Olof Armini om fåglar och natur

Först en liten hälsning från Ost och Grön, har inget med med grönmögelost att göra förutom den språkliga associationen.

Alltså från Gotland foton signerade TGP och hans nya excellenta adapter. Morotsdyrkande sångsvanar på lerig våråker. På flytt mot norr.

Härligt – va!

Jörgen Ryme sparkade mig litet lagom där bak och föreslog en fågeltur någon dag som inte rullade runt i Kvarnhjulets malande arbetskvarn. Arbetsmiljöverket i Västra Götaland klassar rektorsjobbet som nummer ett vad gäller arbetsbelastning. Går ju dåligt ihop med min arminskt sybaristiska livsåskådning så Jörgens propå gav en snabb vårflytt söderut på “lediga” dagen torsdag 31 mars.

Tämligen kass väder. Start från Joberg i lätt vårdugg med löften om häftigare nederbörd under dagen. Men herrarna välklädda, med härliga matsäckar och ett sjusärdeles humör. Strategin klar med Getteröns bekväma skådarplattform som bas och läge för små utflykter mellan skurarna. Många årsare för mig och kryzz för Jörgen. Alltså smekte Jörgen farkosten, en sprillans super volvo de sex milen söderut längs europavägens böljande akitektur. Jag hann precis fånga en bläsgås bland grågässen vid infarten till Varberg.

Bara en och annan droppe i luften så direkt ut till Gubbanäsan. Sånglärkor, strandskator – det vimlade och luften genljöd av vårens budskap! Ute vid pointen några bevakande uvar. De spanade mot annalkande regn (snö?), dimma och ökad blåst – från fel håll sydväst. Obrutet optimistiska hängde vi in toppskarv, storlom och sjöorre bland annat smått och gott. Toppade med en lustig hybridtyp and. Mest som en bläsandshona, men större och med konstitution åt gräsandhållet, övervingen hade också en bred vit vingbakkant a la stjärtand och på huvudet fanns antydan till ljus månskära bakom näbben. Grundtips bläsandXgräsand som den flög runt med!

När nu farhågorna kring vädret började besannas styrde vi kosan mot komforten på naturcentret. På vägen en gigantisk flock vitkindade gäss på flygfältet och en presumptiv spetsbergare i bortkanten. Vid övre norra plattformen ytteligare skådaruvar som tinade upp när vi hittade en rödspov. Här var multum att spana in, sädesärlor, änder, gäss och vadare som mängder av skärfläckor och storspovar. Efter ett tag dök NaturStig med blomma upp. Litet skämmigt eftersom jag lämnat mässfall till hans exkursionen för några torsdagar sedan – med laga förfall och den gången iklädd arbetskostymen med slips och allt men ändå. Allt frid och fröjd när vi bla fick avnjuta spetsbergaren som kom flygande med några vitkindade.

Vi jobbade vidare från vasshidet med snatterand, skäggmes, sävsparv och gransångare. Sedan tinade vi inomhus i Micke Nords hägn. Fick litet snack med honom och flera andra och inhandlade nya Fågelguiden. En ensam myrspov spanades in med några kärrsnäppor.

Så drog vi hemåt med attackmålen Båtafjorden och Tjolöholm på vägen. Innan dess en pilgrimsfalk vid Bua. Pedagogiskt med såväl duvhök som sparvhök strax innan. Vi fick också våra sångsvanar på leriga leråkrar, tveksamt med morrötter dock. Fjordens fågeltorn nästan dött jämfört med när David och jag gjorde en attack i höstas. men det blev några råkor, en sädgås och en stenskvätta bland krafs som rödbenor mm.

Vid Tjolöholm låg isen kvar och det började snöa. Ändå kunde vi förlänga artlistan med såväl brun kärrhök som fiskgjuse.

Gott avslut på en fin vårflytt. Tack, Jörgen!

Tuffa tag på Stora Badhusgatan 18 och vad annat att vänta när man studerar eniros gatuvy och känner sonens skådarkapacitet. 18 arter på två dagar.

Dessutom har någon förutseende arkitekt fått för sig att mura igen de två bästa skådargluggarna på Terrakotta – förutseende avseende att det skulle dyka upp en fågelskådarrektor som borde ägna sig 100 % åt rektoriet!

Det blir alltså att fuska pyttelitegrann som att räkna rastvakteriet till kontorsjobb och därmed utvidga kontoret att också gälla skolgården. Vid klassiska Battle of Towers var de generösa nog att tillåta en förflyttning inom 1 km från fågeltornet.

Detta för att förbättra oddsen något.

Så skall vi se vad jag kommer upp i på de fyra veckor som jobbet hittills varat.

Grågås, Kanadagås, Gräsand, Ormvråk, Sparvhök, Duvhök, Pilgrimsfalk, Fiskmås, Gråtrut, Tamduva, Ringduva, Turkduva, Koltrast, Björktrast, Dubbeltrast, Sidensvans, Talgoxe, Blåmes, Nötväcka, Kråka, Kaja, Skata, Gråsparv, Pilfink, Grönfink.

25 arter, 7 upp på RP – och fyra veckor contra två dagar!?

Förlorad? 

Nej, jag känner mig inte slagen på förhand. Känner att “min” mer lummiga omgivning kan ge multum contra den mer sterila diton vid hamnen – ju längre våren lider!

UPP TILL KAMP MED ALLA MEDEL 

Blev ju litet si och så med den utlovade pansjonismen. Jobbar som en avlönad galär just nu. Härligt omgiven av fyra barnbarn men fjärran från den tillvaro jag smakat på de två senaste vårarna.

Och hur längtiga är inte följande magnifika bilder av mästerfotografen Anders.

Jag känner, luktar, hör – från 1980 och varje år utom (2 veckor i påsk!?) iår!?

Nåväl jobbet är ganska kul med flera highlights. En är utsikten från rektorsrummet; från Fässbergskyrkan och västerut över Mölndalen. Fint fågelflöde och löfte om gott vårstreck. Några ess hittills som pilgrimsfalk och dubbeltrast.

David har utmanat mig från sitt kontor – utsikt älven. Kanske väger oddsen där något över men, men…

Denna “battle of offices” får ersätta sammanbrottet av alla mina pansjolistor som återuppstår 23 oktober, min äkta 65års-dag!!

Återkommer om mer detaljerad ställning i Battle of Offices och inbjuder hågade läsare att deltaga!

Eva drog till Gotland i tisdags och drabbades av influensa på torsdagen. Knappast min åkomma från Vietnam. Fick läsa på en del innan jag frikändes trots nysningar rätt ut i luften och kringströdda näsdukar.

På måndagen vällde badrumsrenoverarna in, med pneumatiska borrar, munskydd och hela baletten. Säkerligen hade vi ansträngt oss mer att skyddsisolera allt material från damm än oss själva från influensasmitta så…

Samtidigt har jag åkt på kamikazeuppgiften att vara rektor – pensionär, PYTTSAN! Räddare har varit Ritchie som inte aktat att öppna sitt badrum (även detta i behov av renovering – HÖ!), barskåp och öppna famnen för en broder i nöd.

Men hur hinna summering av Vietnamresan, nya skådningar och annat för bloggen. Får bli grymt oordnat utan logisk kronologi. Alltså en av mig utförd tredagars storstadsflogg.

Fredag 18 feb. Startade sent efter nästan hel arbetsdag. Target dvärgsparven. Cykeln rastades ffg sedan före all kyla och snö. En mysskådare på plats. Bra då kunde vi fördela bevakningen.

Den skäggprydde med en evig cigarett som farligt nära satte fjutt på skägget apporterade efter en stund. Och där skulkade den lilla rackaren i litet kratt. “Lifer!”, utbrast skägget. I euforin berikade han mig sedan med en mängd häftig obsar, som en kungsfågelsångare en påsk i sin trädgård. “Vägen var så liten och man ville ju inte ha invasion.” Jag var dock tvungen att flogga vidare.

Plockade turkduva på Älvsborgsgatan och hade tänkt mig mandarinerna vid Klippan, men det bidde istället en pille på Älvsborgsbrons N radiomast. Sedan dusch, middag hos Ritchie innan dip berguv på Ullevi.

Lördag 19 feb. Efter tvätt, fönstertvätt, blomvattning och städning bara obetydligt tidigare ut. Lång transportsträcka längs kajen och över Älvsborgsbron. Men kullen vid reningsverket producerar; först en klocker svartkråka, så pillen på Älvsborgsbron nu från andra hållet och till slut en forsärla bland läckerheterna i reningskaren. Avrundar igen hos Ritchie.

Söndag 20 feb. Nu rejält tidigare men måste också avsluta tidigare med dunch hos Ritchie. Stora svepet Ullevi – dip, Gasklockan – dip över Göta Älvbron hela norra Älvstranden och äntligen vid Färjenäs de två mandarinänderna. Så ånyo berget vid Ryaverken och två forsärlor och en tornfalk. Så retur Ritchie över Älvsborgsbron.

Till detta under samma tidsrum fastän från köksfönstret såväl duvhök som sidensvans. Många mils cyklande, bra för konditionen och hyfsat skådande.

I söndags var sista natten på Grace i Mui Né. På måndagsmorgonen packade vi in oss i bussen till SaiGon. Efter morrongympa, packning och frukost.

Ingen liggbuss, som vi förväntat oss. Men det gick helt utmärkt ändå. Ett helt annat trafikläge än på utresan gjorde de 25 milen till en skön upplevelse. Mycket fågel, adjutantstork, skäggtärna, pilgrimsfalk mm För övrigt har jag upptäckt att jag ofrivilligt mörkat/ baissat vad jag sett. Vid noggrannare genomgång ser artlistan mer hyfsad ut än vad rapporterna antytt. Återkommer till denna.

Stökigt och varmt i SaiGon när vi flydde in på Hong Thien Loc Hotell, ett stenkast från busstoppet. Hotellet är en sjuvånings pelare med fem rum per etage! Vi camperade på 7:an – förstås. Blev en tuff kvällsupplevelse att dra de gränderna runt hotellet – SaiGon från förr!

På tisdagmorgonen gav det upphöjda läget sista arten, Vinous-breasted Starling. Sedan ny förflyttning via marknaden till Majestic – åter till utgångspunkten alltså. Tänkt ta det lungt sista da´n, Eva köper sin konst, vi återser Per & Christina, vi äter på Pho 24 och Black Cat, “dragen gris” – barbecue på South Carolinavis! Tala om cross-over!

Så ny tight morgon onsdag med gympa och frukost när dimman stiger över SaiGon river. Tidig taxi till flyget och allt löper väl, en knapp halvtimmes försening och vi sitter bredvid samma par som på utresan och plötsligt har främlingar förvandlats till gamla bekannta, på två veckor då man inte träffats!

Dimper ned på Arlanda för några timmars väntan på nattbussen till Götet. Lika exotisk som på utresan, men kanske vi börjar tröttna på mörka väger genom svensk landsbygd. Dock sover vi en del och jag avstår vargspan.

Strax före Klockan 6 på torsdagmorgon siktas OlofRudbeck över Lisebergstornet och en halvtimme senare törnar vi in i lägenheten. Bakar och brassar Vietnamkäk (cross-over!), burgunderbiffar i sydostasiatisk krydd/grönsaksdjungel med äktsvenskt potatismos. Sedan sängen och natten som hemsöks av jetleggen och uppvaknande i diverse obskyra hotellrum innan insikten.

Femte natten i en ny säng, nygammal och den nästföljande – alltså i natt repris och insikten

Borta bra men hemma bäst

Ack sista dagen i Mui Né och plötsligt vimlar det av tärnor och måsar kring fisknäten och båtarna i viken. Dominerande är Great Crested Tern och brunhuvade måsar men även litet annat smått och gott bl.a. passerar en storspov och in över land en exklusiv Black-faced Spoonbill.

Detta efter yogan och innan vi gått ut från vår balkong!!! Visst kände jag mig på hugget och som att något var på gång.

Vi tog en liten promenix för att köpa bomull men sedan stormade jag vidare. Först mot presumptiva vadare – blev dip – så upp mot tidigare nämnda bäckens källa. Svettiga kilometer längs vägar och över sanddyner, men arterna droppade in så det stod härliga till. Tänk bara svart och svarthakade buskskvättor, brunsångare, taigaflugsnappare och mugimakiflugsnappare. För att nämna några ur svenskperspektiv karismatiska arter.

När jag skriver detta vilar jag på ytterligare häftigheter från resdagen efter dagboksdagen. Så det börjar ta sig som pyromanen sa´!

Halvfem yoga på balkongen under Norra halvklotets stjärnhimmel. En Collered Scops Owl låter och några backpackers utan rum, vi har haft sanslös tur eller Eva har varit sanslöst smart, övernattar på ödetomten bredvid. Ödetomt förresten – många turistgrupper vallfärdar dit för att se solnedgången även om jag tycker uppgången är än häftigare.

Den avnjuter vi vid morronpromenixen utefter stranden. Avstår allmänna toaletten och går västerut istället. En smyrnakungsfiskare väsnas från en eltråd och minner om Jordanien.

Tar det väldigt lungt men kan kryssa in Plaintive Cuckoo från frukostbordet. Sisådär en 120 arter och det känns godkännt.

Idag också helt överraskande en större turturduva från frukostaltanen. Kredit till det idoga primärskådandet.

Annars litet fighter med havet som här inbjuder till det, stora vågor, frisk vind. Simmar också några längder i den alldeles utmärkta poolen. Tyvärr har jag en liten halsirritation. Med tillkämpad optimism bedömer jag den till en ytlig orsakad av klor i poolen, pollution mm Kulinariska läckerheter och den billiga ölen mildrar gott.

Av radioveteranerna Anders och Lasse fick jag veta att det dagsaktuella alltid är intressant medan man skall vara återhållsam och sparsmaka med gårdagens skåpmat. Svårt att hålla den linjen och lockande att “fuska”. Skall försöka balansera den slaka linan.

Fredagen 4 februari, Mui Né. Morgon på nya flådiga hotellet Grace. Upp och yogar på balkongen i nattmörker. Det dagas snabbt och som vanligt hinner vi knappt med. Så vandrar vi österut längs stranden mot solen och den egentliga byn. Vi passerar diverse utflöden, ett som Eva får rida på mina axlar över. Tuffaste passagen dock fiskarbyns avträde, där man enligt österländsk sed läggar sin morronpizza, här på den strand som sedan sköljs av havet vid flod.

Efter ett vaksamt kryssande och stirrande ned dags att höja blicken och resans andra sula en gammal brun sula, några iltärnor, sandtärnor m.m. Äntligen litet mudflats i fjärran och Eva följer snällt med längre och längre, sibirisk tundra, rödhalsad snäppa, terek, och ett urval pipare, dock ingen White-faced idag.

Eva ger upp och återvänder. Litet utpumpad småkutar jag sedan för att komma ifatt henne vid floden hon tagit sig över på egen hand. Blir litet sen frukost.

Så ny attack. Först stranden sedan upp på vägen fram till bron över floden. Pittoresk vadning till gigantisk Canyon utlovas – Turistfälla – tänker jag och forcerar några bosättningar och litet bush innan jag stoppas av taggtråd. Återvänder dock till bron med två troféer, Pale-legged Warbler och blånäktergal.

Attackerar sanddynerna litet längre österut och efter en del klättrande splendid isolation. Vandrar i extrem kobraterräng (dippar!), omväxlande röd och vit sand och taggig bush. Spridda gravsättningar, som små monument eller legohus mycket fridfullt.

Blåsigt, varje dag blåser en frisk vind upp vid 10-tiden och bedarrar först efter mörkrets inbrott. Plötsligt kommer jag inte längre. En verklig gigantisk Canyon och skratt och glam från floden där långt nere. Där fick jag och bestraffas med en brant nedstigning längs en sanddyn. Skorna fylls med sand, en arm blöder ymmigt efter kontakt med något taggigt och det hela avslutas i några svinstallar. Tröst en liten flock gråhalsade trastar och en ny bulbyl.

Tuff hemgång och hotellägaren och security officern ser på mig med rynkade pannor. Blir snabb refreshing och family restaurang där Eva svalt avnjuter något gott.

Eftermiddagen slickar jag såren, badar i Stilla havet, simmar några hundra meter i bassängen och sätter mig i soffan med en “ba-ba-ba”. Lyssnar till tet-skrålet och några huliganer från London som tumlar runt i poolen, spanar in några Crested Terns och en tygeltärna över havet och inne över kullarna glider en mellanhäger förbi. Palmseglare svischar och Tailorbirden drar igång symaskinen.

Avslut med nytt restaurangbesök och vi får plats vid trädgårdspar från Varberg.

Jag sover innan jag ligger på sängen men har passerat de 100 och därmed godkänd!?

Vietnamesiskt ( och kinesiskt) nyår. Vilken orkan av trummor, drakar mm. Istället för orkanen i Australien. Många aussies här som säkert lyckönskar sig själva. Här i Mui Ne blåser det alltid upp framåt eftermiddagen men bara lagom för härlig surfing av alla slag.

Möjligen som en liten fläkt från Australien hade jag idag såväl fregattfågel som masksula. Annars har det varit skralt artmängdmässig. !978 nyårsdagen hade jag 100 arter efter 12 timmar på det nya året i Kam Sam Roi Yot i Thailand inte långt härifrån. På den här resan har jag ännu inte 100 arter efter nästan 10 dagar.

Men jag skall inte klaga för resan är mättad av spännande upplevelser. Igår tog jag en promenix genom torr evergreen på röda sanddyner samt dök in i ett bananplantage. Omfamnades av en full vietnames, attackerades av en flock hundar och flydde in i en skateboardtunnel fylld av störtkrukeförsedda ungdomar. En apocalyps in vito!

Allt kryddat med megaobsar som Vietnams kanske första tundrapiplärka, några Asiatiska vildhudar som kalasade på ett hundlik och småkrafs som bruntrast och grön biätarderivatet blåstjärtad biätare. Och Karlsöspecialen rostgumpad törnskata icke att förglömma.

Imorgon flyttar vi till ett litet flottare pang på Evas begäran. Själv kommer jag att sakna trädgårdens wildlife i form av några marsvin och bamsiga brunråttor av det orädda slaget. Ack om jag haft  Davids luftbössa!

Litet svårt att skriva om fåglar ur perspektivet Majestic vid Saigon river och vara född 1946, i Sverige med allt vad det innebar av demonstrationer och annat.

Olof P kom med sina mest berömda uttalanden vid Tet-offensiven och Hanoi-bombningarna.

När man sitter på Majestic, hemvist för såväl japsar under 2:a världskriget som jänkar under “Vietnam/USA”-kriget och blickar ut över Saigonfloden, då far tankarna till Coppolas film Acopalypse now.

Vips befinner man sig i Kurz fotspår och Heart of darkness och cirkeln sluts Afrika-Asien-Sverige.

Tryggt att greppa en Lauder´s till extrapris på Vingflyget nedsköljd med en utmärkt öl för tre spänn.

Hur är det med fåglar? Hittills ganska trögt. Försöker hålla en rate på 10 arter om dagen och ligger preliminärt på -1 art. Raten ger ungefär lika många arter som i Jordanien på halva tiden och kan svänga mycket. Södra Vietnam har några grymma ställen men också stora ganska fågeltomma ytor som tex de jag nu genomlevt i fem dagar.

Resan blev av olika skäl en helt annan än planerat och man får ta det som det blir. Nu blir det kusten i sydost en vecka och sedan back to Sweden.

Bland trots allt kul grejer hittills är brun törnskata, orientseglare, östlig lundsångare och större skrikörn – inte så pjåkigt.

Om samma gång på Wi-Fi så återkommer jag.