Egon och främmande flyg
Egon laddar upp. Kan bli intressant läge på söndag. Kanske Hönö? Har ju varit litet skralt, trots blåsande, men knappast försent. Hade tur med Skåne, där Lomma”ryssjan” fångade upp en del efter Svea. Hovs hallar och Laholmsbukten i september förra året skall vi inte tala om. Så kanske ett tredje frest blir russinet i kakan Havsfågelsäsongen 2014-15?!
Havsfågelskådning uppfyller den del av skådardrömmen, som är att under tempo hitta och bestämma spännande arter. Att dra på en fågel är i många avseenden väsensskild skådning.
Träffade en skådarestet i början på 80-talet som aldrig noterade felflugna dragarter, utan menade att man skulle se dem i sin “rätta” miljö. Vi träffades en juninatt på St Karlsö vid en sjungande busksångare. En art han tyckte borde avlyssnas vid Siikalahti i Finland, vilket jag gjorde några år senare.
Ändå är dragandet mångfacetterat och betyder olika för olika personer vid olika tillfällen. Det är lätt att hitta skäl för att dra likaväl som för att inte dra. Själv jobbar jag hårt för icke-drag på Mellanspetten på Gotland – just nu. Annat ljud i min skälla blir det naturligtvis om och när jag gjort ett lyckat drag på den.
Att upptäcka det oväntade är ytterligare en variant. Och här finns ett utrymme för det som inte har sin “rätta miljö”.
Odefinierade främmande flyg, ett eldorado för militären och inte nödvändigtvis felflugna
Ovanstående gynnare upptäcktes 25 april 1981 i Klinteviken. Det blev med största sannolikhet en hybrid Brunand X Vigg, som sedan sågs flera vintersäsonger – någon gång också i Paviken.
Förste oktober samma år slog Paviken till med en egen hybridsignatur. Litet kinkigare men efter en del jobb, Gräsand kryssad med den sydamerikanska Pampasand, Rosy-bill, Netta peposaca. Denna är en släkting till Rödhuvad dykand och fa fyra punkter ledde fram till hybriddiagnosen.
1. Minde mest om Rödhuvad dykand vid första påseende.
2. Hade klara Gräsandsdrag och umgicks med dessa.
3. Påfallande röd och BULLIG näbb.
4. Pampasanden är vanlig i fågelparker och den verkar ständigt pilsk och värjer inte för artbarriärer. Det sistnämnda enligt experten Ingemar J.
Dessa och efterkommande odefinierade flyg har spridit både spänning och glädje. Ser att så fortsätter det och Mikael Nils röner rättmätig uppskattning för en grann Bergand X Vigg i paradlokalen Klinteviken. Dessutom fint dokumenterad.
Påminner om odefinierad flyg/tetyget i Tjörnin, mitt i Reykjavik förra vintersäsongen.
I det här fallet föll misstankarna också på en ohelig Alliance Vigg X Mindre bergand. På följande grunder
1. Litenhet
2. Grövre marmorering på ryggen. Antydan till marmorering på flank.
3. Dessutom förekomsten av en Mindre Bergandshane i området i flera år.
Det ökar sannolikheten av hybrider med en ensam udda främling omgiven av fagra kusiner. Finns många exempel på detta. Kanske något att tänka på i diskussionen kring Fläckdrillsnäppan nu och härförleden. Och sågs det inte en Mindre bergand i Lausviken för ett tag sedan!?
Och så tog Egon greppet om Syd- Sverige!
Och visst drog det in en hel del havsgodis. Dock inte i mitt kikarfält.
Blev promenix längs Gullbergsvass. Eva tappert vid min sidan. Hon räddade mig från några vithåriga sirener som glatt vinkade från ett av de halvsjunkna vraken vid den helsjunkna kajen.
Tack vare henne hittade jag också den hopkrupna Pillen på Gasklockan. Helt på egen hand hade jag två Brunsiskor i buskaget där min salige bror lät sitt vatten en gång i tiden.