… hemma bäst?
Fåglandet började från köksfönstret och i björken, fortfarande (gul)lövklädd. Bland nötväckor, blåmesar och talgoxar, gärdsmyg, rödhake och två entitor, snart en raritet om nedåttrenden håller i sig.
Igår var jag tvungen att slå ihjäl tiden efter att ha cyklat med Zachis till skolan. Lägenheten storstädades av Olga, och Eva bossade. Drog ned längs söderleden på jakt efter litet gäss. Hamnade mitt i dagens mäktiga Ansersträck och hade mer än 200 överflygande inom en kvart. Mest Grågäss men också några Spetsbergare och (Tundra)sädgäss. Också många rapporter av de tre arterna från Brudarebacken, Landvetter mfl ställen.
Idag gjorde jag en “Abel rush”, ett av mina många alter-egon. När Eva dragit till gympan i Olskroken, bäddade och diskade jag. Tog på mig attackdressen och sprintade till 18. Direkt ned till Lilla Bommen och Spannmålsgatan. Hittade lilla parken vid 6:an och spanade först in en Rödhake så
honan Svart Rödstjärt, som sitter på kvisten och sedan
hanen som här pilar iväg över hustaken efter att ha sjungit en strof.
Paret frossade i insektsgodis i den 12° värmen. Kan det månne bli en vinterhäckning? – och i så fall har vi väl snart en ny art, förslagsvis Kronhusrödstjärt, så att även danskarna förstår, om inte efter matchen imorgon.
Mer om detta senare. Jag hann också handla och koka kaffe innan Eva studsade in i farstun.
Hon hade fått beröm för styrka och balans och tyckte väl att hon kunde trycka till litet grann när vi senare skulle vaccinera oss för influensan. Avslöjade för spruterskan att jag 1976 blivit litet blek om nosen när en ovan läkare huggt mig blodig i benet med en spruta mot stelkramp. Dagens sköterska gav mig istället en klädsam rodnad när hon berömde mina armmuskler. Eva fnissade och fnös.
Som sagt HEMMA BÄST!