Midsommar 2013
Åskvädret drog bort över Kilsbergen. Midnatt ngn natt kring midsommar 1980.
Vi var på väg att flytta till Gotland och bodde hos svärmor i Örebro. Jag hade cyklat ca milen ut till Tysslingen och höll på att runda sjöns NO-hörn. Från en dunge skrek några hornuggleungar och en kattuggla drog rakt över ett fält på jakt efter en sork.
Jag stannade till vid en sankäng med några spridda buskar. Då drog “symaskinen” igång, FLODSÅNGAREN, en lifer.
3 år senare, exakt för 30 år sedan. David och jag hade cyklat ned och tältat ngra km öster om Barshageudd. Det var sista natten innan hemfärd och vi tog oss ut på Alvret vid 3-tiden. Minus fem grader, en sk järnnatt, och alldeles stilla. Tre fåglar hördes, en kornknarr, en näktergal och så BUSKSÅNGAREN vid Sundrekastalen. Den hade ringmärkts av Sundregruppen någon vecka tidigare. Lifer för oss båda.
Natten 18-19 juni 2013. Anders är förkyld och har kastat in handsken. Mild natt och laber bris från öster. Hojen och ut ca 2200. Har cyklat ungefär en km mot N. Resterna av Vikmyr åt väster och en välbekannt sång österut. Svagt och avlägset. Cyklar vidare till en åkerlapp/glänta som skär djupt in i skogen – jomenvisst, en BUSKSÅNGARE.
Samtidigt västerut ljuder hungerskriken från åtminstone en hornuggleunge, samtidigt som en kornknarr snärper ihärdigt.
Så vidtar en händelselös transportsträcka. Bara hostningar från kor, får och häster låter, plus en kärrsångare vid Valbosån.
Litet illavarslande ökar blåsandet en aning, men vid midnatt i N paviken glöms detta. Först totaldominans av näktergalar och 2 kornknarrer, en väl synlig på Valva-vägen.
Riktigt nära pilbuskaget kan jag urskilja FLODSÅNGARE bakom näktergalningens sång. Efterhand drar rör-och några sävsångare igång. Som avslutning möter jag mamma eller pappa hornuggla på spången.
Gott att krypa ned i sänghalmen!