Gulbrynad, twitch, string & sträng
Aj, aj, aj vad den gulbrynade har vrenskats. Trots att jag inte dragit på den och drabbats av en dip, så känns det lika tungt. Fredagen 13 feb (sic!) hade vi beställt färja, Anders, Janne och jag. På onsdagen verkade fågeln försvunnen efter att ha setts dagligen från 3 jan. Avbeställd resa och tur i oturen att jag inte arrangerat något kring min återresa till Göteborg helgen 21-24 feb – Trodde jag, men naturligtvis dyker den upp den 23 feb och ses bättre än någonsin. Sedan morgonen 24 feb är den hittills borta igen.
Drag och dip betyder som skådarbegrepp:
DRAG är att åka en icke försumbar sträcka för att se en rapporterad observation, oftast på en sällsynt fågel. Att vara en dragare är nästan synonymt med att vara en twitchare (se nedan), men omfattar litet fler. Man kan vara en litet slö som dragare, men inte som twitchare.
DIP är när man dragit på en observation men inte får se den. Att dippa utlöser trista egenskaper hos vissa skådare.
Det finns tre andra begrepp/katagorier inom fågelskådningen som är lätt applicerbara på observationen av den gulbrynade.
Twitch, twitcha, twitchare. Svengelska för skådandets commandos. Omedelbart efter första larmet sitter dom bakom ratten och kör i midvinternatten mot Järvafältet. Redan innan första gryningsljuset har de rastlöst intagit pole position. Dom är enkäta om att vara först på plats och visa det. Grymt fokuserade, men kan vara aggressiva och koleriska innan de sett objektet. Beundrade men också litet tokstämplade.
String, stringa, stringare. Skådandets paria, ingen vill betecknas som eller beblandas med stringare. Att stringa är att se något, medvetet eller omedvetet som inte finns eller att på samma sätt felbestämma. Eftersom det är så tabu att stringa är det svårt att få grepp om stringfrekvensen. Men ett är nog säkert, det finns ingen relativt intensiv skådare som inte stringar då och då. Att bli betecknad som stringare är inte liktydigt med att stringa. Stringare är istället skådare som under grupptryck av andra skådare anses stringa. Risken att betecknas som stringare är naturligvis större om man de facto stringar och ser den gulbrynade samtidigt som alla andra ser det på ett helt annat ställe. Men det finns andra lika stora riskfaktorer, att skåda, rapportera och ha (o)turen att hitta mycket ensam samt inte minst att komma i ofas med ovanstående eller nästa grupp. Om tex gänget som hittat den gulbrynade bara varit en som inte haft någon kamera och denne någon morgonen därpå kommit i gräl med dippande twitchare eller än värre strängare (se nedan), då hade denne någon säkert som Amen i kyrkan blivit stämplad.
Strängning, stränga, strängare. Skådandets överstepräster. Beundrade och mycket kunniga. Många observationer blir inte “riktiga” förrän strängare varit på plats. Strängare är det minst använda begreppet, men samtidigt är det tveklöst att det finns och att det är massor av fågelskådares ultimata dröm att få det omdömet. Att stränga är i grunden positivt, att kunna bedöma en observation på ett lungt och sakligt sätt. Mest tydligt när en litet fantasifull obeservation(string) återförs till verkligheten, därav ordet stränga. Men det finns några men. Strängningen kan övergå från att behandla observationer till att nita stringare. Och ställer sig några av de etablerade strängarna i spetsen för dylika korståg blir det en sorglig soppa. C3 har på ett förtjänstfullt sätt agerat i några sådana soppor under det gångna året. En strängare på Järvafältet tar upp möjligheten av att den gulbrynade tagit sig dit på onaturligt sätt eller att den kan ha ett inte naturligt ursprung. Medan korsfararvarianten lusläser rapporter från, spanar in och jämför tider för misstänkta stringare.
Med ovanstående vill jag belysa att fågelskådandet består av ett tvärsnitt av befolkningen med samma mänskliga företeelser men med egna beteckningar!