Klurigt okt -19
8 oktober 2019. Sitter i köket på OR25 – i total fågelskugga.
Tid att tänka efter medan skådarkolleger rasar runt bland bombnedslagen österifrån.
På ställen där jag borde varit, vilket är frustrerande och kräver mental bemanning.
Som jag tidigare nämnt tänker jag mitt skådande som att i första hand upptäcka och bestämma, ju svårare dess bättre “belöning”!
Samtidigt är jag uppfostrad med Heisenbergs osäkerhetsprincip, vilket kommer i konflikt med consensus inom fågelskådningen om en ren sanning. Har svårt att förstå “sanningen” i att lämna in en beskrivning av en observation, där digitala fotot falerar som “substantial proof” och “oberoende vittnesmål” – tja!
Tycker det mest skapar en belöningsbank för validerare och kommitörer att gå in i sumpmarken av personlighetsbedömning – makt smakar gott.
Samtidigt stimulerar det mig att visa upp vad jag ser. Bemanningen är då, att inte begära att andra tror, då man lätt förhärligar, utan att själv dra gränsen vad man tror på.
När man sedan koordinerar detta blir det sällan konsekvent annat än för sig själv och bloggen är en go´ lekkammare för detta!