Swinging London 18 sep-16
0400 tjuter mobilen. Samtidigt förkunnar BEA, British Airways att det är dags, direktkoppling till boardingkorten, som fixats via check-in-online. Huj, va´de´går – och vi är båda på hugget. Med lättaste packningen någonsin, varsitt handbagage plus varsin cabinväska!!!
David skjutsar smidigt till Landvetter, tack för det – trevligt snack dessutom.
På aeroporten går allt som en dans, Eva är en fena på att få med även det omöjliga. Planet går som en klocka och serverar skinkcroissanter till kaffet, mums.
På väg att bli småsegt på Heathrow, men alla framgångar hittills har bemannat oss med styrka. Vi satsar och debuterar båda i Londons Underground. Blue line till Acton Town så Green line till Victoria. Där lyckas vi baxa oss genom Sunday Morning – London till Ebury Street 66 och Belgravia B&B. Grymt charmigt i absoluta grannskapet till Österländska shejker och Ryska tycooner, vår egen PG Gyllenhammar icke att förglömma.
Eva, naturligtvis, fixar en full engelsk frukost i vänta på rummet.
Och så bär det iväg, klockan är inte mer än strax efter middag. Eva fixar biljetter till Buckingham, så StJames och Green Park.
Svartkråka första arten tillsammans med duva.
Två karaktärsarter. Finns gråkappor, men de är sällsynta här.
Dammarna svämmar över av intressanta fåglar. Särskilt för att många är vilda eller åtminstone halvvilda. Själva idén och uppbyggnaden bygger på lång tradition av nytta och nöje. Påminner därför om och har nog tjänat som förebild för tex Bharatpur.
Vi hittade
Svart svan, en hane, Nilgås och Kopparand.
Alla har de sina historier.
Svart svan fanns inte, som den svarta tulipanen. Men så dök den upp och fick mynta uttrycket “Svart svan” om något som man inte trodde fanns men som finns!
Nilgås, en afrikansk fågel, som numera är en av de vanligaste fåglarna i parkerna.
Kopparand, en hotad art, åtminstone ställvis. Har inplanterats, men tveksamt med just den här individen. Amerikanska kopparanden har dock etablerat sig i England. Jag har sett tidigare här men inte denna gång.
Halsbandsparakit, Rödhuvad dykande och Mandarinand är ytterligare arter som etablerat sig med livskraftiga stammar – och är vanliga.
Litet kul med en nästan utfärgad Kamskrakdrake, men igen…
Så parkernas Grå ekorre från over there. Infördes i området kring 1870. Har slagit ut sin artfrände, den Röda ekorren, och symboliserar parkernas egna “ekosystem”.
