Olof Armini om fåglar och natur

Fältbestämning, fåglar, miljö, natur.

Archive for May, 2018

Home sweet home 15.12 – 19.12 2017

without comments

En långt utdragen ankomst, men så skön del av en lyckad SAFARI.

Vi kom “hem” till Lutembe, när solen drog ned i väster. Hälsades av Jackie, Pancras, 2 mycket underdåniga hundar och Jonathan

2 mycket lugna dagar och jag samlar ihop fina obsar på några outings. Vi vegeterar på tomten, i vårt hus och packar.

Litet dystert med all exploatering sedan första gången vi var här.

Avskedsdagen djärv utfärd i kanoter på Lutembe Bay. Kaj och Jonathan i den den smäckrare farkosten medan jag får uppblåsta “paddan”. Tur man är gammal paddlare.

Som alltid en del finesser. Specialare på Afrikansk beckasin vs Enkelbeckasin och Långnäbbade måsar samt mycket annat fint.

Så till Entebbe och den sägenomspunna flygplatsen. Min oro förbytts i genomtrevlige bemötande, vårt bagage bärs gratis, check-in mycket vänlig, trevlig och rask. Wi-fi fungerar excellent.

På planet vänlig steward som ger oss bättre platser. Tur Eva är med!

Beskedet att vi hamnar på senare anslutning på Schiphol inget nedköp, gratis lunch med öl och lugn ankomst till OR 19 dec

HOME SWEET HOME

 

Written by admin

May 17th, 2018 at 6:31 pm

Posted in Old times,Resor

Kvickdrag maj-18

without comments

Här drar man runt i Sveriges andra stad medan ett nästan tropiskt drag från SO drar in. Maj, den optimala månaden.

Ändå knorras det. För bra väder, dålig reproduktion förra året – eller kanske för högt ställda förväntningar?

Jobbar litet med alternativ rapportering, E-bird. Lodar runt kring Joberg. Ganska stilla men kanske fler Rödstjärtar och kul med Rörhöna i dammen. Dystert med ingen Mindre hackspett, arten för att förhindra ett asfaltshelvete!?

Ändock Större hack och Gröngöling! Totalt 30 arter. Kan bli ett tiotal till när det maxar och det borde det göra kring 10:e maj

Här på toppen av mitt Joberg, som bjudit så mycket

Frestade ett avstick till Kärralund och Brudare

Forsärla, en art jag kryssade hösten 1979 vid Brudslöjan på Hunneberg

Så igår 1530 på Band Gbg300, Nilgås i Välen, trist tamanka – men kryssbar

Har några taffliga obsar från Skåne och Halland. Har den från de Londonska parkerna.

Och från Africa, south of the equator, common stuff.

Har tom nedlagt och avmakat dess sega kött, som kalkongamen Kalle Anka tillagade på Thanksgiving i min barndoms serietidning.

Milt intresserad, men ändå fågelskådare och DRAG!!!

Dom 21 min till Chalmers krympte ihop. Skärper mig, gör några misstag. Springer förbi Chalmers bibliotek. 1 min när jag rundar sista gaveln på Chalmers huvud entré. 8:an på ingång. 250 m och jag trotsar röd gubbe och min smärtande hälsporre. Flåsar som ett lokomotiv och ser Sahlgrenskas akut som ett alternativ. Men passerar med återställd andning.

Kollar, har 6 min till 93 och Hults. Missar 94 till Näset – shit. Hoppar av på Ängås. 500 m och några gäss lyfter oroligt. Djävla typiskt!

Framme, halvvägs upp i tornet. Där går den ju!!!

fin uppslutning med Hans,Silke mfl – ett riktigt megadrag.

Hann med 2 bussar, 2 spårvagnar, handling på Willy – 1,5 h dörr t dörr. Kul!

 

Written by admin

May 14th, 2018 at 6:40 pm

Kisumu 14 dec 2017

without comments

Suger att dra vidare, detta var, THE PLACE, för fågelskådaren, som vågar spana själv!

Ut på “Death Rd”, ofattbara dödstal, men mest nattetid.

Vi passerar 3000 möh utan problem och dricker té vid samma teplantage som 2006. Minns igen – sic!

Men fartkontrollerna fastnar till slut för oss och det blir några sega timmar i Kericho, när Kajs diplomatpass inte står sig utan han står inför rätta. Vi befarade övernattning på ganska trist ställe. Ändå resonabelt och inte minst Eva får stöd från olika håll. Men ändå skönt att dra vidare inom hastighetsgränserna.

Till Kisumu, åter nostalgy-place för mig. Martin och jag bodde i lyxigt tältcamp där tre nätter 13 – 16 nov. Vi hade bökande Flodhästar utanför tältduken. inga Hippos denna gång men fint Nyanza club och fin aftonmat vid Victoriasjön med Eleonorafalk och Water Dikkop. Mindes och utlovade dom från förra gången!

Åter ett ställe(!), men 400 mil sätter sig i benen och för Kaj sög nog “Home sweet Home” med Jackie och Jonathan. Vi visste också att detta kunde bli jobbigaste biten, särskilt runt Kampala med mycket tung trafik, järnvägen är inte återställd.

Innan vi lämnade Kisumu kollade vi punkan som verkade hålla. Tänk vad dom klarade i Mkwaya mitt ute i ingenting!

Lång sträcka men gick fint till gränsstaden Busia. Nästan för lätt genom gräskontrollen, fick ågren fram till avgången från Entebbe, att vi inte fått tillräckligt med dokument – vid alla tidigare gränser hade vi fått så fina visum, ibland med foton och täckande en hel passida. Här bara en ynka stämpel, dessutom med fel datum. Men vem grumsar och så var vi “hemma” i Uganda.

Kort lunchpaus på det sista i matsäcken och resans ende hane Stäpphök.

Från Nilens källa vid Jinja till efter Kampala Traffic jam. Ändå orkade vi handla myggnät, presenter, öl resp – vem? gissa.

Så Lutembe efter nästan 500mil. Genom tre länder, från Nilens källor till Indiska Oceanen, förbi Afrikas högsta berg, korsat Rift Valley……

 

Written by admin

May 8th, 2018 at 4:57 pm

Lake Elementaita 12 dec – 13 dec 2017

without comments

Massajsteppen breder ut sig, när vi rusar norrut mot Kenyagränsen, Namanga.

Otroligt att följa vår framfart på mobilen, en del är rena science fiction annat nästan retro- 40 år sedan!

Tomt-tomt, så kommer några massajer vandrande.

Alltid litet tufft med gränser-visum, men Namanga går fint. Aningen gräddfil med Kajs “diplomat”pass.

Inne i utkanten av Ambroseli NP så vi passar på

matsäck, fortfarande lite konserver från “civilisationen”, lätta på trycket och gamar, storkar mm och en riktig hit var TARTARFALKEN på en stolpe. Tänk att jag såg min första 1977 i Riften!

Innan vi hamnar i Nairobi. Busy-busy, en av de stora storstäderna i Afrika som lever upp till allt det vi nu försöker undfly.

Ändå litet nostalgi för mig från besöket på Svenska skolan med Martin, 11 november – 25 november 2006. Återser Kibera, världens största slumområde, och Ngong Hills, Karen Blixens gamla lya. Vi besökte båda ställena.

Nu är det faktiskt jag som anför!

Tänkte Nairobi NP, där jag förra gången såg en hel del djur, bla lejon. Nu såg det tomt ut på djur men det blev ändå nästan så när mitt kort sögs in av ett ATM. Tryckte frenetiskt och tillkallade beväpnad vakt och där kom kortet och vi drog vidare.

Visste inte riktigt, men kom efterhand på att det måste vara sjön mellan Lake Nakuru och Lake Navaisha     – Lake Elementaita, som Desireé från Svenska skolan, Martin och jag lunchat vid 13 nov-06 och som är ett russin i kakan.

Och visst, när vi sökte oss fram till Pelican Lodge, höll vi på att aldrig komma fram. Isabella, Pied, Turkestan, Isabella, Stentrast – det tog aldrig slut och så minns jag förra gången också. Mitt i pulsådern, Rift Valley.

Pelican lodge, mycket komfort, helt ok, men inte riktigt den vänlighet…? Och mycket riktigt var det fullbokat nästa natt. Eva och jag var fast beslutna och fick Kaj med oss, en natt till.

Vi hittade nytt, charmigare om än inte lika lyxigt boende, Eagle Point.

Eget hus för Eva och mig och…

inom kikarsiktet Nakuru NP, som har det mesta av EA Wild Life – inte Big five som 2006 –

men från verandan till vårt hus!

Leopard, Hyena, Buffalo, Rotschildts giraffe, Elefant, … mängder av fåglar av olika grymma arter och så Safariöl vid kvällsbrasan – Eden!!!!

Written by admin

May 2nd, 2018 at 5:36 pm

Arusha 10 dec – 11 dec 2017

without comments

Alltför tidigt drar vi från detta underbara retreat i Usambara. Som på så många ställen under våra resor, här skulle vi kunna stanna och …! – men det skall vi ju i Joberg vårt ORIGIN!

Ned för de dimhöljda bergsregnskogarna och till vår “route-76”.

Magiskt att vara ute i ökenvinden och vi minns vår punka 1976, inget reservhjul och Roger, “Inte stanna, här är farligt”. Men det gick vägen, liksom när den här besten korsade vår väg

Trodde först på Kobra, men det är den mytomspunna Boomslang. Högpotent giftig, men “backfanged” så  mänskligt fatala möten inskränker sig till machoanlagda hebarister, med den i sin samling och som sticker fingret i gapet på den!!!

Kan ju tyckas litet enahanda det här åkandet, men varje sekund är en upplevelse! Hela tiden.

Först till Kajs gamla volontärskola, när han kom till Tanzania 1975, TDCMCD – minnen! Vi hade gärna bott där, men ingen plats och vidare. Litet oroliga för Villa Poa, vårt planerade boende.

Djupare in i gyttret av storstaden Arushas myller – bemanning!

VILLA POA, tidigare en UN-förläggning nu övertagen av driftiga ungdomar. Vi bestämmer en extranatt på stubinen.

Så härligt att blicka ut mot Mt Meru, en snöhöljd topp i klass med Mt Kilimanjaro, ett försvinnande skimmer i fjärran.

En trädgård som vimlar av fåglar.

Vilken stämning; bikers från Holland, journalist från Bahamas, bergsklättrare från Tyskland, en kvarglömd finska och så vi,

vid middagen ur gemensam gryta – “Heart of human darkness!!!”

Eva bara njöt på Villa Poa. Kaj och jag svårade vid en obskyr damm. Tropisk stiltje – men vänta bara – snart dramer både här och där, massor av spännande fåglar

Svarthäger, Silkeshäger, Rallhäger! Några damer slåss om en älskare, eller var det tvärtom. Vi slår oss fram till varsitt grillspett!

Åter ett ställe att lämna med viss saknad, vi har varit on the road länge!

 

Written by admin

May 2nd, 2018 at 4:29 pm

Lushoto 9 dec 2017

without comments

Regn, ett ganska tungt, följer oss ut till route 76, 1976 med Roger till Mwanza.

Och fortsätter fram till klassiska Usambara, höga berg in the Bird highway, Rift Valley.

Endemer och massor av flyttfåglar. Men litet svår terräng och kräver tid. Blott en dag för oss!

På några tusen meter, dimma och grått. Förväntade hotellet bara ett skelett och ägaren lättad att vi inte propsade på att bo där.

Eva och Lonely Planet slog fast St Eugens, något missionary förstås, men görfint med mat och fina rum.

Jag lyckades också spika en gammal obs från Moshi, 1976, Green Ibis!!!

Mycket fint droppar in och vi hade gärna stannat längre.

Written by admin

May 1st, 2018 at 5:32 pm

Tanga 7 dec – 8 dec 2017

without comments

Kaj dokumenterar non-existant Coco Beach och pengarna tillbaka!

Fin tur norrut med massor av fina fåglar. Vi träffar också alltfler massajer – kul!

Och naturligtvis hamnar vi på lunchen på STÄLLET, där vi skulle bott.

Härligt, med god mat, komfort och fåglar, fåglar – gräset är alltid grönare…!

Nå, vi töffar in i en av Tanzanias större städer, Tanga. Nu sömnig i minnet av hampans storhetstid.

Och här slår det förbeställda in, BMA superfint.

Vi njuter “civilisationen” i obskyr krog med lättsamma damer och stark öl.

Blir också Yotcluben med Barbecue och bad. Utsikt över den tynande hamnen.

Och Spotted Eagle Owl tittar in genom fönstret på kvällen.

Written by admin

May 1st, 2018 at 5:08 pm

Pangani 4 dec – 6 dec 2017

without comments

Vi bryter upp från Mkwaya. Tufft och fantastiskt på samma gång.

Coco Beach hägrar, en oas, som skall bli hela resans höjdpunkt. Förbetald och allt.

Finns inte! En vag kontakt med någon dam i Frankrike, som skriker att hon vill ha pengarna är allt.

Färjan över Panganifloden och vi räddas åter av Eva och Lonely Planet, Seaside Community Lodge. Litet religiös touch eller…? Käck personal!

För första och enda gången litet anfrätta, drag i ryggen och muller i magen, men inte mer.

Vi bor bättre, men också stökigare i utkanten av en större by.

Jag passerar 300 arter

Tundratrut, Sotmås, en handfull Tärnor bland alla vadare!

Sista natten invasion av flygfän, men raskt rumsbyte räddar skönhetssömnen!

Så snart on the road again. Antastas av immigration-officer som väl helst vill att vi skall betala/stanna ett tag. Med lagom bestämdhet och vänlighet blir uppehållet försumbart och plånboken intakt.

 

Written by admin

May 1st, 2018 at 4:31 pm

Mkwaya 1 dec – 3 dec 2017

without comments

Gör litet jumpa på cementgolvet. Gläntar på gardinerna för att inte falla omkull vid balansövningarna.

Ljumma vindar sveper in från Oceanens 35° vatten. Varmt, fuktigt, vidunderligt – the African lunacy! Jag vandrar ut över de vidsträckta ebbvidderna. Förlorad om man inte tänker på vattenbalans, solen i Zenith.

En ostronfiskare skriker, stapplar, faller omkull – en knivskaft sticker ut i armhålan. Inte läge att spela Allan som i Joberg. Han tas om hand!?

Förundrad som för 42 år sedan i DES utanför Sea-View, svenska volontärers hostel. Fåglar överallt, och vilka arter, allt man kan tänka sig!

10+ arter bara på dessa snapshots. Och många av dem “svenska” önskearter, Kaspisk pipare, Mongolpipare, Ökenpipare, Tereksnäppa and you name it! 100 arter på ett dagsrave by foot, no problem.

Men ekvatorn suger. Här vid strandbungalowen 38° i skuggan – och i vattnet. Fantastiskt med en liten dusch(vattenkran!) bakom knuten

Så kommer dhowen in i kvällssolen, med fisk till vårt kvällsmål. Inget finns men ändå kan det trollas fram. Också till den pyspunka som drabbat vår farkost. En plugg i hålet så får vi se.

Kaj 69 år firas av hela bygden som kommer med buss och invaderar stranden några timmar. Lustigt sammanträffande, minns en tidigare födelsedag på restaurang i Entebbe, när en UN-arbetare firade samtidigt.

Visst är vi litet slitna men vid gott mod mot nya äventyr.

Written by admin

May 1st, 2018 at 3:53 pm

Flogg Brännö pre-Valborg 18

without comments

Prognoser om våldsamma nedslag under sista aprilhelgen.

Notoriskt bra fågeltid och i år såg det ut att kunna bli något alldeles extra enligt prognosmakarna och väderexperterna på C3!

Redan veckan innan mjukades det upp med fina nedfall av Brandkronad, Svarthakad busk och Ringtrastar. Toppades av en sjungande Vitstjärnig Blåhake i Kungsbacka, den gamle bekantingen Sibirknölsvärtan på Öland och inte minst duggandet lite varstans av Rödstrupiga sångare, förmodligen Balkanrasen “albistriata”.

Zachi och jag laddade för två nätter på görfina Brännö Varf, bara ett stenkast från Rödsten

Raskt besteg vi Södra skärgårdens högsta topp, Utsikten. I akt och mening att arta en SUBALPIN sångare, det gamla samlande artnamnet på treartkomplexet, Rödstrupig, Rost o Moltonisångare

Fantastiskt att David kunde fota oss från sin våning i Tynnered många, många km i sydost. Inte konstigt att han skrapat ihop en “tomt”lista på en månad på Briljantgatan 76 – 70+ arter. Bla denne läckerbit

Vi lyckades också med två Ringtrastar på vår subalpina spaning. Före god kvällsvard och sänggång.

Lördagen 28 april jobbade vi frenetiskt, 18+km, och en del vårprimörer som Göktyta, Stenskvätta, Backsvala, Hussvala mm. Ända ut på sista utposten mot Atlanten, Galterö Huvud

Det förväntade nedfallet gick längre österut och i Sverige var det nästan bara Gotland som “drabbades”, Tjockfot, Rostgumpsvala, fler Rödstrupig sångare och en del “krafs” som Ringtrast och Brandkronad kungsfågel. Förvisso av det sistnämnda en som kanske var samma som jag såg vid Paån för tre(3!) veckor sedan.

Det som brändes mest på Brännö denna helg var 4 Späckhuggare som tangerade Sverige mellan Kungsbacka och Varberg – hade varit maffe i det lugna vädret.

Vi tog en trösterik Skärgårdslunch på Wärdshuset. Havets Wallenbergare följt av Tarte tatin – Mums!

Avslut söndag 29 april med repris på Ringtrast vid Utsikten och fler vårprimörer som Rödstjärt, Svartvit flug, Fisk o Kentsk tärna – totalt 64 arter och klart G+

Tack Zachi för fint sällskap och David som skjutsade tor färjan.

Written by admin

May 1st, 2018 at 10:52 am