Olof Armini om fåglar och natur

Efter att ha bekämpat tre inflammationer i vänsterläggen med Voltarén, fotboll och jumpa var det så dax.

Klockan 7 purrning av di sma i friggan. Frukost, packning och glatt humör. Kollning på nätet, buss, flygbuss och planet till Säve 1120 sharp. Så koll på biljetten.

Men VA FA´n!!!!!!! 1510.

Vad hitta på. Dammsuga huset, tömma aska i grillen – och plötsligt brinner komposten! Grannar rusar till med fyllda spänner och goda råd. Jag släcker, vattenbegjuter, gräver ut, ringer brandkåren och får beröm för rådigt agerande.

Och innan man hunnit blinka dags för den riktiga avfärden. Nioåring, tolvåring och 60 kg fördelat på åtta bagage. En färgstark bussterminal i Visby med skränande lodisar och hispande Östermalmsdamer i vimlet av riddare och sköna skökor ur medeltidsgalleriet!

Flyget går på räls men senildenil har glömt whiskypavan med vatten. Barnen och säkerhetskollen skrattar ikapp!

Och på Säve, tunga moln och regn – Home sweet home! David möter härligt och jag kan töffa in på Olof R.

Så kan Gotland summeras, 220  arter för mig och mer än godkännt. Som helhet har ön sakta men säkert jobbat sig upp jämsides med fjolåret.

Toppar för egen del signerades som vanligt Anders. Två törnskator

RÖDHUVAD OCH SVARTPANNAD

Hur klarar han detta – bussa runt en senildebil, hitta allt detta och fota – dessutom bra!!??

Som litet bonus på dessa resor, kornsparv, gulhämpling, flygande vaktel och lundsångare.

Lyckades själv gräva fram något som flodsångare, busksångare, en aftonfalk, Kaspisk trut och Medelhavstrut.

Men kanske blev DET BÄSTA när David pissade i vassen och jag hittade en 1K CITRONÄRLA i Västergarnsviken.

Ultimat med barnbarnen på plats. Egentligen en enkel artbestämning men följande bilder får belysa thrillern.

David och Torsten har gjort sitt bästa, men jag kan inte hävda dom som ID. Som bilder och actiondynamik innehåller dom allt.

Summa summarum sommaren 2013 härlig och tack till alla. Nu blir det Island en månad, litet Gotland, eventuellt Uganda en månad – Lake Victoria och 500 arter, träskonäbb och en miljon vitvingade tärnor. Så Island igen, då jag blir värd för en fågelvecka vid Myvatn om tillräckligt intresse!?

GÅSGAM!

Tänk om det är samma som åkte business-class från Götet förra sommaren. Får nog klara sig på egen hand den här gången.

Full hysteri bland ligisterna på listorna. Men hur är det egentligen? Var går gränsen? Hur häftigt är det att en fågel visas upp efter infångande – och en ringmärkt fågel??

På slutet av 70-talet kunde man åka i Serengeti utan att se en annan människa i flera dygn. Idag finns det bilar överallt. Lejonen ser likadana ut nu som då. De ser likadana ut i Kolmården också – och där är de bevisligen livsfarliga!

En kändis från Uleåborg besöker Faludden och Anders slet in den tredje gången gillt

Härligt! Och som sagt ringad och infångad i Uleåborg, där jag sett tereksnäppor med David och Tudde någon gång kring 1990.

Anders kan stå som exempel på framgångsreceptet för ett topplacering på skådarligan.

Med kommunikation via larm och sociala medier, med samfärdsmedel redo, med disponibel tid, med dragvillighet, med bra geografisk placering och med en klok strategi – ja då får man mest arter, sällsynta arter och en topplacering.

Själv ville jag länge tro att man kunde konkurrera på egna lokalen, om den var tillräckligt bra. Mer skådartid skulle kompensera. Kanske var det så förr i tiden men inte idag! Jag kastar in handduken!

Gjorde ett hysteriskt försök idag. MYCKET LYCKAT! Över 60 arter totalt. Grymma finesser som bändelkorsnäbb, dubbelbeckasin, höksångare och ägretthäger. Men förbleknar inför vad gängen på Sudret skåpar in.

Jag tog in sandlöpare, dubbelbeckasin och ägretthäger. Toppen drog ifrån med svart stork, tereksnäppa, sibirisk tundrapipare och härfågel – ack ja!

Ligger på topp bland icke-gutar men 20+ arter efter topptrion Bimbi, senaste decenniets suverän, Mikael Nils och Anders, årets rookie!

Jag är dock nöjd och dessutom får jag njuta racet alltsomoftast tack vare Anders och David.

Himmel, hav och vatten!

Var på väg att finisha städ och packning för Gotland. Mobilen plingar och ringer.

David:”Hönö?” – Klockan redan 2, men frisk vind och uppklarnande – och på BMS en MINDRE LIRA!

Går bara : “Fixar lite matsäck, så fort som möjligt!”

Vid ca 3 den för tillfället enögda bilen och halvtrögt genom fredags”firarna”, ack när alla slutade 1700 sharp.

Får stå över en färja men fyra töffar vi ombord på Hönö. På väg ut mot hajdet möter vi de sista tappra, som litet medlidsamt berättar om en lira och en lunnefågel och en möjlig brelle. “Det kom en stormfågel för en timme sedan, so good luck!”

Men humöret på topp, härligt väder, härlig vind, härlig sikt och helt ensamma! Men fåglar? – några måsar och trutar som på bilden!

Efter en halvtimme, David:” En MINDRE LIRA!” Lagom fort på lagom håll bågar den sig fram. Efter tio minuter, en till litet närmare. Efter ytterligare tio minuter min tur: “En  kustlabb! Men efter den en till, nej, en MINDRE LIRA!” Den tredje som eventuellt följs av en fjärde en kvart senare. Finito liror så stormfåglar, havssulor, tretåar, kustlabbar , toppskarvar och 2 STORLABBAR bland mycket annat fint.

Fattas bara att efter fyra timmar avrunda med flodsångaren vid Hästeviksrondellen.

Väl värt att ta städ och pack Manjana!

David till vidare äventyr i Falsterbo och jag på Gotland. Here we come!!

Man kan skoja om Sveriges framsida och ännu mer om “the sunny side”, för i Göteborg regnar det ofta medan på Gotland…!

När jag drog mig upp vid tretiden lördagen 20 april låg dimsjoken över Västgötaskogarna och termometern visade flera minusgrader. På kvällen hade jag till Evas förtjusning lockat fram en kattuggla. Märkligt nog hade David en jagande vid Sörgården, tomtkryzz.

Visst är ugglor är turfåglar??

Entimmespasset  på yogamattan och bastanta gröten, matsäck toppad med nybakade kanelbullar fixades. Så rasade jag nedför trapporna till Carlanderska lagom till 0500 och David i nedisad careta.

Halland hade varit glödhett ett par dagar, men just i går hade det svalnat betänkligt, skedstorkarna på Getterön drog iväg och blåvingade årtan i Påarp – putz weg! Vi startade med Gubbanäsan lagom att solen bröt igenom och dimman lade sig en bit utanför kustlinjen.

Gubbens Näsa höll sig bättre ren än min med drag åt bihålorna, lomhörd och lätt varig. Med David vid min sida gick det ändå galant, sjöorrar, en svärta, ung hane, alfåglar, toppskarvar, smålommar, silvertärnor, en kustlabb och en stenfalk. Trevligt småsnack med en söderkis på jakt efter årtan och i en liten pöl bland klipporna en vattenrall.

Vi gjorde ett hugg i 5:e vik, men gick bet – igen. Kul, dock att träffa Björn L på ständig artjakt. Så dirigerade David oss till Killingatången.

Vi jobbade och slet och “pö om pö” drog vi in det ena efter det andra, mest på vadarfronten, myrspovar, 5 kustsnäppor, en rödspov, 3 kärrsnäppor, 2 gluttsnäppor etc och pärlor var en hermelin i stengärdsgården och en passerande glada. Naturligtvis smakade kaffe nr 2 utmärkt i solen.

Så upptäcktes den blåvingade på Trönninge och Birdalarm (bugg!)larmade en alförrädare på Gubbanäsan som vi just lämnat. Tungt arbetade vi fram dagens enda dvärgmås, skäggmes och till slut den svåra RINGANDXVIGG hybriden från fågeltornsparkeringen och stora gömslet.

Aningen dämpade grep David taktpinnen och drog till McDonalds för bunkring. Jag passade på att hitta tre spetsbergsgäss som överraskande blev “dragart” för alla som inte redan dragit vidare.

Hmmm! Kan väl anas ett ex bland grågasarna, särskilt övre högra hörnet på första bilden. Vi dock mäkta nöjda och på bättre humör. Fick jättestöd av Kit och …

så var vi på väg. En halvtimme på E6, så Trönninge ängar. Vi hade aldrig varit där men via Pilkingtons glas(s)fabrik gick det klockrent. Förbi tornet till gömsleparkeringen, inte gå upp på vallen – streng verboten, in i gömslet, “den försvann bakom ön”, och så…

BLÅVINGAD ÅRTA, där var den! 1982 åkte vi först till Faludden på den sedan en heroisk tältning på Fårö via Sjuströmmar men – NARDA!

Jag knep den vid Echo ponds i Everglades 1990, för David en lifer. Håll till godo

Vicken arbetsseger!

Sunny side

TACK DAVID!!!

Magnifico!

Så vällde ejdrarna in över oss, där vi stod i lättande dimma vid Pavikens strand. Tutande rördrom, fiskande gjuse och nytillkommen hona brun kärrhök.

Blixtsnabb attack mot fyren! 1000, 2000, 5000, 10000 på bara en timme. Kaj som på karlars vis “sopat” klubbhuset passerade och häpnade. Sträcket “mattades” efterhand. Ytterligare halvannan timme och 20000! En pralle hade passerat Mörbylånga 3 h tidigare och med 80 knyck i den fina slören så… en kvart till. 21000 och där en 40-flock, som slickar våra skönlockiga hjässor.

DÄR MITT I KOLLA SE MELLAN TVÅ GUDINGAR EN KUNG PRALLE!!!

Så da´n därpå i hällande regn på Hällarna en extraprick, RINGTRAST!

Jag lämnar Anders med ledartröjan i Gotlandsracet och innehar som hjälpryttare en bronsplats!

För landets framsida Götet!

Mardrömsscenario till Säve. Eva följde till Backkaplan. Där steppade vi av, jag dubbelkollad men – “Ni glömde väskan madame” , en vänlig afrikansk spårvägare – pengar, nycklar, kort, legitimation ALLT och som att hitta kalsongerna bland Kejsarens nya kläder reste jag vidare.

På plattan, Anders – caretan på tomgång, Willys och in drällde årsarna innan förunderligt välordnat hem. Med en xtrastrong i ena kardan och en skotte i andra framför sprakande brasan – varför åker man härifrån.

Vi drar järnet. Anders står ut med att jag centrerar skådet till hemmatrakterna. TGP mästerfotografen får illustrera,

Härligt böljande som det ljuvliga kaffet där vi sitter. Ibland med

som här! Två gigantveteraner drar ekivoka medan de väntar att sherpan skall hitta något! Anders alert med kameran.

Så den 11:e när jag kommer ut för att rapportera rödbena, skogssnäppa och rördrom. Mikael Nils på plats, något på gång! VIT STORK i Roma!

Blixtsnabbt drag och tur det, den lyfter efter en kvart. Nåja, den drar fortfarande kring att ses av den tursamme – vem annars än TGP, den spjuvern

Hej o hå. Kanske växte det oss över huve´t litegrann.

Sudretflogg i dimma hade blivit en super med kejsargås som krås – om inte för doublédip på svarthakad buskskvätta.

Så efter vårstäd etapp 3 av 5, slötitt på Svalan. Va, va Fredrik hade slagit till som en reminiscens från 80-talet med stäpphök och ringtrast en-masse – SVARTHAKAD BUSKSKVÄTTA i VIBBLE!

Tack och lov, Anders gjorde en combo med Vibblehallen och vi kunde njuta

Tack Magnus! Tror att denna bilden visar en 2K hane pga relativt brunbrämade vingpennor. Det förklarar varför den inte är helt utfärgad.

Som alla förstår har många lyft fram mig till pole-position bland icke-gotlänningar – framförallt Anders.

Han har belönats med en plats i topp på Gotland i mäktigt kamp med Mikael Nils. I vassen lurar Bimbi!

Tack ni alla för härliga dagar!!!

Det är första april så… Men vårvintern har stått på samma fläck. Unik på högst anmärkningsvärt sätt. Göteborg har nästan passerat normal årsförbrukning av antal soltimmar – utan inversion och med biltullar andas göteborgarna friare än någonsin!

Och jag tar min dagliga tur utan att hosta svart slem. Nedför till Korsvägen, uppför till större turturduvan så fint illustrerad av en av många intressanta personligheter på turerna, Robert Magnusson från Kinna

Så vidare förbi Munkebäck, genom Gamlestaden och till Säveåns utlopp i Älven. Med några brunänder och smådoppingar bland annat krafs. Och uppe på Gasklockan, som står på sista året, det ståtliga pilgrimsfalksparet.

Så vidare till Göta Älvbron och över den till Hisingssidan. Längs Norra Älvstranden ända bort till Färjenäs, där mandarinhonan håller till med en hoper gräsänder. Så tillbaka till fastlandet över Älvsborgsbron och brant backe ned till Klippan och spaning efter den svartkråka som flytt.

Nu utmed Södra Älvstranden österut till Fiskhamnen och den 2K vittruten och igen Robert M på alerten

En rasande grann bild på truten in action utanför gräspiren.

Vidare förbi Masthugget och Stenaterminalen till Järntorget och längs hela Linnégatan till Slottskogen och i fågeldammen snatterandshybriden och stjärtandshonan bland alla ducks!

Till slut ett segt trampande uppför till Joberg, hemmet och mums-mums, halvannan mil i sadeln – åtminstone.

Och imorgon Gotland, där våren börjar spira med prallar och eller…?

Anders förstås och han står med 4hjulen klar för fight! – på Visbyplattan!!

Har flytt från allehanda läckerheter, svarthuvad trut, större gulbena, tallbitar, hökugglor och allra häftigast en varg i absoluta närheten. Lär eventuellt ha skådats i Änggården och plötsligt blir den obs jag hörde om på Sagfjället högst substantiell.

Och inte verkar utsikterna alltför lovande på flyktlokalen Island, dåligt på valskådningarna, få spännande fåglar, mycket regn och blåst. Men man vill ju vara litet motfalls och just så kan det bli något. Dessutom är en resa till Europas sista vildmark alltid något.

Som vanligt, när det gäller proffresenärer så tar man gärna ut rutinen i förskott och vid midnatt dammsög Eva och jag bredde mackor och diskade en gigantisk disk efter en gedigen middag. Klockan fem gol gökuret.

I skarpt läge var vi hyfsat skärpta. Jag bar 35 kg + ryggsäck + polarklädd. Svetten flöt på den knökfulla flygbussen som betalats på internet vid ettiden samma morgon.

Härlig assistans av SAS-proffset Tord gjorde att vi gled genom alla kontroller med exemplariska boardingkort, biljettaggar mm Tyvärr var inte tryckcabinen på SASkärran till Arlanda sams med våra trumhinnor. Vi märkte inget på några andra. Tröstade oss med Yaki-pasta för mig och räkpasta för Eva på Arlanda City.

Intåget på Iceland air var även det signerat Tord, så klang och jubel och tom Eva njöt när vi passerade Siljan, Glittertind och Färöarna innan Reykjavik i snett solsken. Denna gång var det andra som tog sig åt öronen, Eva hade osäkrat några superöronproppar.

Där litet sedvanlig brottningsmatch kring flygbussarna. Bussfighten på natten klockan ett hade även inneburit några smarta drag på Islandsfronten så efter solnedgång steppar vi in på Arnarhvoll, där vi mottas som presidenter. Favoritrummet 606, röd ros på sängen med några praliner och idel leenden.

Med lätta steg till Sjöbaronen för trutöl, kejsarhummersoppa och ett flödande hälleflundraspett. Man mår som – ja just det – en president.

Fåglar i skymningen? Först som sig bör fornnordiska sagors fågel nummer ett KORPEN. Så några ejdrar och i hamnen skrattande måsar med några vitvingade i gatlykternas sken. En flock grågäss också.

Fit for fight tomorrow!

Inte samma kanonad som förra eller förrförra året. Men nog vaknade jag sådär en kvart i tolv – 2012 spurtade med en ökande smäll-och raketfrekvens och jag väckte Eva. Nya året stod för dörren och precis på tröskel kom en stor skugga paddlande utanför sovrumsfönstret. Och precis till fyrverkeriets crescendo och klockans första klämtning passerade skuggan midskepps.

Eva -” Vicken stor fågel!”

Jag – “En BERGUV!!!” – och gjorde årets första sittrova på sängen!

Vicken kalasstart. Vad månde bliva?

Redan 0530 är jag uppe för morrongympa, hockygröt och matsäcksbestyr. 0715 hastar jag nedför trapporna vid Volrat, där jag plöjer genom raketrester och trängs med pigga råttor och mindre pigga hemletande nyårsfirare med beslöjade blickar och raglande gång. Halvvägs ringer David, att bilen är startklar med helladdat batteri – den här gången.

Litet surt väder men vi drar ett säkert kort, Ringhals udde. Fortfarande litet skumrigt och regn i luften. Snabbt jobbar vi ändå fram några smådoppingar, en toppskarv långt ut på ett skär och en flock skärpiplärkor – och kanske någor annat. Efter stående fika attackerar vi piplärkorna igen. David mobilar mig bakom en stenkulle – “Jag tror jag har den!” Jag avancerar i läge och får DEN fint och tom hör den VATTENPIPLÄRKA!

Tilltagande regn omintetgör bättre obsar så vi omgrupperar till innanförliggande Båtafjorden. Fortsatt strilande. Vi spanar åt väster där det ljusnar en aning. Vi ser också en fyr ute på en udde, kan det vara Bua udde? Lockade orienterar vi oss ut mot vad som mycket riktigt är Bua – i allt bättre väder. Vid fyren några skådare men vi upphålls som vanligt denna dag av en piplärka, till slut en skärpiplärka.

Litet socialt svänger vi förbi fyren och innan vi hunnit förmedla vår obs möts vi av – “Vi har en VITNÄBBAD ISLOM!”. Kan bara stiga fram till en inställd tub och där ligger den. Inte långt ut men om det är ljuset eller att den hunnit avancera ganska långt i ruggningen, den är först litet lurig. De tre upptäckarna har fått jobba ett tag och David och jag får ta i en del. Men ljus och blick klarnar och den förvandlas till en “enkel” 1K-fågel. Eller vad sägs av upptäckarnas, Gabrielle*, Henrik och Martins superba bild

Bara en moil genom tuben och ändock! Väldig med uppåtriktad vit dolk och jämnt bredvattrad rygg.

Till dess hade världen kännts tömd på sin mänsklighet, men i allt skönare väder dyker kända och okända skådare upp från ingenstans. Vi beslutar ett avslut innan solnedgång i kölvattnet på några av de mest kända, far och son Unger på anrika Årnäshalvön. Litet surt hann dessa avsluta det lyckade draget på en VATTENPIPLÄRKA innan vi anlände – och den hade dratt!

Vi njuter solnedgång, en sädgås, en dubbeltrast, en steglits och så en sista gång i sista solstrålen gör VATTENPIPEN ett återbesök på brottsplatsen. Och fulländar denna fulländade start på det NYA ÅRET.

ETT GOTT SÅDANT ÖNSKAS NI ALLA

Sista dagen 2012 i siktskåran, det är kväll 30 december och snart ett nytt år 2013.

2012 startade med en rasande start på Gotlandslistan. Efter 14 dagar låg vi i topp, Anders och jag. Inga superrarrisar men gediget.

Tyvärr ramlade rarrisarna in lagom till att jag var tillbaka i Götet. Kompenserade med en härlig vecka i Reykjavik, förstås vitvingade trutar på längden och bredden. Men också jaktfalkar, fjälluggla, ringnäbbade måsar, valross och späckhuggare som appetizers!

En liten Danmarkstur innan februari gått till ända. Ingen gråvingad trut men litet småputtrigt som trädgårdsträdkrypare och bomlaerker.

Trevligt mellanspel med exkursion till Amundön med GOFs seniorer innan nästa Gotlandsattack. Grymt framgångsrik, praktejdrar i aldrig tidigare omfattning, islommar, svarta rödstjärtar, fjällgäss, ringtrastar, gulhämpling mm på bara tre veckor i början av april! Men tungviktarna på Gotlandslistan ouppnåeliga!

Tillbaka på framsidan lyckade drag på svarthakad busk, 2 ex och så superdraget med David 8:e maj, amerikansk sjöorre och vitnackad svärta i gigantisk sjöorreflock vid klapperstenen i Påarp. Föga anade vi att vi prickade en problematik, som kom att rasa ett halvår senare, när vi påpekade hur svår amerikanen var att arta head-on.

Detta finns anledning att återkomma till och ger kopplingar till artning generellt mellan närbesläktade snarlika artpar utanför respektive utbredningsområden.

David och jag gjorde ett sådant jobb med en grönlandsgås på Getterön 6:e juni.

Så ny flygande start på tredje Gotlandsturen. Förstås Anders vid ratten eller cykelstyret till såväl flodsångare, mindre flug som tornuggla. Kul med häckning av pungmes och Sveriges första ägretthäckning men i övrigt Gotlandsovanligt trögt. Dråpslaget förstås missen med fläckdrillen på Närsholmen i juli – ack ja!

Hann en havsfågelskådning på hösten, dåliga vindar, med två lirarter och tre diton labbar. Så kom Anders i slutet av september för havsfåglar men det blev annat godis!

Först Halland med isländska rödspovar, toppskarvar, stäpphök och förstärkta med David större piplärka och prärielöpare. Så ett djärvt vägval – direkt till Öland och en LIFER, årets enda, gulbröstad snäppa.

Som vanligt blev det trots allt allra bäst “hemma” på Gotland igen. Vingbandssångare, jaktfalk och rödhalsad gås stegrades till blåstjärt och den famösa fläckdrillen.

Den sistnämnda fortsatte spöka när (d)en dök upp på Öland 2-3:e december! – då den frös ihjäl och blev musamat????

I slutet av oktober en Rhodosvecka med precis perfekt pansjo skådning, lungt och fint och lagom många lagom svåra arter.

Avslutade med ett spännande Hallandskör med David i första decemberveckan, då Kung Bore fått ned södra Sevrige i brygga. Blev mest snöpulsning i gnistrande sol.

Också en knapp vecka på Gotland därefter gick i samma tecken.

Laddar nu inför 2013. Hoppas få med mig David för bra västkustare, så blir det Island en dryg vecka och i början av februari Gotland. Uganda har varit på tal men hinns knappast med om inte april blir ett alternativ.

TACK FÖR ETT FINT 2012 OCH GOTT NYTT ÅR 2013!