Olof Armini om fåglar och natur

Fältbestämning, fåglar, miljö, natur.

Valbart augusti 2014

without comments

Lördagmorgon. Jumpar med utsikt över ett “normalt” Göteborg – regnigt. Plötsligt forsar en Forsärla förbi, sinnena skärps.

På Naturmorgon, som milt sipprar fram ur radion till mitt stånkande, meddelas om Knölvalar i Östersjön. En hona med kalv och ytterligare en individ. Kalven har setts ensam vid Fårö. Knölvalen är känd för sin “sång” och dom spelar upp en “låt” från havet utanför Hawaii!

Valar behärskar världshaven. Minns Ahabs jakt på Moby Dick i Melvilles bok. Han startar jakten på Nantucket utanför New York, söderut genom Atlanten, väljer att runda Goda Hopsudden, in i Indiska Oceanen, norrut upp i norra Stilla havet, sedan söderut igen och när de korsar ekvatorn på väg mot Kap Horn, träffar de Ahabs nemesis. Den vita Kaskeloten stryper Ahab och krossar valfartyget.

De faktiska Knölvalarna och den fiktiva albinovalen för mina tankar till valar i allmänhet och runt Sveriges och Islands kuster i synnerhet. Lämpligt i dessa valtider! Och lämpligt till situpsen!

I Sverige finns bara en val regelbundet, den i dessa sammanhang diminutiva, Tumlaren, på Västkusten, 1,5m och 70 kg. Den observeras oftast när den “tumlar” upp och andas, visande bakryggen och ryggfenan. Var vanlig i Bohuslän i min barndom, men är nu ovanligare. Ses ibland i Östersjön.

Valar är globetrotters och det ser ut som restriktionerna mot jakt gett effekt på valbeståndet för många arter. Bla har den aktuella Knölvalen ökat märkbart. På Island ses den numera året runt i gott antal och är mycket populär bland valskådare. En jätte, 17m och 35 ton, med stora vita sidfenor som den viftar med, den hoppar och spexar gärna – nära båten!

Vikvalen är den vanligaste och minsta av de tandlösa fenvalarna, “bara” 11m och 10 ton. Jagas fortfarande på Island – i “vetenskapligt” syfte – och kan “avnjutas” med hovmästarsås på vissa restauranger. Ses året runt och dyker sällsynt upp i svenska farvatten.

Delfiner rapporteras ibland från våra farvattn Det är då vanligen Öresvinet, som ligger närmast till hands. På Island är det Vitnosdelfinen, som är snarlik Vitsidingen, en annan presumtiv Sverigegäst, som huserar i större eller mindre flockar. Delfinerna väger några hundra kilo och är ca 3m. de är sällskapliga och roliga att titta på. Öresvinet är populärt i delfinarier och svinet Flipper är en tv-kändis

Högre upp i tandvalshierarkin kommer vi till Späckhuggaren, en av de mest kända och karismatiska valarna. Den är också en attraktion i delfinarier och Späckhuggaren Willy var en världskänd filmstjärna. Matchar Vikvalen med 9m och 9 ton. En samtidigt skrämmande val som mycket väl kan knipa inte bara delfiner och sälar utan även någon av sina större valsläktingar. Umgås understundom ändå “fredligt och snällt”med andra valar. Tämligen vanlig runt Island. Då och då får yttre Skagerack och därvarande fiskare påhälsning, förmodligen av någon familjeflock från norska västkusten. Har själv sett en flock från Danmarksfärjan, dock på Danmarkssidan (sic!).

Överst av tandvalarna tronar förstås Kaskeloten, inte vit som Moby Dick, men ändå 20m och 50 ton. Ses sparsamt sommartid på Island. Såg en i Eyjafjördur, ganska långt in i fjorden. Känns igen på tillbakabildad ryggfena, storlek och stjärtfenan, som två propellerblad. Fascinerande djur som kan dyka till 2km djup på jakt efter favoritfödan, jättebläckfiskar. Har en jättenäsa som förvarar flera ton olja. Jagades hejdlöst för den och har varit nära att utrotas. Kalvar får se upp för Späckhuggare, medan de vuxna bara behöver frukta “Homo sapiens”. Åtminstone två Kaskeloter har förirrat sig in till västkusten på 1900-talet.

Så “The King”, BLÅVALEN, 30m och 190 ton!!! Ljust koboltblå med ett sprut som en Geysir. Mäktigt att vi fick uppleva upptill fem (5!) ex på två valskådarturer – och jag säsongens första. Ses årligt, främst sommartid, på Island. Senast i Sverige två fynd på 1800-talet. Mest känd är den Malmska valen, som strandade i Askimsfjorden och finns att beskåda på Naturhistoriska muséet vid Slottskogen.

När man tänker efter är det nog läge att åka till kusten och spana när det ser ut så här.

bild 1-10bild 2-11

Härligt! Blev ingen val men väl en stund i deras element!

 

Written by admin

August 31st, 2014 at 5:58 pm

Leave a Reply