La Pared 3:e gången
Tredje vårvinterveckan, och tidigast för oss i Pared-iset!
Läge för sammanställning och genomgång, mars, februari och nu januari.
Märkbart kortare dagar denna gång. Hann aldrig skåda innan Eva dukat upp en härlig tallrik på frukostsittningen som startade 0800.
Föresatsen att hyra cykel och skåpa in några nära rarrisar, t ex Pygmérördrom och Mindre Sultanhöna kom till skam.
Den sistnämnda hade jag på armslängds avstånd, men latmasken och knäna sade nej. Och kanske också faktumet att dessa arter varit “common stuff” – för mig, i Östafrika.
Aldrig längre än 5 km från vår medelpunkt en härlig 2-etager bungalow med fri sikt över havet!
Litet fusk med transfer tor flygplatsen Rosario och hotellet. Mer än 5h på bästa skådarplats. Och det är intressant hur mycket tillresta skådare ser från bilen. Två nya Fuertearter för mig i år, Silkeshäger och Kohäger genom bussfönstret tur respektive retur La Pared!
Trots ålderskrämpor som hälsporre och knän har jag (ofta med Eva) travat runt dryga milen varje dag. Dessutom gymmet och några simtag i poolen. Böljorna är oftast alltför strömmande och kalla.
Km efter km, timme efter timme. “Rekord” 16 jan när Eva och jag travade runt 12 km i fyra timmar, 4 taxa om totalt 14 fåglar!!! 7 Svartbukiga flyghöns räddade tillställningen skådarmässigt – och motion, frisk luft, himmel och hav Oj-oj. Träffade senare samma dag en tysk skådaramazon i Barrancon och kunde hålla med henne, “Nicht zu viel, aber was ist!!!”
Liksom Lanzarote i januari 1995 var det ont om havsfågel. Den stora mängden befinner sig på pelagiska äventyr runt Atlantiska Oceanen. De flesta “Calonectris” som dominerar kusten vid rätt väderlek om bara en månad, befinner sig utanför Sydafrika eller Sydamerika.
På Lanzarote kompenserade jag artlistan med en mkt fin vadarstrand. Annars står väl kampen mellan övervintrare (jan) och de första flyttfåglarna, ankommande o/e passerande ( feb – mar).
Som ses av bifogad uppteckning av behandlade taxa, observera en del med frågetecken, ger en vecka 50-60 st och sammanlagt på fyra veckor( Lanza inkluderad) är det ca 100 st.
För den som vill spä på sin WP-lista finns alltid en handfull “säkra” arter plus att man alldeles säkert snubblar över något oväntat. Antingen redan upptäckt och rapporterat.
Eftersom vattentillgången är knapp, så är förekomsten av Barrancos, bäckraviner som innehåller vatten styrande för naturen. Dom finns överallt, från nästan uttorkade och sterila till dom med rinnande vatten och rik växtlighet. De senare ger namn till/ har fått namn efter området, som La Pared Barranco eller Costa Calma Barranco.
Dom nära mig har hyst en rad finesser under de veckor jag varit där och som sagt varit (nästan) nåbara by foot. Kan ju nämnas Sibirisk piplärka, Större piplärka, Tajgasångare, Bergtajgasångare från Sibirien, Atlassångare, Ökenstenskvätta, Ökenbåglärka, Pygmérördrom, Liten sultanhöna från Afrika.
Amerikagäster är oftast arter som kräver vattenreservoarer, som mest finns kring huvudstaden Rosario. Andra våtmarksfåglar finns som närmast en mil bort vid Costa Calma. Havsfåglar först i mängd efter feb.
Eftersökta WP-arter finns, Ökentrapp, Ökenlöpare, Svartbukig flyghöna, Kanariebuskskvätta … Dessutom tycks Kanariegransångare och Kanariesiska skvätta över från övriga Kanarieöarna och invasiva arter som Rödgumpad bulbyl och Munkparakit förekommer.
Mycket intressant är också flera ö/gränsarter/raser som Korp/Ökenkorp, Varfågel/Sydlig varfågel, Turkduva/Skrattduva, Ormvråk/Örnvråk…
Övrig Wild-life är begränsad. Endast putativa valar är riktigt vilda. Getter, Kaniner och Jordekorrar har väl fått senkommen hjälp att förvildas!?
Och till slut det som finns får det att vattnas i munnen…!!!