Olof Armini om fåglar och natur

Fältbestämning, fåglar, miljö, natur.

Archive for the ‘Old times’ Category

La Pared revisited 4

without comments

Tredje och sista gången om Drillsnäppan i Barrancon.

Läs bloggen från nov-2012 och om Fläckdrillsnäppan på Nabben, Gotland och turerna kring den.

Barrancofågeln uppfyller mycket av “villkoren” för en FDS i vinterdräkt. Vilket förstärktes av ving/stjärtteckning och lätesinslag påminnande om Skogssnäppa, skilt från normalläte på DS.

Men skillnaderna är små, fågeln undflyende och kameran kan ljuga!

Är bröstsidefläckarna tillräckligt välmarkerade här?

Och här! Denna DS blev till FDS på Nabben 2012

för att den plötsligt dök upp där en FDS stått.

 

Jag “sänkte” den genom att på originalbilden vaska fram jämnt sågtandade tertialer.

Och det blev såret i min obs – en aning av sågtandade tertialer på en av mina bilder, som fick andra detaljer att blöda över och vara sig. Så fungerar man som människa!

Intressant och jag reser varningsflagganflaggan för att arterna ligger mycket nära varandra. Detta öppnar upp för både “Katt bland hermelinerna” och “Kejsarens nya kläder”!

Eller vad sägs om att nyår 2006 sågs en 1st W FDS på Fuerteventura, 2 veckor senare sågs en W FDS spela med en DS på Janubiro, Lanzarote!

Artkrysset uteblir men behåller behandlat taxa!!!

 

 

 

 

 

Written by admin

December 16th, 2019 at 6:33 pm

La pared revisited 3

without comments

Börjar med att avrunda Common/Spotted Sandpiper från förra inlägget.

En konklusion för ett ovanligare och osannolikare taxa kräver inga avvikelser mot ett annat sannolikare taxa. I det här fallet fäller bl.a.  möjlig sågtandning av tertialer, otydlig markering av bare-parts, allmänintrycket … Dock var den spännande och väl värd insatsen.

Så till rovisar. Innehåller två alltid efterfrågade, Smutsgam och fa BERBERFALK. Legio på mina besök har varit, “obsade”, en eller två ggr!

Berberfalken har fallit bort som art, á la Snösiska. Men man bör hålla ögonen öppna, Slagfalksderivat bör dyka upp – men kanske läge att slumpa med Jaktfalk eller åtminstone Tartarfalk? Eftersom det förekommer en systematisk korsning mellan de olika storfalkarna så kanske…??

Liknande rörighet finns kring Ormvråk/”Kanarie”vråk/Örnvråk. Enligt gällande “lag” inskränker sig det hela till en art, Ormvråk, samtidigt som man kan laborera kring åtminstone 3 taxa!

Utöver dessa ovannämnda har Dvärgörn varit vanligaste inslag under mina vistelser, förutom förstås Tornfalk!

Rörigheten ett intet jämfört med den för vitfåglarna. Ifs är 99% Atlanttrutar, Larus michahellis lusitianus. Inslag av nominatformen och eventuella atlantis marginellt.

Sparsamma “inbrott” av, LBBG av olika former, RBG, BHG, MG, LBG. Dumt att raljera. men jag menar Silltrut,  Rödnäbbad trut, Skrattmås, Svarthuvad mås, Smalnäbbad mås

Dominerande tärna så här års  Kentsk Tärna.

Avslutar med att detta är mkt spännande!

 

Written by admin

December 15th, 2019 at 6:10 pm

La Pared revisited 2

without comments

Andra avdelningen i en genomgång av 4 v i la Pared (+ en vecka på Lanza)

Våtmarksfåglar som vadare, hägrar odyl har bara den nästan igentorkade Barrancon att ta vägen. Och på fyra besök inskränker sig antalet arter till en handfull. Taxaantalet för hela genomgången mångdubblas av några laguner på Lanzarorote – förstås.

Mest enstaka hägrar som besökare o/e inplanterade (Kohäger, Helig Ibis). Roligt att fånga den här Silkeshäger, som ibland hade sällskap av en artfrände i Barranchon.

Två av öarnas mest eftertraktade arter/taxa finns dock inom gruppen, utan att vara våtmarksberoende.

ÖKENTRAPP (Chlamydotis undulata). Jag har sett den vid alla resor, men den är synnerligen lurig. Vet från Afrika att alla trappar är mästare på att diskret smyga undan. Det vill till att lura sig på dem till fots, trots att man kan få helt fantastiska närobsar från en bil. Typiskt har jag haft min bästa obs på Lanza från cykel och på la Pared från buss!! Andra obsar har mestadels varit långskott, till fots och med handkikare. Men en hel del spår.

Att spåra trappar är också utbrett bland såväl jägare som vetenskapare, för att det är enklare än att försöka jaga fram dom. Ett område i halvöknen vid la Pared är mkt spårtätt och fastän jag genomkorsat det gång på gång har jag de flesta gånger inte sett någon trapp. Vid sista besöket nu i november, efter att ha kryssat fram och tillbaka över trappspåren, gav jag upp, satte mig på en höjd och kikade tillbaka över mitt “jaktområde”. Där, vid mina fotspår, minst 5 trappar!  Som förstås gled undan och försvann. Men va´gött!

Ökentrappen har som så många taxa genomgått split/slumphysterin. Ursprungligen Kragtrapp (C. undulata) som omfattade nuv Kragtrappen (C. macqueenii) österut och Ökentrappen (C. undulata) i Nordafrika. Ökentrappen har en isolerad population på Fuerte och Lanza, som avviker en del, “Kanarie”trapp (C undulata fuertaventurae). Läge för split, endem och tungt kryzz, så undra på att den är åtrådd bland skådare.

ÖKENLÖPARE (Cursorius cursor). Kan också vara enerverande undflyende, men något lättare än trappen. Förekommer i samma biotop. Utbredning till Saharas nordgräns och Mellanösterns krigszoner gör den mkt eftersökt av WP-twitchers. Har sett den fåtaligt vid alla besök.

Trots “fattigdomen” av antal finns guldkornen eller åtminstone presumtiva att jobba på – hela tiden. Den här gången, 14 nov i Barranchon uppmärksammade jag en avvikande typ Drillsnäppa eller…? Kanske Skogssnäppa? Lätet litet åt det hållet? Litet vingband, helmörk stjärt… Amerikansk skogssnäppa!? Men nej subtilt, vingband fel! Undflyende, ingen kamera, klart jobbigt och mindes 2012 vid samma tid på året. Nabben, Gotland och en Fläckdrillsnäppa, också presumtiv. Här några bilder från Apan.

    

Så gnodde jag litet med min enklare kamera och utan ovanstående fotografers tålamod och skicklighet.

Och, tja i Florida kanske? Men trots att den hör till de vanligaste vagranterna från over there, till 70-talet betraktades som conspecific med vanlig Drillsnäppa och de enligt uppgift kan hybridisera så måste allt på plats. Och anar jag inte litet sågtandning på tertialerna? Förstora och kolla!

Märkligt för bland fotona på fågeln 2012 upptäckte jag en katt bland hermelinerna, en vanlig Drillsnäppa också med sågtandade tertialer! Annars mycket svåra att skilja dom åt om man inte har tydligt fläckig Fläckdrill eller kan konstatera att honan är polygam!! Det sistnämnda en pikant skillnad mellan Amerikanskan och Europeiskan – hm,hm.

Hur som händer det hela tiden saker, spännande och lärorika.

Så vidare till kapitel 3.

 

 

 

 

 

Written by admin

December 8th, 2019 at 6:03 pm

Posted in Old times,Resor

La Pared revisited 1

without comments

Revisited – verkligen – fjärde gången under tre år.

Det är inte för antalet fåglar eller antalet fågelarter. Eller deras exklusivitet!

Men tillsammans med oändlighet av hav, himmel – tystnad och ständigt brus – tankar.

Nog om detta!

Försöker följa en blandning av gällande taxonomeringarna, kanske mest den gamla från Fågelguiden.

En taxagenomgång som utgår från mina fem veckor, en på Lanzarote 1995 och övriga på La Pared.

Inte mkt på and/gås fronten. Undantag ROSTAND som invaderat Fuerteventura. Skall bli intressant att följa. Får den samma behandling som NILGÅS och AMERIKANSK KOPPARAND eller blir den omhuldad som FJÄLLGÅS hos oss? Och tänk om man för in SOUTH AFRICAN SHELDUCK i resonemanget!?

Havsfåglar är förstås hett så här ute i Atlanten. Häckar ymnigt i Kanariearkipelagen, en del talrikt, som Gulnäbbad Lira och andra, sällsynta exklusiviteter, kanske inte årligt, Rödnäbbad Tropicfågel och Kap Verde Lira nämns. Mycket drar förbi.

Dock åker man inte hit för att sitta i timtal och kanske se någonting, förutom de ständigt patrullerande Atlanttrutarna. De negativa rapporterna från hitresta skådare beror nog på att den stora mängden av fa Gulnäbbade Liror “loopar” Sydatlanten under vintermånaderna, vanlig besökstid. Inte ens den nya förnäma optiken räcker för att spana in Sydamerikas östkust så det lönar sig bättre att rikta in den mot land!

Att jag hade så mycket havsfåglar 2017 och 2018, berodde på årstiden, februari-mars, vår på den här breddgraden, och att jag blev sittande inför den ständiga strömmen av Gulnäbbade och Scopolis Liror. Att skilja från enstaka Kap Verde Lira och Större Lira är en utmaning, att särskilja närmast en omöjlighet. En av alla splittar/slumpar som drabbat/drabbar fågelskådaren. Den nya audiovisuella digitaliseringen och biogentekniken är obarmhärtig. Bara att hänga med utvecklingen som Trump gör.

Gulnäbbade (Atlanten kring Kanarieöarna), Scopolis (Medelhavet), Kap Verde (Kap Verde) var inte för så länge sedan slumpade som en art. KVliran häckar med några ex nära Fuerte och jag tyckte mig relativt lätt kunna plocka den. Mindre storlek, distinktare teckning. På videor från nätet tror jag mig se att transatlantiska skådare i sin ambition på nya kryss misstagit relativt lättplockade KVliror för SCliror. Distinktionen mellan GNliror och SCliror som strömmar ut ur Medelhavet är sparsmakat men med enkla medel som ljusare flash på SC när den vänder upp så kunde jag spekulera i att dominansen mellan arterna växlade mellan obstillfällena. Hypotetiskt sprider sig SC mer solfjäderformat från Gibraltar medan GN mer distinkt loopar Sydafrika – Sydamerikas östkust – Karibien, vilket betyder att samtliga icke-fångade GN/SCliror i Sverige borde lämnas oartade, endast biogentech kan möjligen om inte lösa så klarifiera det hela.

Sitter man och sliter så vässar man upp sig, hittar distinktioner och det exklusiva. Och det droppar in även om man förstås tröttnar fortare när det inte flödar. Övriga vistelser har inte varit nollade, utan alltid fiskar man upp något. Och jag vet inte minst från Agadir i Marocko att det finns havsfåglar även på midvinter.

En räcka roliga obsar har det blivit förutom de ovan nämnda. Men i år november extra magert – eller?, 2 Tärnmåsar och en Bredstjärtad labb

 

 

 

 

 

Written by admin

December 6th, 2019 at 7:51 pm

Gotland prim nov-19

without comments

31e oktober efter värstingtryck från öster och löften om en bastant efterdyning. Men på Gotlands västsida, utan draghjälp och trots allt inne i november darrade man nog på manschetterna.

Kämpade på och travade miltals, 3-4 h dagligen – under 8 dagar. Under resans gång, efter slutfört värv och jämfört med horder av Kungsfågelsångare, Brunsångare mm – bara några mil från mig, kändes det tungt nästan tomt.

Men man har fått litet orealistiska förväntningar. Går man bakåt i tiden utan jämförelser. Då ser det inte alls så illa ut.

Startade 1 nov med två sannolika “tristis” och årets första Vattenpiplärka på Gotland. Samma dag ringmärktes 4ex på Ölands södra udde och 3ex noterades på Gubbanäsen. Ett brett och kraftigt influx, som också avspeglats sig senare.

Så lyckades ickefotografen 2 nov

Första bilden ovanligt lyckad. Skäggmes i en liten vassrugg vid Pavikens östra torn. Det vimlade av dom men de fick inte till någon högflykt.

Avslutningen 7 nov var också OK och toppades av 2 Berglärkor på Svältis och en Kungsfiskare i Paviken.

Hela tiden ett myller av småtrevligheter och spännande utmaningar, så det finns inte utrymme att klaga. Aldrig på Gotland i Västergarn.

Written by admin

November 12th, 2019 at 10:43 pm

Tallbitter

without comments

Oj, oj måste erkänna att jag drabbats av hetsen att se något av allt som rapporterats.

Mitt skådande kan ju närmast jämföras med jakt eller tävling.

Jag vill hitta, bestämma…

Men bryr mig mindre om vad andra tycker/tänker eller…?

Att övertyga andra??? Vässar ambitionen??

En snårig djungel av substantiella bevis, induktiva bevis, partsinlagor…

Och “validerarna” i RK o RRK!

Så till verkligheten

30/10 0700

David ngt krasslig hämtar upp. En grävling, ser ut som en säl, till de sälla jaktmarkerna och dimmigt.

Vi startar i SIK med Storspov, som om vore det vår.

Härligt hur vi synkar vår skådande trots skilda vägar, MINDRE SÅNGSVAN, BERGLÄRKA, LAPPSPARV, Snösparv, Vinterhämpling…. Och alla KNUBBSÄLAR!

Björkäng, där vi  fångar in DVÄRGBECKASIN, DVÄRGMÅS, Myrspov, Gransångare...

 

 

 

Litet avslaget avslut i Veddinge, som blir succé

Säkrat ädelkryzz för David!

GÖTT GÖTT GÖTT

Trots Jaktfalk och Vattenpip da´n därpå

 

 

Written by admin

November 1st, 2019 at 8:20 pm

v42 2019

without comments

v22 och v42 är sedan urminnes tider VECKORNA för fågelskådare i Sverige!

Och år 2019, när v42 lider mot sitt slut slog först Hävringe till.

Någon liten kobbe i utkanten av Östersjön i närhet till magneter som Landsort och HartsöEnskär.

Med ett gäng “bushdammsugare” och öppen korridor österut så givet!

Förbiflygande SIBIRPIPIT, VIDE-o BRUNSÅNGARE på samma videkvist, BTS, TS, KFS … You name it!

Inom några timmar. Uthärdligt för en gammal twitcher på Västkusten?

Men icke när Gotland, redan uppvärmt med triss i sparvar och Ökensångare, slår till med hela kitten.

Överlever på en Tajgasångare vid Näckrosdammen. Egentligen en grym obs! – MEN!

Ser fram emot Tallbitar från balkongen!

Written by admin

October 23rd, 2019 at 5:06 pm

Den som väntar… v42 -19

without comments

v41

och vi närmar oss den ofta hysteriska raritetsveckan 42. Ostkusten peppras av östliga superrariteter, västkusten översköljs av fjärran oceaniter och på sydkusten (läs Falsterbo) flockas örnarna och resterna från de övriga kusterna.

Redan från slutet av augusti har man kunnat känna av och uppleva förspelet med influx av subrarrisar som Aftonfalk, Fjällabb, Stäpphök, Tajgasångare mm kryddat med en och annan superrarris. Gotland och Hoburgen har toppat med triss i sparvar, Gulgrå, Svarthuvad och Alpjärnsparv. Och nu redan en vecka i förväg börjar de tunga bomberna falla, Rödhuvad törnskata på Sotenäset, Brun törnskata på Landsort och så Gotland igen, denna gång Fårö med Ökensångare.

Detta kan tyckas vara ett himmelrike för fågelskådaren, Twitchern – bara att gotta sig i! Men, men det är också frustrerande och ibland rent av deprimerande. Hur ofta upplever man inte twitchern som står mitt i malströmmen utgjuta sig över hur mycket som ses just där hen inte står – ibland rent av aggressivt.

Det gäller att ha tid, vara på rätt plats, ha kommunikation alarm/bil. Men framförallt vara mentalt tränad. Att hela tiden få ett lagom stresspåslag för sina förutsättningar.

Kan för egen del sammanfatta tvåmånadersperioden fram till superveckan.

Betecknar mig som en utpräglad twitcher. Med inriktning på att hitta och bestämma fåglarna själv. Kan förstås vara tillsammans med andra och kan gälla redan hittade och förutsagda fåglar. Vissa svårigheter, som sällsynthet och bestämning kan förhöja värdet.

Kalasläge på Gotland och tomt 510 med närområde Paviken, Svältholmen. Fram till slutet av augusti. God men knapp inhämtning av normala subrarrisar som Citronärla, Dubbelbeckasin, Aftonfalk, Brunglada och en juv Fjällabb som slickade tomtgränsen. Frustrationskittlingar fa orsakade av min brist på bilkommunikation (sparvar och rovisar på Sudret) fick jag bemästra mentalt med, “jag har sett dom “bättre” på mina resor i världen – HA!”

Så Göteborg och inte samma kanonläge som på Gotland. Men ändå hyfsat, OR25 med milsvid utsikt från köket österut över mynningen av gamla isranden vid sista istiden! Från balkongen en skogbeklädd ö i storstaden och en oas för fåglar – oxå vilsekomna. Dagar med nästan inga fåglar (frustrerande) men så! – har jag skrapat ihop några “måsten”,

Stäpphök, Det plingade på Band och Per B på Hisingen hade en juv mot Lisebergstornet. Raskt till köksfönstret, många vråkar i luften och där en liten kärrhök som gjorde några krets, sedan raskt över Brudarebacken och fullt OK för mig men värdelöst som “hard proof”

Tajgasångare, för femtioelfte ggn satte jag in hörapparaten. Satte mitt hopp till två Gransångare, men dom var tysta. Så satte Tajgan igång, tom antydan till sång, men som vanligt for den runt avlägset i en trädtopp. Jag försökte playbacka den, men det gick bara sisådär.

Bändelkorsnäbb, Aftonfalk, Spetsbergsgås inte dåligt. Särskilt Bändel där jag kan skryta med att ligga i frontlinjen efter några magra år.

Valde i lördags i strålande brittsommar, frostmorgon, litet slumpmässigt 5:an på Korsvägen och sedan Kärralund och vidare mot Brudarebacken. Kändes ganska tamt. Men vid björkkärret strax innan backen satte en “tristis” igång – härligt efter alla tysta Gransångare vid OR25!

Följde upp med Svarthakad buskskvätta, Forsärla vid Backen och Ingemar Larsson, som visste att berätta om hur man jobbat med en “tristis” vid kärret – hup!

Men mentalt väger Dvärgspoven på Hönö med David mfl tyngst – även om RK låter bilan falla!

Written by admin

October 7th, 2019 at 5:59 pm

Oj-oj

without comments

Dagen började med dimma över Joberg och inga fåglar.

Så lugnt och skönt.

Men så – Hoburgen förstås! – tredje sparvBOMBEN på kort tid – STÄPPSPARV och bigLASSE.

Ack-ack får drömma mig till Indien och Nepal och Stäppsparven sida vid sida med kusinen Svarthuvad sparv.

Kanske kan just den här sänkas som en elusive ur hybridsvärmen kring Kaspiska havet. Men tror nog från fotona mest på en svarthuvad och “säkert” bestämd.

Bombad digesterar jag detta när BA

Tungt men det är David och han är först i det höstliga racet i Skåne. Känns fint.

Och så David först igen och jag tycks hänga med på yttersta svanstippen!

Och även om man inte når parnassen, bigLASSE (Stäppsparv), JUPPEN Gröngrå sparv) så …

Härligt att fånga in om än elusivt. Kompletterade därmed med knapp marginal mitt subrarrisrace före det stundande superrarrisracet!

 

 

 

Written by admin

September 22nd, 2019 at 4:02 pm

Turbo-kryzz

without comments

September och slagsmål mellan rarrisar från öster och väster.

Hittills slagläge, östliga högtryck. Resterna från Dorian mfl Atlanthurricanes knackar dock på dörren.

Själv har jag missat mycket. Skam som Grågrön sparv, Dvärgspov och fa Alpjärnsparv stationära inom kastlängds avstånd.

Hur överleva som sann twitcher? Kanske att vara först, upptäcka, arta!?

Ädelkrysset, vad det nu är, i den parnass har jag en gång intagit en hög position.

Litet upp till en själv att validera. Mina tre sista

Större Lira, Hovs hallar. Jag alerterade ett gäng om en trolig Gulnäbbad lira och var aktivt med om ombestämningen. Men… en del glunkande och flera gäng samtidigt och tidigare!

Blek tornseglare, Smedsgård. David bromsar in för en seglare. Han och jag ropar Blek! Men … visst var han först!

 

Dvärgspov, Kråkudden, Hönö. Vilken revansch! Och visst var jag först med att säga DET! Men att upptäcka, tänka och processa!?

Obs autentisk är infällda bilden!

Kallar dom turbo-kryzz som skänker mig stor glädje – man är med i racet.

Annars har jag fått klara mig med mina exklusiva bostäder som gett utrymme för att bildligt från köket inspana bl.a. Aftonfalk, Brunglada, Fjällabb några arter från sensommar/höst bonanzan!

Just nu “gal” Kattugglan utanför balkongen och för två dagar sedan hördes Hertigen själv med ett hoande.

För ytterligare några dagar sedan ett galet sträck av hundratals Amiraler.

Förmätet att klaga!!!!

 

 

Written by admin

September 13th, 2019 at 9:19 pm