Wake up juli-2017
45-årig bröllopsdag, safir-bröllis, 22 juli. Och det har varit segt med skådandet. Inte helt ovanligt. Nämnde det i ett tidigare inlägg, men också att förr eller senare (iår!) kommer vändpunkten.
Det pressar på, Roständer på armlängds avstånd, Öland och Fårö, Anders har varit på alerten. En Vitgumpsnäppa närmar sig också, först Lovön utanför Umeå och idag Västerås.
Appropå vadare var det min första egenspottade superrarris på Svältholmen för nästan på dagen 36 år sedan (9-årig bröllopsdag!) – Tereksnäppa. Den visade sig i gryningstimmarna under en hel vecka för att sedan vara borta hela dagarna. Och många var de dragare, som dippade och förbannade den nyinflyttade stringaren.
Å andra sidan visste de att jag nyligen varit två år i Afrika och kunde berätta om hur Tereksnäpporna, likt andra vadare hela tiden under sitt första levnadsår präglades av att alternera mellan full exponering under ebb, på lerbankarna vid Oyster Bay och att försvinna under flod, på mangrovens luftrötter vid Selander bridge. Har sedan sett samma skifte i Thailand.
Typiskt skall jag till Västkusten med betydligt magrare vadarutbyte i tio heta dagar. Men, men blåser det på så – David på Hönö och Bernt på Kullen har kunnat rapportera om en super-duper, en Pterodroma-petrell, finns tom fotad! Samma fågel på båda ställena, men vilken art??? Di lärde har bestämt sig för två arter som håller till i Kanariearkipelagen, Atlantpetrell (Pterodroma feae) och Madeirapetrell (P. madeira), oskiljbara under “normala” obsbetingelser, som de tänkbara. Litet underligt eftersom Sammetspetrell (Pterodroma mollis), förvisso häckar i Sydatlanten men ändå är klart vanligare och borde kunna följa Gråliror och Större liror!? På den gamla goda tiden slumpades alla under namnet Sammetspetrell (P. mollis), en lisa för den som twitchar horisontankor!
Alltid finns det dock litet ljus i tunneln. Anders, som vanligt en lyktgubbe, har bjudit några fina turer. Bl.a en fin trutskådning, både Medelhavs- och Kaspisk Trut 14 juli på Rivet.
Den 2K Michen på bild. Får väl värja mig mot stringstämpeln med att jag haft 100- kanske 1000-talet michar alldeles nyligen kring såväl Rhodos som Fuerteventura! Dessutom fin hjälp av Anders och god samstämmighet med andras obsar på Öland och Gotland.
Till slut den ultimata lyktgubben, Kaj söder om ekvatorn, och en tur i november- december. Kampala – Shinyanga-Tanga- Serengeti-Kisumu-Kampala. Tre ultimata veckor, 400 mil – Uj,uj!! Bara tanken!