Snaefellsnes 1 aug 2011
Upp tidigt igen. Halvsex lokal tid, “hela” halvåtta i Sverige.
Spanar in kittet i hamnen, några vittrutar, den vitvingade, stormfåglar, tretåar och så alla “engelska” silltrutar, en hel hop som tar morrondoppet i poolerna utanför Harpa, det spektakulära och omtvistade konserthuset.
Vi är först i frukostmatsalen. Hinner inte spana in rundhylte isländske managern med cola-och marmeladdieten, utan bara de anställda, innuiter och västafrikaner. Startar med frukt och hockygröt nedsköljt med grönt té och juice. Så fermenterad fisk på lokalt kokebröd nedsköljt med gott och starkt kaffir. Så några korvar med äggröra och nasi-goreng. Avslut med rostat och inhemskt gingerbread till mer kaffe.
Sitter fint hela dagen innan…
Idag sunkigare buss och fullsatt med blandad skara, jag får kinesisk jurist som bänkkompis. Hans kamera låter som en kulspruta hela resan. Evas dito är en distingerad gentleman från Österrike som ömsom sover och vid stoppen tar väl avmätta promenader medan kinesen ilar runt som en vessla! Bra chaufför och energikick från Canada som guide kompenserar mer än väl plus mina förväntningar. Initierade isländska fågelskådares favoritplats,
SNAEFELLSNES!
Efter att vi med gemensamma krafter fått igen dörren och chaffisen och guiden klunkat i sig några liter vatten – festkväll på Island igår – så bär det iväg. Jag känner den där rätta blodsmaken i gommen! Och visst rör det på sig, särskilt på sjösidan. Lars och Märta som vi bekanntat oss med redan på hotellet har utannonserat en jätteflock av…
…strandskator som mycket riktigt kryllar på en strandsnutt. Lars och Märta jättetrevliga och Lars dessutom en fena på fotografering. Frikostigt delar han med sig av sin talang och illustrerar denna artikel!
Vi passerar under en fjord och över en annan. Dricker ur en källa, mineraliserat vatten, som blir gult efter ett tag, bra för alla världens krämpor. Minsann lättar inte såväl propparna i öronen som dimmorna för ögonen? I alla fall lättar molnen och vi får SOL HELA TUREN! Isländsk sagotur eller källvattnet funderar jag? Siktar en del go´bitar från den plats Eva så smart försett mig med, utan henne hade jag ständigt hamna mitt på sista plankan, islom, isländsk rödspov, stenfalk, labbar.
Kort stopp vid någon stenformation så vid nästa stopp fullt ös. Kanadicken kastar sig ut med hela gänget, från den som knappt kan gå till några spralliga danska scouter. Och på klipporna massor av sälar mest grå-och knubbsäl, men också några GRÖNLANDSSÄLAR . Dom sistnämnda är dumdristigt orädda så de ivriga adrenalinstinna kidsen snubblar nästan över dem. Jag djupandas och positionerar tuben strategiskt. Kollar främst efter strömand men drar istället allehande kul som olika vadare, toppskarvar, vittrutar och så… En calidris med vit övergump!!! Liten landar framför mina fötter och det är en VITGUMPSNÄPPA!!! – härligt och en ny flygtur för att riktigt bekräfta. I och för sig en inte helt ovanlig gäst på Island, men guiden entusiastisk och jag får några minuter i micken!
Nästa stopp Arnarstip, där vi vandrar i flera timmar längs den hisnande klippkanten i skuggan av den mäktiga Snaefellsjökull, 1500 rätt upp från havet!
Och här ligger de, STRÖMÄNDERNA, ettåriga fåglar, ett tiotal. Guiden misstror först men måste ge sig. Härliga obsar på mycket annat, simsnäppor, alkor och förstås…
tretåiga måsar eller ljudhärmande kryckjor på norsk och isländska. Eva lyckas få i sig en soppa medan Lars, Märta och jag nöjer oss med mackor on foot. Så härligt men kanadicken har varit tidsoptimist och några sydlänningar av okänd härkomst spär på – guiden bannar! Sista rejäla stoppet längst västerut på udden. Klapperfält med vrakrester. Hinner spana in en skärsnäppeflock och resans enda alkekung. Så längs nordsidan av halvön hemåt. 1000-tals silvertärnor, några fjällripor och konstaterar vitvingade trutar och spetsbergsgrisslor. Följdriktigt så här närmare Grönland och längre norrut.
Trots eller tack vare periodvis icke-fungerande hastighetsmätare är vi bara en timme försenade i Reykjavik. Guiden och jag hann med ytterligare en islom, som också inspanades av resans enda sedda fågelskådare, förutom jag själv – hoppsan! Smakar oss gott med en klassisk kokt i legendarisk korvbyrå innan sedvanligt fiskspett hos sjöbaronen.
* Så suss gott inför sista och längsta dagsutflykten imorgon!*
