Örnvråk! Aug-2011
Sista dagen i juli slog han så till – FREDRIK S – vi hade litet till mans väntat på detta, men när, vad, var? Det blev denna
ÖRNVRÅK!
Så förnämligt plåtad av Johannes R från Växjö, som tillsammans med kompisen Ronny J guidade Anders och mig fram till helt fantastiska obsar torsdagen 11 augusti SO om Muskmyr.
Fick höra om fyndet i början av Islandsresan, så det var nästan två veckors frossbrytningar innan… – OK jag hör till den lilla exklusiva skaran som klämde första örnvråken på Gotland. Den som sågs 19 juni till 4 juli 1989 kring Vändburgs hamn. Jag såg den sista dagen grannt över en skogsdunge N hamnen tillsammans med giganten Juppen. Juppen var nu raskare än jag med dubbelkryzzet och plåtade förnämligt Fredriks örnvråk redan 1 augusti.
Härlig bild! Fredrik upptäckte vråken vid Labans kvarn men sedan dess har den hållit sig ganska stationärt kring Muskmyr, med några utflykter norrut och mot Faludden. Fredriks bilder från kvarnen väckte genast uppståndelse. Bilderna var ganska mörka, säkert som den framstått i verkligheten. Det uppstod då en distinkt kontrast mellan vita blaffan på yttre gamla handpennorna och de nya ruggade mörka fem inre handpennorna. Den förvillade med sin symmetri och distinkthet och gav en karaktär som ingen kunde placera.
Ruggningsfasen framgår tydligt på Jörgens bild medan Johannes översidebild med normalexponering inte riktigt får fram den förvillande teckningen. Men gå in på Svalans eller Clubbens bildsidor så får ni flera bra exempel, allra helst Fredriks egna!
Efterhand klarnade det hela när experterna kunde peka på typiska ruggningseffekter för en 2K-fågel (kolla Jörgens bild och de fem inre handpennorna). En annan 2K-diagnos är den nästan delade mörka bukfläcken. I övrigt är det en klassisk ljus fågel från den östliga populationen, rödaktig grundfärg. vita handblaffor, mörk knogfläck och bukfläck, helljus, obandad stjärt.
Nominatrasen är drygt fjällvråksstor och en tämligen “slö” fågel. Sitter gärna på pass på halvlåg utsiktsplats och går ner för att preja något ätbart, kan vandra omkring på marken. Detta i motsats till att den är en långflyttare. Många drar autostradan som ansluter till riften i Eilath och hamnar i Östafrika. Såg min första örnvråk utanför Shinyanga Secondary School 1977. Jag såg den flera dagar på vägen till Mwadui och istället för en låg tall som vid Muskmyr använde den en likahög Acacia som utsiktspunkt!
Det finns några andra raser bl.a den stationära, nordafrikanska, cirtensis som är mer ormvråklik. Har bla sett den i Marocko. Den kan ges egen artstatus eller slumpas med ormvråk!?
Så “vår” härliga med Anders bilder!
Och Johannes får avsluta!
TACK ALLA!!!!!
