Olof Armini om fåglar och natur

Fältbestämning, fåglar, miljö, natur.

2020

without comments

Som skådare med typiskt nördigt fokus på artuppräkning känns det som en väl tempererad dusch att bara räkna upp – alltså siktade, bemärkansvärda arter under 2020. UNDER CORONANS TECKEN!

Fin start i januari. Änggården med Kattuggla och Hökuggla, Tallbit och Bändelkorsnäbb. Torslanda med Svarthakad Buskskvätta, Berglärka, Vinterhämpling, Brandkronad Kungsfågel och Svart Rödstjärt. Fiskhamnen med Vittrut och Kaspisk Trut. Lerkil och Bernt med Toppskarv och Tretåig Mås.

Januariavslut i Björboholm med Anders och Bernt. Ingen Lappuggla men fyrklöver i korsnäbbar, Tallbit, Större-, Mindre- och Bändelkorsnäbb.

En veckas övergång till februari i Pared på Fuerteventura. De “vanliga” rariteterna/endemerna, Enfärgad seglare, Smutsgam, Ökentrapp, Svartbukig flyghöna, Kanariepiplärka, Kanarisk buskskvätta, Ökenlöpare, Berberfalk, Kanariegransångare, Koboltblåmes kryddat med en del “riktiga” rariteter som Rödnäbbad trut, Blek klippsvala, Tajgasångare, Atlassångare, Vitbukig flyghöna, Brunstrupig backsvala plus en del vanligt-vanligt. Härlig skådning som alltid.

Februari bjöd en tur till Brännö med Praktguding och Vattenpiplärka.

Sedan Gotland och Västergarn. Samtidigt skymdes den allt tidigare solen i öster av en hotande pandemi i Kina. Men ingen kunde väl ana…

Istället härliga vårdagar, då jag travade runt i “mina” marker – och massor av fåglar, med allt större inslag av vårens budbärare. Bläs-och Spetsbergsgås, flera Pilgrimsfalkar, en illusiv Jaktfalk och ( som budbärare till höstinvasionen!?) en Tornuggla, som skrek i lammhagen.

Mars och tillbaka i Göteborg. Invald i Bostadsstyrelsen som ofrivillig ordförande. Så slog Coronan till, en våldsam pandemi. Och plötsligt hörde jag till de mest hotade. Min roll som ordförande liksom mitt fågelskådande föreföll snarast som ett hånfullt skämt.

Hann Torslandaviken tack vare Bernt. Han gaffade in såväl Sibirisk Gransångare, Dvärgsparv som Skäggmes.

Vi blev alltmer instängda. Travade runt i närområdet, i dom refuger som vi har, tex Änggården. Blir den invasiva Brandkronad kungsfågel, Mindre Hackspett, Forsärla och efterhand någon Ringtrast.

Får besked om mitt utgående körkort. Anfäktas av tanken att avstå, men så förnyar jag det. Och 21 april skaffar vi BIL. Har inte kört bil sedan 1984, då jag körde i Finland, Norge och Indien. Kändes som en större sensation än att vi hörde Härfågel från balkongen samma dag. Det var mer gott om den varan i Göteborgstrakten än Arminiägda Toyota Yaris.

Efter några lyckade självkörskolemorgnar, såg vi fram emot obesmittad rörlighet till många svårnådda upplevelser. Förväntat mig också mera fågeldrag till kända och okända platser.

Blev mycket av förstnämnda varan plus bättre kommunikation med och på Gotland och så mycket rörlighet under pandemins dok.

Men skådandet – Tja!?

En stänkare hann det bli när vi tog en tur till Norra öarna. En Tärnmås, som setts tidigare i vår, sågs 3e maj från Fotö.

Så Gotland, 19 maj, 35 mil genom Småland, Brun och Röd glada, allergihytt på båten och härligt välkomnande utanför stugan.

Gotland är ju Gotland så finesserna flöt in och redan till pingst i slutet av maj hade jag förlänats av, Vit stork, Svartbukig prutgås, Vitvingad tärna, Gulhämpling, Svarttärna, Trastsångare, Vassångare mm

Slog till rejält vid Pingst. Da´n före, 29 maj, kom Styltlöparen från Öland och rastade av sig i Västergarnsviken. David hade sett den, liksom den Svartbukiga prutgåsen på Öland – före mig.

Sedan hade jag Sommargylling, Busksångare, Sibirisk gransångare, Turturduva, Lundsångare, Småfläckig sumphöna, Nattskärra, Vaktel och kraftiga vibbar om en Stäppsångare på hemmaplan…innan.

4 juni. Tidig avfärd, söderut, högsta fart med Yarisen, Hoburgen i siktskåran. Svartkråka mjukade upp på vägen. Och framme ett vimmel, kända och okända skådare och fåglar. Bimbi, Tårtan, Mattias… Flera Busksångare sjöng i buskarna. En Lundsångare och en Sibirisk gransångare lät och sågs i branten. En annan Lundsångare i näten liksom en Mindre flugsnappare. Aftonfalk och en Gråsäl. Men “créme de la créme”, en sjungande STÄPPSÅNGARE, som också visade sig fint. Kanske ytterligare en eller spekulationer om både Fält- och Eksångare innan relativt tidig hemfärd. Detta var ett av tre undantag under sommaren – ett superdrag!

En av årets invasionen med gamla Rosenstarar, drog över fårhagen framför huset 14 juni.

Så dags för andra undantaget. Drag på Kornsparvhäckning på Faludden 17 juni. Siktades liksom skådardinosaurier som Juppen, Lennart W o Anders O.

Och så tredje draget, 23-24 juni. Makalös natt vid Lina myr med Calle T. Vaktlar, Kornknarrar, Hornugglor, Nattskärror, Gräshoppsångare mm

Och medan ännu en varm och torr sommar trillar på så trillar det in en del i Västergarn, Brun glada, Myrsnäppa, Tundratrut, Medelhavstrut, Kaspisk trut, Tornuggla hörs flera gånger, Ägretthägrar samlar sig i Paviken och inte bara fåglar, Neowise, kometen, Fladdermöss av flera arter, Gotlandssnok, helsvart, Hasselsnok

Behöver vi bilen? – Jomenvisst! Vi hade annars inte kommit till Götet 19 september och tillbaka 10 dagar senare. Innan dess hade hösten börjat anas med Blåhakar, Ortolansparvar, Nötkråka, Bändelkorsnäbb, Tajgasångare.

Nästan hela oktober – länge sedan sist – åter på Gotland. Jag skåpar pliktskyldigast in resten av höstbagen, Kungsfågelsångare, Tajgasångare, Kungsfiskare mm Men orkar inte eller har inte rätta instinkten för att placera mig bakom ratten för russinen på drag-kakan. Är för mycket präglad på ensamskådande – kanske?

Några smulor faller ändå alltid i den ensammes väg. En Videsångare ses och hörs bra men gäckar full dokumentation, åtminstone för att motivera en rapport. Litet av ensamskådarens dilemma att inte fullkomligt ingå i kollektivet och dess krav. Större piplärka och Dvärgsparv tål också att nämnas.

Det massiva sträcket med aldrig tidigare skådade mängder av Bläsgäss och Tundrasädgäss förtog det mesta. Härligt att bara vegetera under vackra 1000-flockar från 3 oktober ungefär en vecka framåt.

Firade min födelsedag, 23 oktober med en Jaktfalk på Haralds gamla jaktmarker, legendomspunna Vallefälten. Läs mer om honom och Sveriges första “Phoenicuroides” i tidigare blogg!

Sejouren på Gotland varade månaden ut. Och drar jag 2 ess ur rockärmen får det bli – litet skämtsamt – 4 DOVHJORTAR 2 oktober på golfbanan. Kunde spåras till hägn på Norra Gotland. Och, likaledes med lurigt ursprung, HALSBANDSPARAKITEN som 16 oktober passerade Västergarn mot Öland. Där den fortfarande är en av de främsta dragarterna i Sverige, åtminstone på BA!

Årets två sista månader avslutades i Götet med andra vågen Corona. Dock hanns det med en del skådande. Inte minst i Lerkil, som kom att inrama året. En dj-la vass lokal. Men läs mer i tidigare bloggar för nu vandrar jag över i nutid!

Written by admin

January 10th, 2021 at 9:01 pm

Posted in Uncategorized

Leave a Reply