Höjdarträff
Dvärgsparven och Eklanda har iår axlat ringandens och Säveåmynningens mantel 2010 som targets för fågelskådarnas objektiv. Därav följer en del smått och gott som ses av följande.
Jag började fredagen med att smyga upp vid tretiden. Passade på att flukta köksutsikten by-night. Det fladdrade till i min sömndruckna ögonvrå och jag fick för mig något oregelbundet i en trädklyka. “Var i h-vete är kikaren. Eva har säkert lagt undan den!?” Till slut snubblade jag på den där jag slarvigt glömt den igårkväll – på sänggolvet.
En härlig grå boll satt i klykan och vred på huvudet – en kattuggla. Väckte Eva och vi fick också se den flyga mellan några träd. Härligt att återta sussandet fram till en gnistrande solig morgon. Till frukosten kunde jag spä på med en entita vid matningen under köksfönstret. Vicket flyt.
Efter en del dont kändes inspirerande att ta bussen till Eklanda för bättre dvärgsparvsightings 2011 än på nyårsdagen. Trygga rapporter hela förmiddagen och ett bastant gäng väl framme plus full fart vid matningarna -men, men…
Framme ungefär halvett och först kvartövertvå fick jag en halvminuts fröjd i en evergreen buske vid 161:ans matning. Förvisso förlösande och privilegierat gentemot alla eftermiddagens heldippare, men jag hade hoppats på litet mer.
Och mer fick jag på andra plan än dvärgsparvens. Först och främst en räcka härliga skådare. Tänk bara Per-Anders S, upptäckaren och den som dagligen håller koll. En hjälte in spe som dessutom tillåtit mig att publicera de första bilderna på sparven, då PAS var ensam om att ha sett den!!!
GÖTT!!!!
En ikon dök också upp, Ulf M som skrivit en banbrytande artikel om snösiskebestämning i VF. Var mitt bibelblad när jag fightades med snösiskor på Svältholmen i början av 80-talet. Den 17 december 2010 ringmärkte han två snösiskor i Eklanda, i sin trädgård – mindre än hundra meter från matningen där dvärgsparven huserade!!
Denne gigant dyker alltså upp alldeles efter det att jag tillsammans med Thomas J från Töreboda upptäckt och bestämt eftermiddagens fågel-clou, en snösiska. Vi såg den mycket bra tillsammans med Per-Anders och några till. Först satt den ganska otillgängligt uppe i några alar för att efter en stund snällt komma ned till matningen vid 159:an.
För att inte uppfinna hjulet så låter jag en annan gigant, Magnus U beskriva en “blåkopia” av vår fågel – med bilder – suveränt.
http://www.kustobsar.se/main/bilder/bilder.asp?individid=49317
Vi missade “kineslooken” men vill gärna lägga till den ljusbruna “washen” över huvudet som sträcker sig ned över bröst och rygg. Jag misstänker att den försvinner på foton för att fotografen medvetet eller omedvetet fokuserar på vitheten, snösiskans arterego!
2K honfärgad är kanske litet att ta i och mest känslomässigt.
Fick också väldigt fina jämförelser med 3-4 vanliga gråsiskor (se igen länken till Magnus bilder och kommentarer) vid ett fågelbord ca 100 m nedströms bäcken. Jag kan också tillägga att Ulfs ringmärkta siskor båda var gamla fåglar och att vi inte kunde se någon ring på våran!
Till slut stort tack till alla er som förgyllde timmarna i Eklanda tillsammans med solen och några häftiga fågelupplevelser.