Olof Armini om fåglar och natur

Fältbestämning, fåglar, miljö, natur.

Archive for May, 2013

Lägger in växeln! Maj 2013

without comments

Oj nu kommer dom – stänkarna. Efter krattet som vällt in under maj – och bara fortsätter, flodsångare, rödstrupiga sångare mm.

Så inte en utan tre Spanska sparvar – ny för landet. Den sista signerad på en legendarisk lokal, Stora Karlsö, av en legendarisk Karlsöprofil, ingen mindre än Stellan Hedgren. Kanske sparven är litet omgärdad av en air av “ship-assisted”, inte särskilt sannolik för spontant uppträdande. Faktum är dock att många östligare populationer flyttar hyfsat långt. Den ligger också bra till inom den östliga korridor som legat över oss i en “evighet” denna vår. Sedan kan man naturligtvis… Även icke spontana har en förmåga att drabba oss i raritetstider.

Själv la jag in en högre växel med början i onsdags 22 maj. Larmet gick om en mindre flug vid Björkkärret alldeles SW Brudare . Fyndet signerat Jan-Åke, som är en hejare i hemmamarkerna. Han står för förevigandet och om du misstycker JÅ så hör av dig,

Lägg märke till vita stjärtbassidor, tydlig ögonring och vit haka och så sjöng den, 2K hane.

Jag nåddes av larmet ca 1300. Utan den trogna stålhingsten, stallad tills da´n därpå. Behövde en genomkörare så beslöt, två timmar med pansjokortet. 5an från Korsis och lätt jogg uppför Töpelsgatan. Vid Kolonin när jag vek upp mot Brudare alldeles bestämt en mindre flug, men kort extralyss negativ och jag fortsatte.

Vid brottsplatsen efter en del jobbande några sporadiska lock/sångfraser. Tiden måste hållas, tyst vid kolonin på återvägen. Kände mig upprymd av fighten med fa klockan.

På torsdagen fick jag ut cykeln vid 1300. Hingsten var yster så jag städslade för en ny attack mot Brudare. Hårdjobbade med flera proffsskådare, men resultatet åter klent – efter flera timmars slit några få strofer och bara en kort glimt. Trevliga “typer” och goa snack emellertid! Tyst vid kolonien men det susade rejält i öronen – hingsten var yster!

Fredag storsatsade jag klockan 5 till Fässbergsdalen och kornknarren, gräshoppsångaren, sävsångaren och kärrsångaren vid KIA. Efter Delsjötystnaden vid Brudare kändes trafiken närmast outhärdlig. Drog raskt österut och vid passage av Mölndalsgränsen vid Krokslätts fabriker stängde jag in en råget. Räknade kallt med en kollision, när geten gracilt sprang över några staket. Hingsten och jag gnäggade lättat.

Uppför backen mor Björkkärret träffade jag på en råbock med en krona av hjortkaliber, verkligen snygg! Men den mindre höll sig tyst och osynlig. Martin och jag spanade och lyssnade förgäves. Martin drog vidare mot amerikanska sjöorren i Påarp och jag cyklade 2 km åt NW till Apslätten – en ny mindre flugsnappare larmad för en halvtimme sedan. Men negativt.

Hem via forsärla i Kärralund. Och trots dragens klena resultat märkvärdigt lugn och belåten. Kände väl…?

Lördag morgon efter sen filmnatt med SVTplay slog jag upp datorn vid femtiden – RÖDSTRUPIG SÅNGARE på Hönö. Oefterhärmelige Magnus U slog till med full kraft!

Men hopplöst läge! – David låst mesta av dagen och jag som skall vårstäda med BRFen. “Lugn bara lugn”, som Karlsson på taket säger. Metodiskt kollar jag Västtrafik, karta från Hönö, uppdaterar rapporter; Slingan, Nötholmen tidigare okända platser visualiseras sakta men säkert samtidigt som minnesbilder av rödstrupiga sångare kring Medelhavet blir levande igen.

Tre timmar med Stefan och tre välstädade cykelförråd senare inmundigar jag två varma med bröd, en kondisbit och litet kaffe. Rasar ned för tapporna till 52an och Röd express från Korsis. Enerverande korsande av lördagshandeln i centrum men bussen har gräddfil och uppfriskande på färjan från Lilla Varholmen.

På Hönö tar jag sikte på halvt beslöjade solen i söder och skenar/genar iväg, klockan är 1300. Efter en halvtimme kommer jag till en liten gravplats och ett kapell i brynet av ett skogsparti med “Slingan”? Inget fel på orienteringssinne och intuition, när en inföding gör tummen upp vid förfrågan och snart ser jag en parkeringsplats som lämnas av småspringande vilt stirrande stativbärare och anträds av sävliga diton  med lycksalighetens vibrato över sina läppar.

Men så lätt var det inte. Efter halvannan timmes bushfighting och bara några sporadiska ljudyttringar och några små flax och med fighterna med mindre flugen på Brudare började jag så smått – håller jag på att bli döv och blind? Jag hölls uppe av alla trevliga medobservatörer, ingen nämnd men heller ingen glömd TACK NI ALLA – och att jag trots allt efterhand blev bättre och bättre på att spotta fågeln såväl ljud-som hörmässigt.

SÅ…

Från bar kvist för full hals, nära och fint

Sven Linder, en av de eminenta medobservatörerna servade inte bara med gott sällskap utan även med dessa pangfoton. Observera vita buken/undersidan och breda vita mustaschstrecket, rasen “albistriata”, en hane. Typiskt för många sylvior är sången snabb, raspig och litet karaktärslös. Själv fångar jag den främst när den väver in en lock/varningsramsa likt en avlägsen näktergal!?

Senare på kvällen kunde David messa att den sågs och hördes mycket lätt och bra.

Klockan fyra på söndagsmrgonen kunde två belåtna, David och jag sätta oss i mobilen mot Halland.

På vägen hade vi en vildsvinsfamilj och överkörda, två grävlingar och ett rådjur. Inte konstigt att vi sett både rödglada och brunglada där, en dödsfälla för grävlingar och en dukat bord för asätare.

Utanför Varberg prickade vi in en av flodsångarna och David var mig behjälplig med den. Surr och ringläten hör jag dagen i ända, så örat har en tendens att stänga av dem. Räddar mig säkert mentalt, men är ändå litet trist. Med Davids hjälp var det inte svårt att sätta på lyssnandet i rätt läge.

Så betade vi av 3 svarthuvade måsar, svarttärna, skäggmesar, rödglada, pilgrimsfalk, spetsbergsgås och mycket annat och det känns som man hoppat upp på tåget igen.

För att vidimera så har jag efter barnlämning på Kvarnhjulet idag varit och njutit “min” mindre flugsnappare sedan 22 maj, den har flyttat sig kanske 150m och återupptäcktes 24.

Och såväl ryktet om blind som döv känns litet överdrivet. En 2K fint exponerad och mycket intensivt sjungande.

Med detta i bagaget överlever jag rapporterna från Stora Karlsö!

 

 

Written by admin

May 27th, 2013 at 3:23 pm

Illusion 21 maj

without comments

Så ligger den där, korridoren från SO rätt in över Skandinavien. Just nu tom litet friktion i form av dimma och regn. Tala om guldläge – och så har det varit, dag ut och dag in. Kan inte minnas något liknande.

Ännu inte megastänkaren, inte heller makronedfallet, vädret har varit litet för bra, men en till synes outsinlig ström av rariteter.

Vi artjägare lägger nästan alltid ribban för högt och de ständigt plingande larmen bidrar också till att hur mycket vi än ser så når vi aldrig våra förväntningar. Grymma artlistor biläggs ofta med den sura kommentaren “Men den där hade ju…” För toppjägarna som alltid har caretan startklar, alltid är nyktra, aldrig hindras av jobb eller familj och bor strategiskt – Även dom måste ibland välja och väljer fel.

Alltså ta det lugnt, njut och se hur artlistan sväller och innehåller alltmer go´bitar. Visst missar du en del men faktiskt är missarna aldrig mer än fragment av ditt hela skådande.

Själv har jag i gräsänklingsståndet dragit ut klockan fyra två morgnar – till Mölndalen längs Stora ån. Visserligen hårdexploaterad och med en jämra trafik. Men den levererar. Rådjur och två bortstötta och villrådiga älgkvigor. Kornknarr, knarris och rarris på Västkusten, gräshoppsångare, kärrsångare, sävsångare, svart rödstjärt… Man skall inte klaga. Jo, jag fick punka och ledde cykeln till Junggrens cykel&rep – beklagansvärt!

Och visst längtar jag. Västergarn, Paviken och … TGP illustrerar så väl

Underbart och härligt!

Written by admin

May 21st, 2013 at 8:54 pm

Skådardagen på Amundön 5 maj 2013

without comments

Finaste väder i bästa fågeltid – kanske just därför bara 2 personer, Lisen och Johan Grafström från Kungsbacka som travade runt Amundön med mig i ca tre timmar. Lars Lundmark, Mr Amundön fanns på plats. Han delade frikostigt med  sig av sitt kunnande. En annan skådande “ortsbo” Sten Levin bidrog också med spännande tips.

64 arter, många i bästa vårdräkt och glatt sjungande – allehanda sångare, rödstjärt, buskskvätta, stenskvätta, göktyta mm. I gölarna på beteshagen, mindre strandpipare, grönbena, gluttsnäppa, gulärlor mm.

Det var annat än 10 arter i smällande vinterkyla i primo mars på Safjället – MEN med 35 besökare!!!

Vi fick njuta till fullo. Vi kunde lyssna in och analysera första trevande sången hos flera arter. Den är ofta litet “svårartad” innan den funnit sin artegna karaktär efter några dagar. Flera lövsångare och ärtsångare sjöng litet lustigt. Och till kaffet ute på rastplatsen vid cyklopbadet kunde vi lyssna till smygsången från en nyinkommen törnsångare.

I skogsbrynet till den södra beteshagen satt en grann törnskatehane på vakt över en gulmyllrande blandflock med sydliga och nordliga gulärlor, samtidigt som en göktyta lät.

Detta blev slutklämmen, då ytterligare två skådare anslöt så att det blev inalles sju besökare.

Ett varmt tack till er alla som bidrog till en görfin skådarmorgon. 64 arter matchade väl bästa resultatet, 73 arter i kvadratjakten.

Written by admin

May 12th, 2013 at 2:00 pm

Posted in Göteborg

Trio Armini

without comments

Hård press med rarrisar i hela landet.

Inte minst på Gotland.

Från att ha varit litet jungfruligt och lay-back är ön numera välbeställt med duktiga skådare av alla kön och ålderskategorier. Därtill helt upptrimmad med all modern kommunikation och dokumentation. Resultatet har inte låtit vänta på sig.

Ön med  Stockviketornet vann Sverigedelen av “Battle of towers”, svårt att jämföra med totalsegern 1997, men i dagens konkurrens!

Får ju njuta på audiovisuella planet. Som TGPs svit

Först svarthuvade måsen som håller till på golfbanan. Förhoppningsvis blir den där och kan bli en ny tomtart om jag kommer till Gotland – någon gång!? Så stäpphöken i Lausviken och dammsnäppan i Lillvik. Och inte bara TGP mailar och messar “uppmuntrande” – “På plats!”, “Där satt den!”, “Grannt!”, “Fett!” mm… Som

Anders, “Jag var där!” – rödstrupiga sångaren vid Stockvikens fågeltorn! Lennart W och andra spär på –   med sandtärnor och mycket annat.

Och där sitter jag på balkongen i Johanneberg och njuter litet nytillkommet som svarthätta, svartvit flug och rödstjärt – HÖ! Det är inte första gången och litet av en illusion i cybermolntöcknet.

Den 27 april så gav sig återuppståndna familjeduon David och Olof, numera förstärkta med tredje generationen Zacharias, i kast med vårfågelyran i Halland. Fortfarande på E6 i höjd med Ringhals ett grävlingkadaver som avsmakades av en glada, BRUNGLADA – när polletten föll ned!

I flytet av fina starten forcerade vi Gubbanäsan, Killingatången och Getterön. Det blev ett gott dagsverke med rätt perspektiv. Spanar man mycket på egen hand får man finna sig i att missa och tom avstå en del. Å andra sidan hittar man själv och får på många sätt en lugnare skådning.

Senior och junior i Trio Armini sliter bla fram svärta, storlom och toppskarv på Gubbanäsan. Mest lyckosamt blev annars Getteröreservatet med sävsångare, näktergal, skäggmes, rödspov, tre rödglador och …

Hybriden RINGANDXVIGG. Lägg märke till gröna lystern på huvudet och den “avhuggna” tofsen. Alla bilder snapshots från Armini himselfs nalle!

Som sagt

INGET ATT KLAGA PÅ FÖR TRIO ARMINI

 

Written by admin

May 9th, 2013 at 12:07 pm

The Battle of Towers 17 maj 1997

without comments

Till tröst när spärrelden av rarrisrapporter från Gotland sätter in som värst – en nostalgytrip till

17 maj 1997

I veckan hade Lasse J ringt och undrat om vi ville vara med i ett finskt jippo, där fågeltorn i Baltikum räknade arter och bedrev skådarpropaganda i combo. Han och bla Lasse T skulle besätta Stockvikentornet och ansåg sig ha en god chans. Och det skulle sitta fint med mer blågult i kampen.

Jan Janthe och jag ansåg oss vältränade och valde Pavikens västra fågeltorn som mest strategiskt. Reglerna var då att minst två skulle se/höra varje art inom en km-radie. Tiden var 05:00-15:00 tror jag, möjligen förskjuten någon timma tidigare. Man skulle också guida intresserade som dök upp. Vi hade väl knappt tio besökare.

Lasse J fungerade som koordinator och gav kontinuerliga rapporter om ställningen. Vi hade bra flyt medan det gick trögare för Stockvike. Matsalu med Haeska-tornet hade dock redan från början en kraftig ledning.

Framåt middagstid hade Stockvike lagt sig på sparlåga medan vi alltmer närmade oss Haeska, som dock verkade ha ett alltför stort försprång. Sista timmarna bröt vi kontakten förutom timmesavstämning. Sista avstämningen var spänningen stor vi låg tvåa och bara en art efter Haeska, 127 – 128, det gamla rekordet låg på 130 arter!

Arterna fortsatte trilla in 128, 129, 130 och 131, en brunand som simmade ut ur vassen! Lasse J meddelade att i Matsalu firade man segern med champagne – vi hade i alla fall slagit det gamla rekordet och kommit tvåa.

MEN – detta var inte 2000-talet utan seklet innan med fortfarande darrig cyberkommunikation så efter att dom och vi kommit på att de östliga bröderna hela tiden legat en timme före så stod vi som ensamma segrare med 131-128 och nya rekordhållare. Vi firade modest med glass från Café Biet och hade vad som kunnat vara art 132 över huvudet, en tundrasädgås!

Märkligaste arterna har jag antecknat, bläsgås, småfläckig sumphöna, havsörn, pungmes och tre hackspettarter. Alltså inget märkvärdigt. Vill minnas att det grämde oss att vi missade Kentsk tärna.

Dock måste påpekas att vi var extremt uppdaterade, hade tränat ihop länge och vädret var bra!

Återstår bara att önska alla lyckliga i fält en lyckad dag idag!

Written by admin

May 4th, 2013 at 3:09 pm