Olof Armini om fåglar och natur

Har gnällt över den knyckiga säsongstarten. Tröstat mig något att den har varit det överlag i Sverige.

Siktat på vändning, 6 februari och exkursion med GOF på Stora Amundön.

Redan 11 jan fick jag munsår och en förvarning, som slog ut i full blom, festkvällen (typiskt!!!), lördagen 30 jan. En rejäl “bonn”förkylning förgyllde inledningen av februari och de första vårdagarna.

70-åringens ovana av även normala sjukdomar och några tuffa besked, fick en redan groggy Goliath att ta räkning – och mässfall på exkursionen. Ursäkta alla som sett fram mot rariteter inspanade av undertecknads fantasi/falkblick!

Nära-döden-upplevelse på söndagen när Skrikstrandpipare, Amerikansk sjöorre, Purpurhäger plus den lömska Stäppörnen duggade in på BA!

Stapplade ut på en kortis i Slottskogen, utslagen och halvblind, stöttad mot en pigg Eva. Så i Fågeldammen, den undflyende och tidigare inte helt lätte gamle hybriddraken, SNATTERANDXGRÄSAND.

Vändning och hopp om livet, på torsdag “GOTLAND, Here I come!”.

Och i Joberg vårsjungande Entita från köksfönstret och från balkisen detta vårljud.

Föralldel hörs min härmning bäst men….

Nästan helt frisk 8 februari och imorgon wiernersemla!!!

Snöfallet på natten mellan 18 och 19, skapade lätt kaos som alltid i Göteborg. Där tycks man alltid efter en decimeter snö tro, att det var sista gången!

Skottade balkisen och följde Eva till Yogan på Odins. Det var trivsamt, mycket folk men tyst och fin stämning. Den fortfarande vita snön lyste upp i gryningen.

Jag tog en extra tur och pulsade fram och tillbaka längs Gullbergskajen. Igår hade jag en Pille på Gasklockan, Fiskaren på kajen vid Kalle plus litet annat smått och gott.

En äkta norrlänning spanade förgäves efter Vittruten. Och det sög litet trots att jag sett Vittrutar i parti och minut bara för ngn månad sedan.

Idag rapporterades Vittruten från Majvallen i andra änden av sta´n och det var tomt vid Gasklockan och på kajen.

Ja, tomt och tomt – Mycket snö!

Så har det dragit igång, 2016 års race. Bland de närmast berörda är Anders snabbast ur blocken. 86 arter och ett rasande tempo, ger topplats på Gotland och gott läge även för hela Sverige. Massor av prominenser får skåda hans ändalykt. Han toppade häromdagen med den här utanför sjöfågel-mekkat Gnisvärd.

På 80-talet, när Alförrädaren var allmän på Gotland, dök de första fåglarna upp efter nyår, oftast inte före sportlovet. Vissa vintrar dominerade gamla fåglar, medan ungfåglar var i majoritet andra. Antagligen reglerades förekomsten av isläggningen, i Ishavet och längs den Baltiska kusten.

Bernt har också gjort ett fint svep med Brunand, Pilgrimsfalk och Forsärla längs Gullbergsvass.

Gjorde samma promenad häromdagen och nöjde mig med två Vinterhämplingar. Får väl annars deklarera och deklamera, “Ömsom vatten, ömsom vin”.

Marstrand, Ulf och Britt-Marie gav isande vind, fuktigt, kring nollstrecket, med en köldfaktor kring -20° C, BRRRRRRRR! Men tappert skådande gav fina obsar på Knubbsälar, Sillgrisslor, Tordmular och stora mängder Ejder. Fina närstudier på en Toppskarv vid Båtellet var aviatisk höjdpunkt. Allt avslutades med räkmacka i konstverkstaden. Roligt också att för första gången skåda den urgamla staden i vinterskrud.

Da´n därpå dags att dra söderut. Härligt med med de manliga klanhövdingarna i hierariskt rakt nedstigande led. Junior tog god tid på sig, så mörkret hann falla liksom övrigas förväntningar på några snabba årskryss längs vägen mot Köpenhamn.

Ändå fascinerande vinterskymning i jämna 120+ knyck. Vips i Helsingborg hos Dan och Yvonne för att rädda klanäldstens rygg med en “Barbara”, en gigantisk härlig uppblåsbar säng. Handling i Löddeköping Maxi, inga problem på bron och så C. F. Riches vej 126, ynglingens camping. Avkopplat köksvatten, disk i badrumstvättfat, kläder och prylar litet här och där, nyinstallerat, ickefungerande bredband… men vad gjorde det med några bajer ur kylen, en flaska gin av god styrka och den “Uppblåsbara”! – en underbar kväll som med god marginal passerade midnatt.

Trettondagsafton och pigg som en mört! Förmiddagen gick på högtryck, allt i flygande fläng, bredband, spegel på väggen, lampor bringas fungera, städning och tom rörmokaren ringer och lovar fixa vasken!!!

Pascal skulle i dessa tider se om sin leg – nog bäst med det namnet – och David och jag kunde attackera en gammal favorit, Uttersleve Mose, där jag sommaren 1982 lifade Pungmes. Mosen nästan helt täckt av is och inga Pungmesar, dock Skäggmesar och en riktig hit, en Rördrom, BA-fågel vintertid i Danmark.

Nöjda, men mängder av läckerheter inom nästan-räckhåll om… Ringand, Mindre Bergand, Amerikansk Sjöorre för att nämna några. Får bli framåt våren med bättre väder och mera ljus. Nu härlig kväll med Davids pasta och rullen “Interstellar”.

På Trettondagen tänkte vi en rejäl attack på andra sidan Sundet, dvs “vår” sida. Vi kom iväg som beräknat och broflyt med ID och i-ticket! Men sicket ett väder, Marstrand rena Söderhavsön jämfört med Skåneslätten. Här stod sig våra polardressar slätt mot skånepågarnas dubbla traktoroveraller.

Vi attackerade Börringeområdet och Stäppörnen, verkade lovande med färsk BA-rapport, den hade lyft från favoritplatsen vid Gärdslövs k:a och flugit västerut mot Havgårdsjön. Vi parkerade vid sjön och öste in genom ögonloberna, Rödglador, Ormvråkar, några Fjällvråkar, en Blåhök, en Pilgrimsfalk, flera Tornfalkar, flera Havsörnar, på fälten såväl Vitkindade gäss, Sädgäss som Dovhjortar! – Passerande skådare uppmuntrade oss att Stäppörnen säkert återvänt till sin favoritposition vid Gärdslöv.

Väl där utöver det vi sett tidigare, Duvhök, 2 Kungsörnar, mycket Rådjur och så! – en bonde på traktor som sett DEN på ett jakttorn för 10 min sedan! Nytt hopp i snorkylan, men “bara” en Fjällvråk på tornet. Lätt dippiga i skymningen avstod vi också Lund, Vitögd dykand och Sverigekryzz för David.

Blev pizzakrog i Malmö med Pascal innan övernattning i Helsingborg hos Dan och Yvonne, rekordhärligt. Kit och Miranda också där.

Grymt bistert väder men vikingarna var laddade. Direkt Dagshög och i lättglopp – där satt den! – Sverigekryzz och nästanlifer för oss båda, SVARTANDEN, gammal hane som kurtiserade en Gräsandshona. Vi glömde alla gömda gener i tamanksderivat och klämde av bara farten såväl Toppskarv som Vattenpiplärka! Blev gött som enda skådare på plats att larma och förmiddagsfika i bilen.

Så några timmars flogg av Glimminge plantage, som på topp gav en Lappsparv och ytterligare en Vattenpiplärka.

Dagarna är korta så vi korsade Hallandsåsen, susade genom Halland, lunchade i vägkrogen Laxbutiken innan den kvällsupplysta storstaden Göteborg. Ett hyfsat om än inte maxat skådarutbyte.

Fin start och väl på G. Kattuggla hörs fint mest varje natt och i förrgår hördes Storhertigen med sitt “Oå”, några gånger. Jag har också tagit revansch vid Gullbergsvass. Hade en dag Brunandsdraken och honan Pilgrimsfalk. Nästa dag Forsärlan, 2 Smådoppingar och hanen Pilgrimsfalk. Det tar sig!

P-honan på plats!

På mitt 70e år. Vädret plågar bistert

-2°, känns som -7°, vass Ostlig vind på 6 sm, lätt snöfall.

Igår på Nyårsdagen en lätt promenix med Eva och Birgitta i Hisingsparken, runt Slätta damm. Lättstart på året och årets listor. Nämnbart, Rörhöna, Rödhake, Gärdsmyg och Tofsmes – tala om “slow starter”!

Kanske litet bättre imorgon med Ulf, Britt-Marie och Marstrand. Vittruten i Torslanda kan väl ta en tur norrut!?

Vi får se.

Snart är 2015 urtid och 2016 intid. En lek med ord.

Ledord för året är kris – flyktingkris, klimatkris, terrorkris – så ur led var 2015 innan det blev ur tid.

Dock när jag blickar ut, morgonen 27 december

gympandes genom köksfönstret

och vädrandes sängkläder på balkisen

decimetersnö, -2° – mellandagsvinter, så kanske, åtminstone klimatologiskt, en liten smula i led och fortfarande i tid – 2015!

För min del har också skådandet varit i led anno 2015. Enligt ARTPORTALEN, Altaret för en del men Golgata för andra, har jag 268 arter i hela landet och 241 arter på Gotland. Inte illa särskilt med tanke på att jag varit på Island hela oktober och bara skådat på Västkusten och på Gotland.

Tydligen har Artportalen gett näring åt en jesuitliknande rörelse bland skådare. “Jesuiterna” misstänkliggör andras obsar och jagar dem med blåslampa. Men jag sitter lugnt i båten och låter stormen bedarra och unnar mig ett litet hej innan jag hunnit över bäcken.

Inledde året med ett litet “fusk”besök i Malmö, som faktiskt gav tre unika arter för året, Vitögd dykand, Svartnäbbad islom, Bredstjärtad labb. Den Vitögda dykanden är väl inte speciellt trovärdig, handkikaren från tåget, som accelererade ut från Lund C, samtidigt som jag språkade med Afrikaveteranen Dick, som jag inte träffat på 10 år! Läge för jesuiterna att slipa knivarna, allrahelst som det vimlat av hybrider i Lunds reningsdammar! NB jag ser att idag, 31 december ses den på exakt samma ställe – SÅ!

Årets Royal straight flush var Mellanspetten i Lummelunda! – Eller?

När jag stod av planet, 20:e februari klingade mobilen och David hade tagit reda på att den setts på morgonen. På plattan Anders med läcker matsäck och caretan på tomgång och strax några snabba flukt på något undflyende högt upp i ett träd. Som den 25e blev till höjdarobs, då jag tilläts hitta den själv och även lätesbestämma den. Bosse och Rikard, raska Täbygrabbar står för läckert foto.

Jag ikläder mig dock jesuitdoket och kommer med ett MEN.

Samtidigt som denna hona var på plats har det funnits en presumtiv parter på ön, inte många mil bort!? Som idog deckarläsare vet jag att alltid vara misstänksam mot slumpmässiga sammanträffanden så det finns en malande tanke här!

Assisted performance är inte obekant på fågelskådandets parnasser och väger man sannolikheterna så…? Min inställning till skådandet ger obsarna på spetten full pott, men relativt kanske ändå, Tornugglan, samma dag med Anders eller min ensamobs på Mellanspett i augusti för något decennium sedan på Kronholmen, smäller än högre. Får se vad våra jesuiterna säger, men på sedvanligt manér är de säkert färgade av sin “tro” och inte riktigt att lita på, “som man bäddar får man ligga”.

Hela Gotlandsvistelsen i februari/mars gav en maxad utdelning, med massor av godbitar. Vårruset på Gotland späddes på med en högoktanig tvåveckorsbrygd i skiftet april/maj och det kändes som jag var bra med på tåget. Förutom det redan nämnda mycket godis som med Anders hjälp spanades in. Alförrädare, Spetsbergsgås, Vitnäbbad islom, Härfågel, Svarthuvad mås, Stäpphök, Fältpiplärka, Gulhämpling, ett axplock av läckerbitarna.

Under mellantiderna hade jag med hjälp av David, Bernt, Jörgen m.fl ett grymt fint plock på Västkusten, kanske aldrig på 70 år bättre!? Praktejder, Lunnefågel, Alkekung, Bändelkorsnäbb, Berglärka, Vattenpiplärka mm redan i januari!

Så fortsatte det, Vit stork, Rödhalsad gås, Svarthalsad dopping, Brandkronad kungsfågel, Dammsnäppa, Ökenstenskvätta och kanske russinet i kakan, Iberisk gransångare på Vargö i Götets södra skärgård.

David står för ökenstenskvättan och jag har kämpat med det audio-visuella på den Iberiske. Skruva upp volymen i slutet så hör ni.

Skrajsenheten att ha missat vårrusets final på Gotland kom på skam. Da´n efter att ha återvänt till ön, på självaste nationaldagen, först med Anders till Paviken och Trastsångare. Så Au riv…

Anders inte bara ledde fälttåget mot Rödhuvad törnskata och Svartvingad vadaresvala, han plåtade också.

Med så fin inledning på sommaren rann det bara på, Vaktel, Ägretthäger, Busksångare, Vassångare, Brednäbbad simsnäppa, Aftonfalk, Sommargylling, Biätare, Tuvsnäppa, Brun glada, Svart stork, Citronärla mm … Oj-oj allt detta innan sommaren var till ände!

Tills den 14 september, 2 höstveckor, då jag hann med Fjällpipare och Tajgasångare, största invasionen någonsin.

Ett enda havsfågeldrag, 18 september på Hönö med David, och det mesta som missats i januari klämdes på några intensiva timmar! Balearisk lira, Mindre lira, Fjällabb, Storlabb – Vilken fem-etta!

Så stundade hela oktober på Island. Härligt, men vad skulle jag missa på Sverige/Gotlandslistan? – Havsfåglar och Östliga rarrisar. Västliga stormar och östliga högtrycksryggar tävlade om att breda ut röda mattan, men fåglarna verkade nödbedda och jag kunde lugnt njuta Island.

Vid sidan av det förväntade! – Strömand, Islandsknipa, Jaktfalk mm – och det oväntade! – Större beckasinsnäppa, Fjälluggla, Rödögd vireo mm – Var det presumtiva arter/derivat som förgyllde fågellistan. Tex Stilla havslom, Amerikansk gråtrut och

i tur och ordning, Gråvingad trut, Thayertrut och Coburnirödvinge .

Listmässigt visade det sig bara återstå en transportsträcka till nyår – inga nya arter oktober, november och december. Visst fanns chansen, men knappast till något större ryck, om jag inte avslutat som jag börjat , i Skåne.

Ser nu fram emot 2016 och kanske en januariflogg av Skåne med Pascal och David!

GOTT NYTT ÅR!

Inleds med stormar, Gorm och Helga.

Märkligt nog träffade Eva och jag en dansk, Gorm, på bussen från Seltjarnarnes på Island. Han är författare från Danmark och drog fram som en stormvind.

På onsdagen 2e december medan jag försökte få facon på elektroniska adventsbelysningen och mellan vindstötarna, får jag syn på en vit störande sten på gräsplätten nedanför balkisen. Plötsligt förvandlas den till en vit uggla! Den sätter sig i ett träd och är grå, svår att upptäcka – KATTUGGLA – läckert men…

Åker till Gotland da´n efter. Naturligtvis roddar Anders min ankomst och snart i stormens öga

Ett mycket givande skådande från Cape Armini på – fiskmåsar! – nåja, vinterhämpling, Kaspisk trut, Tholin family, smakfullt kaffe…

Litet symptomatiskt denna skådarhöst. Grymma förväntningar – ostlig varmluftskorridor avlöst av västliga hurricanes från optimalt läge.

Vad blev det?

Tja, själv skall jag inte klaga. Prickade “the one and only day” på Hönö med triss i liror och labbar. Var på Island hela oktober, med vad det innebär, utan att missa något “back home”.

Nåå, inte försent ännu!

Dock kan förmärkas en ökad frustration i skådarkretsen.

Den slår hårt i solar-plexus!

Hur många och vilka arter har vi att tillgå för alla listor, vårat elexir!? Och vem har rätt att bestämma över detta?

Ojsan-Hoppsan!

Själv har jag alltmer börjat kategorisera mina fågelobsar efter “typer”, som inte är helt konsistenta, men ger en vägledning.

Inser att detta är stick-i-stäv med hur de flesta vill ha det. Litet som att vara icke-troende i en religiös församling.

Men – var och en blir salig på sin tro!

Fåglandet började från köksfönstret och i björken, fortfarande (gul)lövklädd. Bland nötväckor, blåmesar och talgoxar, gärdsmyg, rödhake och två entitor, snart en raritet om nedåttrenden håller i sig.

Igår var jag tvungen att slå ihjäl tiden efter att ha cyklat med Zachis till skolan. Lägenheten storstädades av Olga, och Eva bossade. Drog ned längs söderleden på jakt efter litet gäss. Hamnade mitt i dagens mäktiga Ansersträck och hade mer än 200 överflygande inom en kvart. Mest Grågäss men också några Spetsbergare och (Tundra)sädgäss. Också många rapporter av de tre arterna från Brudarebacken, Landvetter mfl ställen.

Idag gjorde jag en “Abel rush”, ett av mina många alter-egon. När Eva dragit till gympan i Olskroken, bäddade och diskade jag. Tog på mig attackdressen och sprintade till 18. Direkt ned till Lilla Bommen och Spannmålsgatan. Hittade lilla parken vid 6:an och spanade först in en Rödhake så

honan Svart Rödstjärt, som sitter på kvisten och sedan

hanen som här pilar iväg över hustaken efter att ha sjungit en strof.

Paret frossade i insektsgodis i den 12° värmen. Kan det månne bli en vinterhäckning? – och i så fall har vi väl snart en ny art, förslagsvis Kronhusrödstjärt, så att även danskarna förstår, om inte efter matchen imorgon.

Mer om detta senare. Jag hann också handla och koka kaffe innan Eva studsade in i farstun.

Hon hade fått beröm för styrka och balans och tyckte väl att hon kunde trycka till litet grann när vi senare skulle vaccinera oss för influensan. Avslöjade för spruterskan att jag 1976 blivit litet blek om nosen när en ovan läkare huggt mig blodig i benet med en spruta mot stelkramp. Dagens sköterska gav mig istället en klädsam rodnad när hon berömde mina armmuskler. Eva fnissade och fnös.

Som sagt HEMMA BÄST!

Ett ord för fågelskådning, Artjakt, ett ord för fågelskådaren, Artjägare – bäst och närmast!?

Med reservation att många fågelskådare känslomässigt uppfattar orden jakt och jägare negativt.

Hursom går den stora artjakten in i slutspurten med höstflytten som drar med sig allehanda östliga godbitar. Stäpphök och tajgasångare har de flesta storviltjägarna redan fällt, dom har uppträtt i extremt antal.

“Tiotaggare”, två stycken i Valdemarsvik, Starrsångare och Videsångare. Märkligt med Sveriges andra säkerställda Starrsångare, fångad och ringmärkt på exakt samma ställe som den första.

Och nu kommer de att ramla in och det gäller för top hunters att bjuda upp all sin skicklighet, ständigt vara på rulle och ha TUR!

Själv lämnade jag snopet slagfältet tidigt i september med hyggliga placeringar på såväl Gotlandsligan som Sverigeligan. Jobbade upp mig fint under sommaren, normalt litet av Silly season. Men nu var det väl slut? Så fick jag ett rejält lyft med David och Hönö. Normalt hade det – kanske – blivit någon ny art, men hela fyra nya och ett fint lyft på den redan goda Sverigelistan.

Förbleknade när Ragnar, suverän i ledningen som så många gånger under 2000-talet, vid samma tillfälle lade ytterligare fem arter till årets trofésamling! Känns som två ouppnåeliga, Ragnar på Sverigelistan och Bimbi på Gotlandslistan. Med gott samvete lämnar jag oktober månad åt dessa herrar, medan jag hejar på friska  runner-ups som Anders och Bernt – NÄSTA ÅR 2016, mitt sjuttionde – DÅ.

Alltså Oktober på Island. Räcker inte till ens som jag fick “räkna” årsnya arter på mina Sverigelistor. Dock härligt och skönt att jag bärgade pass med någon dags marginal. Om datatrafiken fungerar blir det rapporter.

Inspirerad av Vingas och Skyddets exemplariska genomgångar av obsarna 18 sep så…

Alltså från vår plats i nischen mellan Skyddets båda flyglar 0630 – 1300

Änder:

Kricka, Bläsand, Sjöorre, Svärta, Ejder, Småskrake i små duttar rastande, förbiflygande eller sträckande.

Lommar:

Smålom 1 ad, Storlom 5 ad och ett tiotal obestämda mkt långt ut.

Havsfåglar:

STORMFÅGEL, bara 1 ex riktigt nära och fint. Flera horisontankor var troligen denna art.

MINDRE  LIRA, David upptäckte precis innan berget. Vi hann notera den “rena” dräkten, vita undersidan mot svartbruna översidan. Kom på bra avstånd och inga bestämningsproblem. Visade sig att Skyddet nog sett fågeln tidigare än vi och sedan sågs den på Vinga.

BALEARISK LIRA, 2 ex passerade vid ca 0900 och ca 1300. Båda kom från S Bolle och passerade söderut på bekvämt avstånd. Aningen större med ngt tyngre flykt än den mindre liran. Också med solkigare undersida, brunaktiga armhålor, undergump och buk. Sammantaget inte en så distinkt övergång mellan över-och undersida. Både upptäcktes av Skyddet, men tvåan ropades först ut som mindre, så vi blev litet förvånade. Vinga var med på noterna och Kent tog en fin bild som finns på Artportalen. Rapporter senare längre söderut, ända ned till Båstad rör säkert dessa fåglar. Memento för entusiasten är att Medelhavsliran som finns (exklusivt?) i Medelhavet dräktmässigt ligger mittemellan. Vi skojade om den angående ex 2!

GRÅLIRA, både Skyddet och Vinga noterade 6 ex. Vi var försiktigare och noterade 3 ex. Diskrepansen uppstod nog kring fåglar långt ute som snurrade runt en del. Vinga hade säkert bäst koll så…

HAVSSULOR, först på plats och stadigt något hundratal.

Vadare fick ingen större uppmärksamhet men kärrsnäppa, strandskata och kustsnäppa noterades.

Labbar:

Kustlabb, ett tiotal. Ensamma eller två och två.Mest ljusa adulta men några intermediära/mörka 1K. Alla stadigt söderut.

FJÄLLABB, en 1K intermediär/mörk som blev förbiflugen av två kustlabbar timade perfekt på Vinga. Där sågs den närmare och bättre.

FJÄLLABB/KUSTLABB, 2 1K gick längre ut men åtminstone den ena kunde jämföras med med kustlabbar längre in. Matchade likaledes obestämda på Vinga.

STORLABB, en 1K passerade nära och fint.

Måsar:

MEDELHAVSTRUT?, En 1K mot söder. Litet försent och lämnades obestämd. Goda karaktär för Kaspisk/Medelhavs och för den sistnämnda grov svart näbb, “blåtira” och rel mörka vingundersida samt saknade fönster på vingöversida. Också “vibb” om en Kaspisk 1K men gick ännu fortare så…

Silltrut, förvånansvärt många gamla fåglar

DVÄRGMÅS, 3ex, 2 1K och en 2K.

TRETÅIG MÅS, modest antal adulta och 1K.

Tärnor:

Kentsk tärna, samma(?) ex först mot N sedan Mot S.

SILVERTÄRNA, 2 1K mot S. Bestämdes på vingöversidor med bla helvita armpennor och inte så framträdande mörk vingframkant.

Alkor:

Nästan bara sillgrisslor. Bestämda i hundratal. 3 tordmular och två stationära tobisgrisslor. “Vibb” om en lunnefågel men den försvann i sjöröken.

En stenfalk, 1-2 stationära TOPPSKARVAR bland storskarvarna. Skärpiplärka, stenskvätta, ladusvala och där sätter vi punkt med utropstecken !!!

En sommar i början av 50-talet. Sitter i segelbåten utanför Djupepallen vid det lömska grunder Räveln och några spovar passerar mot söder, ödsligt visslande. Pappa talar om storspovar och småspovar och lyckas vissla in en ensam individ, åtminstone minns jag det så – detta mitt första vadarminne.

Kanske var Småspovarna på väg mot Östafrikas kuster? Jag fann dom där, mer än 20 år senare, sommaren 1976 vid Dar-el-Salaam. Ödsligt gnäggande på de milsvida tidvattenlerorna.

Där såg jag för första gången Spovsnäppor, trist grå men sedan på vårarna 77 och 78 också vackert tegelröda.

Blev ett glatt återseende i augusti 1980 i Västergarn. Vimlade av dem och för första gången i Sverige för mig.

Många goda vibbar och minnen nere i Västergarnsviken.

IMG_0552

Så klubbas man av BA.

SMÅTRAPP i Norrbotten och Kvismaren.

En av mina SKAM, måste fixas innan hädanfärden, liksom än mer släktingen Stortrapp.

BLÅKRÅKA på Fårö.

Sågs för första gången i Östafrika. WP-kryss på ledningstråd i “farliga” Tunisien och några taffliga Sverigeobsar.

TEREKSNÄPPA idag på stenkast i Gannarveviken.

Igen – kryss i ÖSTAFRIKA!!! Nästan parallell med Spovsnäppan – Svältholmen sommaren 1981!

Störtsugen på alla tre. De´ är gött, än lever urmannens jägarinstinkt!