ställen jag nyss besökt.

Västergarn är en mycket bra all-roundlokal med maxat artinnehåll. Kanske en av Sveriges bästa om du håller dig till apostlahästarna och bara någon gång fuskar med cykeln.

Potential för en del “bomber”, superrarrisar, men andra bättre sådana lokaler finns även på Gotland.

På min tomt har jag i dagarna haft alla Sveriges häckande trastar. I vitgåsflockarna på lammhagarna har jag kunnat hitta Spetsbergsgås och Tundrasädgås. Idag en Svart Rödstjärt och i skyn både Havs-och Kungsörn.

En förmiddag gick jag en dryg mil och hade 80 arter – Grymt! – i början av april.

Som sagt inga “bomber” men en och annan påsksmäll

Paviken V stranden. Två rävar vid staketstolpen mitt i bild. Det står en Sångsvan i strandkanten. Partner finns och första icke-hybridhäckning på G??? Övriga arter får ni klara själva.

Rörhönor redo för häckning i S Paviken, kanske tillsammans med Pungmes?

Både Säd-och Bläsgäss bland Grågässen. Lämpligt nog en hybrid GråXKandadick också. Här kan allt hända!

Förra gången jag såg Svarthakedopping i Paviken var på 80-talet. Så idag!!

På 80-talet hade jag också första Svarta Rödstjärten på tomten. Just nu hoppar jag uppochner och kollar den här!

Jag säger det

SKÅDARE BLIV VID DIN LÄST!!!

Första gången april 2015

Andra gången april 2016 – repris

Tredje gången 26 mars 2017 – TRADITION!

De tre musketörerna under ledning av nestor Bernt med co-driver Anders.

Och så Benjamin, Olof som skådarstrateg.

Iväg exakt enligt tidtabell. Hann till och med tjingsa på Ann, Anders blomma.

Dimma till halvvägs Alingsås. Sedan allt bättre sikt, värmande sol, men kylande vind.

Rådjur och en ensam DOVHJORT med fortfarande dimslingor kring benen.

Gott avbrott vid Motell Motoristen i höjd med Vara. Till Anders värmande kaffe och läckra ostmackor, vassa obsar på Dubbeltrastar på en äng.

Och nu börjades det. En Fjällvråk ryttlade över ett fält. Vi svängde av mot Skövde efter Skara och där en Glada, minsann dagens art redan, en BRUNGLADA. Alldeles vid häckplatsen 2016.

Fågeludden vimlade som vanligt av allehanda Aves. Bara Olof hade nöjet att ana en av de dussinet Berglärkorna. Litet tidigt för de ultimata arterna, men fina obsar på en mångfald Gråhakar. Härliga promenader, härliga matsäckar i härligt solsken. Så sedvanliga omvägen till Trandansen.

Där ett myller av skådare och fåglar. En bit från tranrekordet, och vi kunde extrahera Spetsbergsgås, Bläsgås o Stjärtand.

Avslut vid utloppet, där vi fick briljera med gåshybrid och Storspov för några danskar.

Klockren hemgång med en flock DOVHJORTAR som bonus!

Grymt med 50+ arter. Tack kompisar!

I första hand inriktat på fågelskådning –

Allmänt.

En vecka på en främmande plats, som skall ge bäst utdelning kräver

1. Bra noter. Vilka fåglar och var, med alternativ för Target species.
2. Tillgång till adekvat transportmedel.
3. Ett samspelt gäng.
4. Disponera tiden.
5. Bra väder
6. Stålsätta sig mot dagens förvirring med art/raser/hybrider/domesticerade/introducerade.

FUERTE

Näst störst av Kanarieholmarna. I höjd med Florida, S Marocko och New Dehli. Öken och halvöken med mycket litet växtlighet. I norra delarna, närmare Rosario finns relativt mer vatten och mer växtlighet och djurliv, inklusive fåglar. De södra delarna är vildare, kargare men också snäppet mer exklusiva. Överallt får man jobba för sina kryss. Kan gå förbluffande lång tid och lång väg mellan obsarna.

Dom riktiga proffskryssarna tar ofta max en vecka för att flogga alla Kanarieholmarna plus ngn havsfågeltur. Det har  ju “hetsats” fram flera lokala arter, tex finns en handfull Blåmesderivat på de olika öar. Två dagar är normalt att lägga på Fuerte och då håller man sig så tight som möjligt kring Centralorten och flygplatsen Rosario. 65 arter är “normalt” på de två dagarna!!!

Min situation och strategi plus att jag inte är proffskryssare gav ett helt annat upplägg. Mitt strävansmål låg kring 40 arter med ultimata 50 arter på en vecka. Prickade ganska bra, med några tillägg på bussresorna tor flyget.

LA PARED

Den röda pricken på första kartan ca halvannan timme från flygplatsen. Hotellet ägs av Apollo och utgör ungefär halva byn. Inga affärer, inga krogar. Inriktat på sport, både för amatörer och proffs, trialton, surf, Beach-volley, cykling mm. Man har haft många landslag här och “Mästarnas mästare” från TV4. Mycket fint boende, service och mat.

Norr om området en fin barranco, inte helt uttorkad och med viss växtlighet. Söderut en milsvid sten-sand- lava-öken med inslag av torr stäpp. Västerut en vild och härlig kust med milslånga sandstränder. Strömt, höga vågor och mycket svårbadade stränder, men lämpade för surfing och med havsfåglar och valar.

Noter o Förvirring arbetade jag mig igenom några dagar innan resan och under resans gång. Nätet är en gåva på ålderns höst.

Mitt Transportmedel var Apostlahästarna

Sällskap Eva, som njöt motionen och friden, och Egna tankar

Tiden gick sin gilla gång

Vädret, som blir vad man gör det till, bra

Tur att jag inte förirrade mig i detta

“Fuerteventura Costa de Jandia and La Pared

12-17 Jan 2014 P32 Site 4 20-30 Black-bellied Sandgrouse came down to drink here on our visit but like Dave said in his DVD birds seem very wary and it is best using the car as a hide to view them and not going as far as the car park. P32 Sites 1,2 & 3 Being based in Costa Calma I spent many hours over 4 days wandering around in the desert here. Like Dave said it can be frustratingly birdless  – but BB Sandgrouse are often found here (but much easier to see at Site 4). Had several sightings of small groups of birds over the 4 days but only managed to find CC Coursers on just one occasion. No sign of any Bustards but there are only a few areas that seem to have the cover of scrubby bushes that they seem to like to hide behind (Site 3 down towards the sea has produced sightings in the past). S G Shrike, Kestrel and Raven appear to be the commonest birds and on some days you can even struggle to find a Berthelot`s Pipit. Dave raised the question in his dvd about many visitors staying in the south and after staying in Costa Calma this time instead of our usual base in Costa Caleta I cannot see any real benefits to being down south instead of central on the island.  Over 15 years ago when I first visited the island we stayed in Costa Calma and had reasonable success on the Istma De La Pared (p32 new book)  but on this visit I really struggled to find birds  – as Dave obviously did here in Aug. The wooded areas had very little with just the odd Chiffchaff and a few Goldfinch to be seen.  Will not be staying down south next time.  Costa Calma is not a very inspiring resort.  Lots more fun in Costa Caleta and much better birdwatching on the doorstep !! (Ian Cameron)

14/1/15 Any hopes we had of seeing BB Sandgrouse at the drinking site at La Pared went up in smoke when we arrived to find locals jogging (up and down the stream bed !!) and dog walkers  strolling over the birds favoured hillside so we headed up into the desert from Costa Calma and eventually managed to find a group of 4 birds feeding discreetly. Very few other birds here just a couple of Ravens and GG Shrikes. The saltmarsh/lagoon at Los Gorriones was all dried up so had little to offer but a pair of Egyptian Vulture flew across the FV2 motorway as we headed to Morro Jable (Punto Matorral) where there were plenty of Monk Parakeets, Spectacled Warbler, Linnet, Cattle Egret, Kestrel, GG Shrike and lots of Berthelot`s Pipits. (Ian Cameron)

Men jag hade förtröstan på  att med 10+ mil i de närliggande biotoperna skulle jag inte bara ha chans på mycket av det bästa i Fuertes fågelväg – jag skulle få frisk luft och färg på kinderna.

Det besannades med råge. Bara en liten plump – desto påtagligare! – smärtande hälsporre. Märkligt nog drabbades även Eva.

Men så till artlistan eller rättare fågellistan. För som jag nämnt så är det inte helt lätt. Följer skådarbibeln, Fågelguiden, som jag har på min mobil. Ibland saltar och pepprar jag med “överkuckun”, BirdLifes senaste direktiv och så litet kryddstänk från här och var.

Hoppas det blir en smaklig anrättning.

FÅGELLISTA

1. Rostand, Ruddy Shelduck, Tadorna ferruginea. 1 ex 13.3 med gravänder på La Playitas golfbana. 1 ex 19.3 flygande S från barrocon (?). Senkommen häckfågel på ön.
2. Gravand, Shelduck, Tadorna tadorna. 2 ex 13.3 La Playitas golfbana.
3. Mindre bergand, Lesser scaup, Aythya affinis. En hane 20.3 i ett vatten vid Caleta de Fuste S om flygplatsen. Naturligtvis litet suspekt – från bussen – men den här “pölen” hyste 5 Mindre bergänder och 3 Ringänder så sent som 2015!!!
4. Gulnäbbad Lira, Cory´s Shearwater, Calonectris borealis. 100-tals när det blåste på. 10-tal till enstaka vid mer laber vind. Definitivt den mest talrika och kustnära liran. Många distinkt tecknade “Borealis”. Hela lirköret är ett virrvarr, men med litet is i magen tyckte jag att jag redde ut det hyfsat.
5. Scopolis Lira, Scopolis Shearwater, Calonectris diomedea. Avviker från “bibeln” med artuppdelning. Svår att skilja från ovanstående, men såg ut som någon enstaka bland dessa.
6. Mindre Lira, Manx´s Shearwater, Puffinus puffinus. Som mest något 10-tal.
7. Balearisk Lira, Balearic Shearwater, Puffinus mauretanicus. Ett ex 17.3. Sågs mkt bra. Stack ut mot andra liror. Större, mörkare – men inte Grålira!
8. Makaronesisk Lira, Barolo Shearwater, Puffinus baroli. 1 ex 13.3. Nära och fint och gött. Ett sådant där “kanske”kryss. Har wobblat runt i Dvärgliresmeten så fastnar för den här beteckningen på det jag såg.
9. Stormsvala, Common Storm-petrel, Hydrobates pelagicus. Ett ex 17.3. Sällade sig till ett gäng fiskande liror utanför beachen.
10. Havssula, Gannet, Morus bassanus. 1 ex 13.3. 5 ex 19.3.
11. Smutsgam, Egyptian Vulture, Nephron percnopterus. 1 ex 14.3 o 16.3 gammal fågel passerade framför oss båda gångerna. Görgrannt!
12. Ormvråk, Common Buzzard, Buteo buteo. 1 ex strax S La Pared. Tvivelaktigt om inte troligare Örnvråk eller kanske egen art. Läs hur Birdlife ser på andra ö-ormvråkar i regionen. Okulärt köper jag i det här fallet Ormvråk.
13. Örnvråk, Long-legged Buzzard, Buteo rufinus. 1 ex 18.3. Kom seglande längs platåkanten mkt nära och fint. I detta fall sätter jag en peng på örnvråksderivat snarare än ormvråksdito. Alltså rör det sig om en lokal ras/art. Consensus – Buteo canariensis???
14. Tornfalk, Kestrel, Falco tinnunculus. Vanligaste rovfågeln, ses regelbundet, även från verandan.
15. Berberfalk, Barbary Falcon, Falco peregrinus pelegrinoides. Ett ex 15.3. Lyfte grymt fint framför oss och drog längs klippkanten ut över havet. Superobs men ayatollornas dom “bara ras”. Intressant att denna ras/art är top-target vad som än gäller, jfr Island och Jaktfalk.
16. Ökentrapp, Houbara Bustard, Chlamydotis undulata fuertaventurae. Nästan dagligen på högplatån. Ganska långt bort utom 19.3. Då fin närstudie av ett ex.  Verkar mycket svårflirtad och man får jobba en del. Men går att spåra!
17. Tjockfot, Thick-knee, Burhinus oedicnemus. 1 ex 13.3 o 1 ex 15.3. Litet bonus att också se.
18. Ökenlöpare, Cursor, Cursorius cursor. 1ex 16.3, >5 ex 19.3. Hörde lätet så sprang de runt mina fötter!!
19. Mindre strandpipare, Lesser Ringed Plover, Charadrius dubious. 1 ex barrancon.
20. Större strandpipare, Ringed Plover, Charadrius hiaticula. 1 ex dito.
21. Svartbent strandpipare, Kentish Plover, Charadrius alexandrius. 1 ex 15.3. Utflödet av bäcken strax N hotellet.
22. Grönbena, Wood Sandpiper, Tringa glareola. 1 ex dito.
23. Drillsnäppa, Common Sandpiper, Actitis hypoleucos. 2-3 ex dito.
24. Storlabb, Greater Skua, Stercorarius skua. 1 ex nära och fint längs stranden.
25. Medelhavstrut, Yellow-legged Gull, Larus michahellis atlantis. Allmän. Mitt i sörjan av trutkomplexet. Ibland svår att skilja från nedanstående.
26. Silltrut, Lesser Black-backed Gull, Lars fuscus graellsii. Ett allmänt inslag men inte helt lätt!
27. Kentsk tärna, Sandwich Tern, Sterna sandvicensis. Ett tiotal 20.3 i la Lajita.
28. Svartbukig flyghöna, Black-bellied Sandgrouse, Pterocles orientalis. Dagliga obsar. Ofta parvis. Mkt fint vid vattenställe strax vid hotellet. Minst 30 ex där 19.3.
29. Klippduva, Rock Dove, Columba livia. Kolonier i klipporna vid badstranden.
30. Turkduva, Ring-necked Dove, Streptopelia decaocto. Överallt utom i öknen. Skrattduva, Streptopelia risoria dom. en domesticerad form av Afrikansk turkduva tycks finnas och kan förklara några mystiska turkduvor på bussresan13.3.
31. Palmduva, Laughing Dove, Stretopelia senegalensis. Flera ex 13.3
32. Turturduva, Turtle Dove, Streptopelia turtur. 1 ex barrancon.
33. Härfågel, Hoppoe, Upupa epops. 1 ex 15.3 o 1 ex 16.3.
34. Munkparakit, Monk Parakeet, Myiopsitta monachus. Några ex vid Costa Calma. WP-kryss!?
35. Enfärgad seglare, Unicolored Swift, Apus unicolor. Sågs två gånger över hotellområdet.
36. Dvärglärka, Lesser Short-toed Lark, Calandrella rufescens. Karaktärsart i halvöknen.
37. Rostgumpsvala, Red-rumped Swallow. Cecropis daurica. 1 ex 20.3 barrancon.
38. Korttålärka, Short-toed Lark, Calandrella brachydactyla. 1 ex 14.3. Inte så underligt i dessa flyttider.
39. Kanariepiplärka, Berthelot´s Pipit, Anthus berthelotii. Också en karaktärsart.
40. Fältpiplärka, Tawny Pipit, Anthus campestris. 1 ex platån.
41. Kanariebuskskvätta, Fuerteventura chat, Saxicola dacotiae. 1 ex 13.3 från bussen, 1 ex 15.3 o 1 par 19.3 i “barrancon”  vid La Paridas golfbana, 1 ex 16.3 jagade insekter framför våra fötter! Äkta lifer, gött!
42. Svart rödstjärt, Black Redstart, Phoenicurus ochruros. 1 ex 20.3 la Lajita
43. Rödhake, Robin, Erithacus rubecula. 1 ex dito
44. Sammetshätta, Dartford Warbler, Sylvia melanocephala. 1 ex barranco.
45. Glasögonsångare, Spectaceld Warbler, Sylvia conspicillata. 2-3 ex platån.
46. Kanariegransångare, Canary Chiff-chaff, Phylloscopus canariensis. Läte och utseende indikerade denna art. Barrancon.
47. Koboltmes, Canary Tit, Cyanistes teneriffae. 1 ex 14.3 hotellet. Denna gång en split och kryss – förstås!
48. Varfågel, Great Grey Shrike, Lanius excubitor koenigi. Dagligen på våra turer. Speciell och snårig taxonomi men…!?
49. Red-vented Bulbul, Pycnonotus cafer. 1 ex hotellområdet och barrancon. Rapporterades första gången 2014 från närbelägna Costa calma. Inroducerad??? Rankas som en av de tre mest invasiva fågelarterna i världen!
50. Korp, Raven, Corvus corax. Vanlig. Har ibland förts till Ökenkorp, Corvus ruficollis.
51. Spansk sparv, Spanish Sparrow, Passer hispaniolensis. Mkt allmän.
52. Gråsparv, House Sparrow, Passer domesticus. En hane barrancon.
53. Hämpling, Linnet,Carduelis cannabina. 1 ex barrancon.
54. Kanariesiska, Canary, Serinus canaria. Några av tvivelaktigt ursprung, hotellområdet
55. Ökentrumpetare, Trumpeter Finch, Bucanetes githagineus. 2 ex 13.3. Vid vattenpöl vid La Playitas. Flock i barrancon.

Också en del Kaniner, Berberekorrar, (för)Vilda getter, en (knöl?)val och icke att förglömma 2 strandade Man-of-War, Portugisiska örlogsmän.