Nyårsfyrverkeri 2013
Inte samma kanonad som förra eller förrförra året. Men nog vaknade jag sådär en kvart i tolv – 2012 spurtade med en ökande smäll-och raketfrekvens och jag väckte Eva. Nya året stod för dörren och precis på tröskel kom en stor skugga paddlande utanför sovrumsfönstret. Och precis till fyrverkeriets crescendo och klockans första klämtning passerade skuggan midskepps.
Eva -” Vicken stor fågel!”
Jag – “En BERGUV!!!” – och gjorde årets första sittrova på sängen!
Vicken kalasstart. Vad månde bliva?
Redan 0530 är jag uppe för morrongympa, hockygröt och matsäcksbestyr. 0715 hastar jag nedför trapporna vid Volrat, där jag plöjer genom raketrester och trängs med pigga råttor och mindre pigga hemletande nyårsfirare med beslöjade blickar och raglande gång. Halvvägs ringer David, att bilen är startklar med helladdat batteri – den här gången.
Litet surt väder men vi drar ett säkert kort, Ringhals udde. Fortfarande litet skumrigt och regn i luften. Snabbt jobbar vi ändå fram några smådoppingar, en toppskarv långt ut på ett skär och en flock skärpiplärkor – och kanske någor annat. Efter stående fika attackerar vi piplärkorna igen. David mobilar mig bakom en stenkulle – “Jag tror jag har den!” Jag avancerar i läge och får DEN fint och tom hör den VATTENPIPLÄRKA!
Tilltagande regn omintetgör bättre obsar så vi omgrupperar till innanförliggande Båtafjorden. Fortsatt strilande. Vi spanar åt väster där det ljusnar en aning. Vi ser också en fyr ute på en udde, kan det vara Bua udde? Lockade orienterar vi oss ut mot vad som mycket riktigt är Bua – i allt bättre väder. Vid fyren några skådare men vi upphålls som vanligt denna dag av en piplärka, till slut en skärpiplärka.
Litet socialt svänger vi förbi fyren och innan vi hunnit förmedla vår obs möts vi av – “Vi har en VITNÄBBAD ISLOM!”. Kan bara stiga fram till en inställd tub och där ligger den. Inte långt ut men om det är ljuset eller att den hunnit avancera ganska långt i ruggningen, den är först litet lurig. De tre upptäckarna har fått jobba ett tag och David och jag får ta i en del. Men ljus och blick klarnar och den förvandlas till en “enkel” 1K-fågel. Eller vad sägs av upptäckarnas, Gabrielle*, Henrik och Martins superba bild
Bara en moil genom tuben och ändock! Väldig med uppåtriktad vit dolk och jämnt bredvattrad rygg.
Till dess hade världen kännts tömd på sin mänsklighet, men i allt skönare väder dyker kända och okända skådare upp från ingenstans. Vi beslutar ett avslut innan solnedgång i kölvattnet på några av de mest kända, far och son Unger på anrika Årnäshalvön. Litet surt hann dessa avsluta det lyckade draget på en VATTENPIPLÄRKA innan vi anlände – och den hade dratt!
Vi njuter solnedgång, en sädgås, en dubbeltrast, en steglits och så en sista gång i sista solstrålen gör VATTENPIPEN ett återbesök på brottsplatsen. Och fulländar denna fulländade start på det NYA ÅRET.
ETT GOTT SÅDANT ÖNSKAS NI ALLA