Falsterbo 26 -30 september 2011
Inledning
Inledningsvis kan sägas att jag aldrig varit med om en sådan täckning av fågelobsar som det var i SV Skåne. Samtliga obsar vi gjorde konfirmerades i parti och minut. Om man inte lade in obsarna omedelbart var de inaktuella för annat än en upprepning.
Vi missade förvånansvärt litet, en ringtrast och en stäpphök över kanalen medan vi stod där var väl värst. Vi hade inte värstingtur eftersom det var örnfrossa såväl dagarna före som efter vår sejour. Å andra sidan var det ett snarast bättre flöde än normalt även “våra” dagar och vädret var helt underbart – så inte tal om någon otur.
26/9
Jag var heltaggad. Gick upp tidigt för all morrondont och kom iväg flera bussar för tidigt. Valde taktiskt plats på tåget och spanade hela resan ned till Lund och Malmö.
Räv och några rådjur innan det blev gott om fågel någonstans mitt i Halland, gäss av alla de sorter, tranor och till slut target species stäpphök på en stolpe, sedan ytterligare en över ett fält. Båda i området Båstad/Helsingborg. Man får nog om dessa tillfoga ett litet frågetecken, som inte behövdes vad gällde 5 vita storkar, säkert på utflykt från något närbeläget hägn och den skrikörn, som satt i en buske och var som det visade sig inpejlad som den beryktade “antennörnen” TÖNN – större skrikörn 4K, alltså!
På Malmö perrong möttes jag av Anders glada nuna. Även han hade tjuvstartat, redan 24/9 med Tönn och en stäpphök över Falserbo kanal – lustigt! Raskt drog vi bunkring av läckerheter i Möllevången – torrskaffning – medan Höllviken stod för tankning av ädla drycker! Sedan öppnade Lotsvilla sin allra vänligaste famn för oss med sitt bästa rum!
Så raskt ut i markerna och litet span över kanalen. Först helt sanslöst en flukt av vad som kunde vara en ormörn. “Den” visade sig igen 1/10, alltså litet svag “bekräftelse”! Men mer substantiellt och nästan omgående 1-2 brunglador. Sedan kanske en av dom över Ljungen, där vi frotterar oss med en dansk och några trevliga umeiter. Dessa hjälpte till med resans enda rödstrupiga piplärka.
Avslutade så dagens skådande med en liten Skanörtripp och tämligen planlöst skådande efter… men se där Östra vägen och där Kaptensgatan och där en skådare, “Ha´ du sett den?” “Mja, lät rätt i nästa vägkors”. Vi fick baxa oss ur bilen, när den tom lät i mina öron. Efter idogt tittande fastnade den också på näthinnan, Taigasångaren. Som en sista avec, vid Ljungen resans enda nötkråka. Härligt avslut!
Läckerheter och en avslappnande dos fluidum plus sedvanligt skryt för danskt par och svenskt par som renoverat kök – toppat med att övertyga Holländsk fotograf, svensk örnskådare och fågelskådande dam att en havsörn var en mindre skrikörn. Nåja efter sobrande nattsömn rättades misstaget till. Slutet gott allting gott!
27/9
Startar med fin balkongjympa. Sedan inrättar vi fin frukostrutin – tidigast av alla! Gör också matsäck innan vi traditionsenligt inleder på Nabben. Härligt flöde i lufthavet med russin som forsärla och trädlärka. Längst ut i vindskyddet står tungviktarna på pass, med ökat avstånd från dessa och minskad fågelauktoritär står övriga. Vi intar egenläge för att hävda vår integritet. Som sagt en god ström av fåglar, men inget större flöde över havet och aningen dämpat. När de första rovisarna börjar paddla ut över golfbanan så blir det omgruppering Ljungen. Även där litet dämpat tills en speedad dansk yngling dyker upp och sätter fart på det hela, en fiskgjuse, en pilgrimsfalk och skruvarna med rödglador och ormvråkar börjar virvla upp i SO – läge för Lotsvillan.
Rask rockad och på vägen tjingsar vi på Mikael N o Mattias U och lovar kontakt. Den förvirras och bryts av några mellanliggande Holländare. Men positionen suverän och vi räknar in över tusentalet rödglador och ormvråkar ungefär hälften av varje. Dessa kryddas bl.a. av några brunglador, en stäpphök, 2 jordugglor, 2 pilgrimsfalkar – allt ses senare längre ut på Falsterbonäset. Litet för oss själva firar vi med såväl Medelhavstrut som Kaspisk trut.
När rovisarna börjar sina för dagen tar vi en tur ut på Lilla Hammarnäs. Får perfekt beskrivning av Allan och Eva om hur vi skall gå. Nästan bara ur bilen skymtar vi stäpphök(en?), samma som varit där och/eller samma som tidigare snurrat runt kanalen och Näset!? Mängder av framförallt gäss, vitkindade och grå men också några bläsgäss. Mobbade av några havsörnar, som också får upp en grann yngre pilgrimsfalk. Och där stäpphöken, så att också Anders får se den hyfsat.
Välförtjänt supé med tillbehör. Vi bekanntar oss med ett Holländskt gäng och med Malcolm och Janet. Malcolm festar loss litet med Holländarna till fotboll på TVn medan Anders och jag i god tid uppsöker John Blund.
28/9
Kalasstart från jumpan på balkisen. Under en stjärnklar himmel hoar såväl kattuggla som en berguv, den sistnämnde något svårvidimerad eftersom man är restriktiv vad gäller rapporteringen. Ett bekannt fenomen kring andra ugglor, tex fjälluggla och tornuggla! Anders upptäckte en av holländarna under bordet!!
Så ut på Nabben efter normalt morronkör. Bättre skjuss i lufthavet och vi väljer litet udda att stå vid Fyren. Bättre vinkel och skönt att stå för oss själva, men med risken “fler ser mer!!”. Carl J från Götet dyker upp och förstärker. Mycket fina obsar på mest vanligt – men i sådana massor. Det räknas idag ca 40 000 bo/bergfinkar nästan 10 ggr så många som dagen innan och dagen efter. Några russin som trädlärkor, 2 bändelkorsnäbbar, en varfågel och när vi lämnar en svartkråka över Kolabacken.
Repriserar gårdagens lyckade drag, Lotsvillan, men med klent resultat. Verkar inte vara något lyft för tyngre rovisar, mest sparvhökar och tornfalkar! Dessutom snyts vi på en stäpphök av Allan, Eva och örnskådaren. Att dom, men inte vi missar pilgrimsfalken är en klen tröst. Vi har dock skönt med närheten till Lotsvillan och kan hygga oss.
Så drar vi Skanör, litet sugna att lokalisera Knösen, som är yttersta spetsen mot norr. På vägen kollas korset Mellangatan/Kaptensgatan och visst är taigasångaren kvar! Vi fattar så posto på vallgravsomgärdad kulle vi kyrkan – tillsammans med det glada hollandsgänget. Dom är förvånansvärt kallsinniga till bladkonig, taigasångare, men visar lika förvånansvärd vasshet när de upptäcker såväl en varfågel som en pilgrimsfalk. Så störtlandning! – pilgrimsfalk n:o 2 förvandlas litet ömsint till en vanlig kråka av Mäster Olof.
Vi drar runt litet på norra Flommen, men bara krafs och så passerar en pilgrimsfalk, rimligen samma som tidigare. Avslutar med att handla oliver och litet frukt på Skanör Livs.
Kul snack med Eva, några golfungdomar och Malcolm och Janet. Till sedvanliga snacksbrickan med tillbehör!
29/9
Tungt ute på Nabben. Visserligen en matt sol längst ut men omgivet av tätt dis, nästan dimma. Någon trädlärka, någon forsärla, en rastande rörsångare och en dito bergand ger knappast några ovationer, men en av de på morgonen ringmärkta hornugglorna som lyfter ur fyrdungen får en lätt applåd!
Vi är litet villrådiga men efter liten paus vid Lotsvillan betämmer vi attack mot sjöarna i Sydväst, Börringesjön och Havgårdssjön. Malcolm och Janet hänger på. Det borde vara ett naturligt drag och med Anders GPS går det lätt som en plätt och snart lättar både dimman och rovisar. Vi hittar fin position mellan sjöarna med utmärkt utsikt och träffar också en vass skådare, Mats C med dagsfärsk brunglada i bagaget. Britterna gläds åt härlig havsörnsobsar och en ung kungsörn, och vi plockar litet som brun-och blåhök, fjällvråk och några sädgäss.
Vi gör så en rockad upp på legendariska punkt 106, vad har inte setts från den!? Den ligger öster om Havgårdssjön, men man ser båda sjöarna. Anders kollar fågel-BMS på sin allvetare, I-poden och serverar ett dråpslag, örnvråk på Ljungen! – Gotlandsfågeln???? Vi bestiger ändå kullen alla fyra och sammanstrålar med två bekanntingar från Nabben, tungviktsskådare från Holland. De misstar sig först på long-legged (örnvråk) och rough-legged (fjällvråk) buzzard, men när sanningen uppenbaras förvandlas kolugnet till störtlopp utför kullen och rivstart. Av förståeliga skäl är vi litet lugnare. Över några rådjur hittar jag en liten örn som sätter sig i en låg tall och flaxar. När Anders och Malcolm äntligen lämnat sina targets så är flaxande slut, men örnen kan med stor säkerhet “pejlas” till den mindre skrikörn som från Stjärneholm tog sig ut på Ljungen dagen därpå. Också väl synkad med den mindre skrikörn som samtidigt men litet tidigare rapporteras någon mil västerut!
Litet osäkra på vad vi skall göra efter bunkring i Höllviken. Blir en rask ut till Ljungen och där sitter örnvråken helt slött och hur lätt som helst att se. Samtidiga rapporter från Gotland – det är inte samma!!
Festlig kväll med skumpa, lax och mums. Några tranor passerar till brittparets stora glädje.
30/9
Avskedsdag såväl till Lotsvillan och Falsterbo som till september. Börjar bra med pärluggla från balkisen – många har ringmärkts och obsats kring Falsterbo under “våra” dagar. Packning i lugn takt och idag blir det inte Nabben. Istället skådning kring Lotsvillan.
Inte så dumt! Anders har hunnit med såväl blåhök som svartkråka innan jag hunnit borsta tänderna. Revanscherar mig med att stöta en hornuggla och gaffa in skärpiplärka och gulärla, nya arter på triplistan. Så sätter vi oss tillrätta i sommarvärmen, Malcolm och Janet gör oss sällskap. Några stockholmare har tänkt på samma sätt och parkerat längre upp längs kanalen. Typiskt nog missar vi deras “bästa” art en ringtrast. Men vi tröstas med forsärla, varfågel mm. Vild kalabalik hos söderkisarna när dagens första örnvråkslarm kommer.
Till slut måste även vi dra. Tåget väntar inte och inte heller Margaretha. Utanför Vellinge bestiger vi en gammal gravsättning. Utsikten är enorm, men ingen stork eller örn, dock en brunglada.
En litet nervös felkörning, så avsked och jag embarkerar tåget som går lika smidigt som i måndags. Något mer pax, motljus och jag är inte taggad, så visst en del tranor och gäss – men mesta goa minnen!
Epilog
Väl hemma strömmade rapporterna in sedan vi lämnat slagfältet, mindre skrikörn, större skrikörn, ormörn och förstås örnvråken! Litet surt men en del stöder ju våra obsar så… Taigasångaren rapporterades senast idag 4 oktober. Tala om upptäckning.
Hemmavid fick jag ringtrasten, trolig hane som flög förbi köksfönstret 2 oktober. En morkulla stod på stenläggningen framför entrén 1 oktober.
Från Gotland en värstingsrapport på Grötlingboudd, en större skrikörn – behövdes en skåning för det!
Till slut ett varmt tack till horder av människor som förgyllt resan och framförallt till Anders som tvingats stå ut med mina egenheter och gjort det med sprudlande humör!