Olof Armini om fåglar och natur

Fältbestämning, fåglar, miljö, natur.

Valar och Liror finito aug

without comments

Börjar med en länk till ett av valskådarföretagen som föredömligt och roligt skriver en (b)logg omedelbart efter varje tur, Vid bra väder och under säsong kan de göra många turer. Dom har flera båtar som kan ligga och vänta om de upptäckt något. Det finns flera företag och de samarbetar, inget mörkande såvitt jag vet,

I princip är det fem arter valar man ser utanför Reykjavik under året och det tycks vara fördelat  med vikval och vitnosdelfiner på sommarhalvåret och knölval och späckhuggare vintertid och tumlade som inte riktigt “räknas” hela året. Men skotten är inte vattentäta allt kan dyka upp närsomhelst, det har setts både blåval och kaskelot.

Generellt är dock N Island från Snaefellsness till Husavik både mer varierat och rikare på valar. Där verkar det också vara lättare att se från land. Reykjavik är litet platt i kustlinjen.

Därför kunde jag se fartygen mycket väl där de låg och tittade, men horisontlinjen låg aningen över båtarnas vattenlinje. Och det hade behövts en blåval som sprutar 6 m eller späckhuggare med sina enorma ryggfenor för att jag skulle haft någon chans.

Men jag såg ju alla sulor och hur makrillstimmen ibland “kokade”, minns det från min barndoms Bohuslän på 50-talet. Och jag visste att Faxafloi som den stora bukten mellan Reykjaness och Snaefellsness heter just nu var full av vikvalar och vitnosdelfiner. Och mycket riktigt hittade jag själv båda arterna – från land.

För två år sedan var jag ute på en valskådartur i månadsskiftet juni/augusti och då såg vi vikval, vitnosdelfin och späckhuggare. Det var litet ruffigt och regnigt på utfärden men lugnt och fint ute på. Valarna var lätta att se. Det var en farbror bredvid mig utan kikare som “hittade” späckhuggarna.

Från land har jag också sett knölval och späckhuggare. Vanligast knubbsäl men också gråsälar är det man “alltid” ser, men hur det nu gått till så har jag missat tumlare hittills, en riktig “skamart”. Får kompa med valrossen förra januari, ett riktigt ess och just netop årlig på Island.

Så den utlovade länken

http://www.whalewatching.is/whale-diary-entry/7614/2013/08/28/wednesday-28-august-2013.aspx

Gråliran som häckar på södra halvklotet gör en årsloop i Nordatlanten precis som den större liran, men ofta mer kustnära vilket vi i Sverige märker av. Den större liran är en superrarris medan gråliran normalt ses på hösten. Den norra “peaken” på grålirans lopp touchar just Island och den anses numera som årlig på fa sensommar/höst. Lirorna går norrut på våren längs västra Atlanten och söderut på hösten längs östra (vår sida) Atlanten.

När jag spanade in en på första havsfågelspanet den 25 och sedan hade 2 på racet den 27 började jag litet fundera, kunde det vara samma? Så vaknade fågelrapporterna från Island ur sin tillfälliga (?) törnrosasömn och, visst 5 gråliror kring Vaestmannaöarna den 27. Kanske förebådar detta en fin lirhöst på svenska kusten och hur är det med de större lirorna?

Written by admin

August 30th, 2013 at 8:14 am

Posted in Resor

Leave a Reply