Slit i fält 7 o 8 feb
När jag minns något, är det ofta den där balansen mellan trygghet och förändring. Något djärvt anglofierat eller Woody Allen,
Trust a/o Fuck!
Att slita i hemmamarkerna inte med ett leende utan med riktiga råflabb.
Häng med!
Ja, vafaen! Pilgrimsfalk helt säkert. Vit och liten. 3K+ hane. Och fotodokumenterad (fastän kikaren måste hamnat på svaj) – vad säger de blåblomstrade damerna vid Ecco pond???
Jag var mycket glad att Anders kunde årskryssa.
Da´n därpå – hopplöst bortanför matningarna på Mafrids? Men stegräknaren på mobilen lockade de försoffade. Högröda i ansiktena strävade de vidare.
Ojsan
där satt det där slitet. En nästan överdrivet pedagogisk bild av Anders på 14 Tundrasädgäss och så längst till höger en Skogssädgås.
Större. Längre, slimmare näbb med mera gult. Ljusare huvud.
Uppe i smöret kunde vi roa oss med allehanda godis, Sångsvan, Varfågel, Stare, Gärdsmyg, Rödhake…
Jag mopsade med några foton
Ack, ja