Kuling på Hönö
Mitten på september, kuling från västsektorn. David, självklart, vi kör imorron bitti – 0530 vid Panorama.
Förstår han att farsgubben, 69 bast, inte är gammal utan antik?
Fastän härligt förstås. Så 0400 ringer mobilen och jag tassar upp, utan att väcka Eva, till jumpa, frukost, toalett Så raskt iväg.
David på plats som alltid, och uppdaterad. Litet väl västlig vind men fint “juice”, uppemot 20 m/s.
Vi gungar ut på färjan och bara en bil till i racet och blodsmak – Men parkeringen crowded! Vi sprintar dock ikapp medtävlaren och än hänger “antikviteten” med. Vid Skyddet tar vi beslutet att köra eget-race, utomhus men med skydd från vind, regn och trängsel. Chansning, bra för egna skådandet men risk att missa!
Sjön ryker och det känns grymt bra. 0630 och 15 min till soluppgång! Bara en djävla massa silltrut – vad nu då!? Vi ser till att må bra, det är hyfsat varmt, vi har mycket att snacka om. Med 69-åringens rätt ser jag till att sysselsätta oss med att mina handskar försvinner spårlöst. David har förutseende ett par extra överlägsna mina i komfort och kvalité. Men jag vill förstås bara ha mina!
Äntligen droppar det in litet havssulor och vadare och alkor. Vi matchar swarren mot zeissen och börjar komma i form. Men “skyddet” slår till vid 08-tiden, GRÅLIRA – aj,aj! Tjugo minuter senare kvitterar vi med att David hittar en FJÄLLABB! Vi litet osäkra men båda fåglarna säkras på Vinga några minuter senare.
“Now we´re talking”, kvart i nio, det slamras i skyddet och alltid schysste Per Björkman väser att alltid alerte Stefan Svanborg sett en BALEARISK LIRA! Vi fångar in den, mörk undergump, mörk armhåla, aningen större, aningen brunare än mindre – klart som korvspad! Vi drar samtidigt in en GRÅLIRA och ligger fint i fas med både Vinga och Skyddet.
Och nu pumpar det på, labbar, måsar, tärnor och David/vi på hugget med doublé på STORLABB och GRÅLIRA vid tio. Och David slår till rejält vid halv-ett, MINDRE LIRA!
Så innan vi bryter BALEAR nr:2, sanslöst!!! Den här gången kan vi bestämma själva!!
Plötsligt står Ragnar i vårt privata hide och talar om att han dragit fem nya arter på årsracet. Jag som också fightas där har “bara” dragit fyra. Och plötsligt ser jag hur en plastpåse med Davids matsäck försvinner in under norra flygeln av Skyddet. Kryper in och hittar mina två handskar och lyckönskar att jag inte anklagat några skådare för snatteri!
What-a-day!!! Tack David!